Copyright © Bejjan888™

Transfern skulle komma och hämta mig klockan 08.30. Och eftersom ingen annan transfer under veckan hade varit i tid kände jag mig inte stressad utan tog det i lugn och ro. MEN då ringer receptionen upp till mitt rum vid 08.20 och meddelar att transfern redan är här! WTF?!? Det var ju inte lite stressande heller??? Aaaah, shit! Men sen intalade jag mig själv att de fick vackert vänta på mig… var det sagt 08.30 så hade jag ju faktiskt 10 minuter på mig. Så jag gjorde mig i ordning och gick ner till 08.30. Guiden Angelica hälsade mig välkommen och vi gick ut till transfern som väntade utanför. Tydligen var det bara jag som skulle med på turen idag. Vi började åka på Carretera Panamerican (Pan American Highway 5) och det skulle ta oss 3 timmar innan vi kom fram till Viña Santa Cruz i Colchagua Valley. Pan American Highway är ett nätverk av vägar som sammanlagt mäter drygt 48000 km. Vägen länkar ihop Nord- och Sydamerika som sträcker sig från Prudhoe Bay i Alaska, USA till Ushuaia i Argentina - förutom en 87 km lång sträcka mellan Panama och Colombia där det är regnskog och man vill förhindra skövling av regnskog, smuggling av knark samt spridning av smittsamma sjukdomar.

Vi åkte en bra stund längs Pan American Highway och passerade mängder av odlingar, bland annat; persikor (som stod i blom), körsbär, druvor, alfa-alfa och vete. Vi passerade även två viktiga floder; Maipo River och Cachapoal River. Maipo River är Santiago Metropolitan Regionens största källa till bevattning och dricksvatten medan Cachapoal River är av betydelse för O’Higgins Regionen. Och helt plötsligt dök det upp ett High Security Prison, mitt bland odlingar och böljande fält. Det passade liksom inte in i omgivningen där det låg. Ett område med Adobe, en speciell typ av lerhus, dök upp vid sidan av vägen. Angelica berättade att lerhusen var vanliga i Chile förr om åren, men då lerhus inte står emot jordbävningar så bra har de flesta lerhus förstörts och ersatts mer och mer med modernt byggda hus. Likaså passerade vi flera haciendor som introducerades i Chile av de spanska erövrarna som lät bygga enorma haciendor för att markera sin status. Vi åkte även förbi byn Lajuela där man tillverkar handgjorda stråhattar (med samma namn) som kan kosta upp till 100 000 CLP (ca. 1200 SEK).

Vi kom så småningom fram till Valle de Colchagua (Colchagua Valley). Området har prisats för sin produktion av röda viner av världsklass och vingårdarna radar upp sig, en efter en. Typiskt för Colchagua Valley är att inåt landet odlas i huvudsak röda druvor medan de vita druvorna odlas ju längre ut mot kusten man kommer. Ruta del Vino (Wine Highway) är en populär väg att resa genom dalen då den slingrar sig från vingård till vingård. Förr gick det även ett populärt tåg längs järnvägen från Nancauga och till alla vingårdarna som turisterna kunde åka med. Men den kraftiga jordbävningen år 2010 förstörde järnvägen och ingen reparation har ännu påbörjats av järnvägen. Bästa tiden för besökare anses vara från sena september till maj, där mars-maj är skördemånader. Chile var det land som undkom vinluspesten under 1800-talet som härjade världen över (speciellt i Europa) och vinodlingarna i Colchagua Valley är således över 100 år gamla. Detta kan vara en av anledningarna till varför vinet från regionen prisats världen över.

När bilen svängde in på ägorna till Viña Santa Cruz var det som att komma in i en egen liten värld. Vägen fram till huvudbyggnaden kantades av vinodlingar av bland annat Petit Verdot, Malbec, Merlot, Cabernet Sauvignon och Carménère.

Från huvudbyggnaden kan besökarna ta en linbana upp till Cerro Chamán (Chamán Hill) med historiska tillbakablickar där man hyllar Chiles ursprungsbefolkning och deras kultur. Här hyllar man Mapuche-, Aymara- och Rapa nui-kulturerna. Likt en moai inom Rapa nui-kulturen så tror man att en del av Viña Santa Cruz’s själ förmedlas genom vinet som produceras på vingården. Aymara-kulturen hyllar man på vingården på grund av dess tro och ideologi samt Mapuche-kulturen (Mapuche – People of the land) för deras arv och kunskap om landet. På Viña Santa Cruz finns mer än 140 hektar mark med planterade vindruvor. Gården har 46 heltidsanställda, varav 30 jobbar enbart ute bland vinfälten. Under skördefesten, som äger rum under hösten (mars-maj), anställs hundratals säsongsarbetare som hjälper till att skörda druvorna. Alla druvor skördas för hand tidigt, tidigt på morgonen för att konservera den karaktäristiska aromen hos varje druva.

Rundturen på vingården avslutades med en vinprovning: Rosé, Carménère och Cabernet Sauvignon. Efter lunch i Santa Cruz var det dags för ett besök på Colchagua Museum, som för övrigt låg vägg i vägg med den restaurang där vi åt lunch. Ett museum för att bevara, värna och sprida kunskap om det chilenska folkets kulturella arv. Tyvärr blev det inte mycket tid att spendera här och det kändes som om jag halvsprang genom museet.

Ett av de mest intressanta utställningsobjekten var Fénix 2, den kapsel som de 33 instängda gruvarbetarna räddades med (på 700 meters djup) efter den kraftiga jordbävningen 2010. Den dramatiska räddningsaktionen följdes av media världen över och blev känt som ”the Big Rescue”.

Efter en lång dag var det sedan dags att återvända till Santiago och efter en drygt 3 timmar lång bilfärd var jag tillbaka på hotellet. Nu var det bara att börja packa resväskan igen. Imorgon bär det av till Easter Island och de mytomspunna moai som finns på ön.