Copyright © Bejjan888™

Receptionen hade ringt under natten (!) upp till mitt rum och meddelat att pick-up för dagens tur till Viña del Mar och Valparaíso skulle bli 15 minuter senare än vad som var lovat, vilket innebar att den nya tiden var 08.45. Jag var uppe i god tid och åt frukost och väntade sedan nere i receptionen. Den akademiska kvarten gick och först 09.10 dök guiden Sam upp och hämtade mig. Jag klev på bussen och vi åkte sedan till en Meeting Point där fler folk från andra hotell klev på. Även denna gång var det en fullstor buss som var mer än halvfull med passagerare. Vi påbörjade den 1 ½ timmes långa bussfärd mot Viña del Mar. Sam, som berättade fakta och roliga historier under tiden, fick lov att säga allting på tre språk; engelska, spanska och portugisiska. Jag vet inte om jag skulle ha klarat av att hålla reda på tre språk samtidigt och Sam var dessutom väldigt snabb i svängarna och gick från det ena språket till det andra så man fick verkligen vara med för att inte missa något.

Vi färdades västerut på Route 68 och passerade två långa tunnlar genom bergskedjan Coastal Mountain Range (3100 m.ö.h.). Enligt Sam består Chile till 90% av berg och det finns runt 80 aktiva vulkaner i landet. Var 30: e år drabbas Chile av kraftiga jordbävningar och Sam skojade till det och sa att just idag var det 30 år sedan det senast kraftiga jordskalvet. Sam pratade också varmt om att Chile har världens största naturreserver av koppar och att totalt 40% av världens koppar kommer just från Chile. Kopparbrytningen ska, enligt Sam, utgöra 50% av Chiles ekonomi. Chile ska dessutom vara världens näst största exportör av Kiwi, vilket man kanske inte tror. Chiles klimat gör det optimalt för vinodling och produktion av vin. Viña del Mar och Valparaíso ligger i Casablanca Valley som är känt för vita viner, speciellt Sauvignon Blanc och Chardonnay. Men trots detta påstod Sam att Chilenarna dricker mer öl än vin.

Första stoppet för dagen var Viña del Mar, en stad som grundades år 1874 och som på grund av sitt läge vid havet ofta plundrades av pirater. Viña del Mar är en kuststad och kommun i centrala Chile, från början belägen norr om grannstaden Valparaíso, men är numera sammanväxta med varandra och Viña del Mar ingår nu i Valparaísos storstadsområde (Gran Valparaíso). Viña del Mar, ofta kallat bara för Viña, betyder ”havets vingård” då staden är ständigt omgiven av både havet och vinet. Staden kallas även "the Garden City" då det finns många gröna ytor och stora parker. Som Chiles 4:e största stad kan Viña del Mar bjuda på El Festival Internacional de la Canción de Viña del Mar (en mycket populär musikfestival), ett kasino, några av Chiles längsta sandstränder samt ett urverk "Viña Cuidad Bella" gjort av blommor.

Bussen stannade vid Quinta Vergara Park, där vi bland annat kunde se palatset – Palacio Vergara – där stadens grundare en gång bodde. Palatset förstördes dock så illa vid senaste jordbävningen att palatset numera är stängt för besökare. I samma park finns Anfiteatro Quinta Vergara, en stor scen i parken där världsartister som Roxette, Robbie Williams och A-Teens har uppträtt på.

Efter en stund samlades vi i bussen igen och åkte till the Flower Bell (Viña Cuidad Bella). Det finns en historia om klockan som säger att den som fotas tillsammans med the Flower Bell kommer någon gång i livet att åka tillbaka till staden. Sam, den lustigkurren, försökte skoja till det med att säga att eftersom han fotats med klockan så många gånger att det är därför han gång på gång åker tillbaka till staden (och inte för att det är hans jobb som guide). Sen var det äntligen dags för lunch. Vi blev skjutsade till en italiensk restaurang (minns inte namnet) där vi i gruppen fick en meny att välja från. Förrätt (sallad), varmrätt (spaghetti och köttfärssås) och efterrätt (mumsig glass) samt dryck till för endast 12 000 CLP (145 SEK), dricks ej inräknat. Helt okej tyckte jag.

Sen var det dags att sätta kurs mot Valparaíso, en stad byggd på 45 kullar (enligt Sam). Staden är en av Chiles viktigaste hamnstäder och även om Valparaíso tekniskt sett är Chiles 6:e största stad, räknas storstadsområdet Gran Valparaíso som landets näst största. Tack vare sitt geografiska läge var staden av stor betydelse under senare delen av 1800-talet då fartyg kunde ”mellanlanda” här under deras resor mellan Atlanten och Stilla Havet genom att passera via Magellans Sund. Staden har också varit en stor attraktion för europeiska immigranter och kallades under sin blomningstid för ”Little San Francisco” och ”the Jewel of the Pacific”. Men när man öppnade Panamakanalen stannade fartygstrafiken till och från Valparaíso av och slog hårt mot stadens invånare. De rikaste familjerna flydde staden men staden har sedan dess sakta återfått sin status och turister börjat återupptäcka staden för att utforska kullerstensgränderna och de färgglada husen. Under 2003 upptogs Valparaíso på UNESCOs lista över världsarv och staden fick då namnet ”Chile’s Cultural Capital”.

Men det allra första som man tänker på när man hör namnet Valparaíso är väl ändå de färgglada husen. Bussen tog en rundtur bland färgstarka kvarter och den smala vägen slingrade sig uppför en av alla kullar som stan byggts på. Det som slog mig mest var allt klotter, eller graffiti om man så vill.

Många målningar var dock mycket välgjorda och hade en tanke bakom. Som konstnär gick jag runt och fotade en del målningar och de fick mig att börja tänka och fundera vilket budskap man ville få fram med just dessa.

På de flesta bilder från Valparaíso ser man rena och färgglada hus, varför man får intrycket av att staden i allmänt ser så ut. Men bakom de finaste och mest fotograferade husen döljer sig en lortig stad, med förfallna övergivna hus, gatuhundar som löper omkring fritt och förorenad luft som blåser in över staden från hamnen. Jag blev besviken eftersom jag hade väldigt höga förväntningar på just Valparaíso som stad, men möttes av en helt annan bild och ändrade min uppfattning av staden ganska snabbt. När bussen kört ända upp till toppen av kullen fick vi gå av och gå en bit till en av Valparaísos alla rälshissar. Från början byggdes ett 30-tal rälshissar i staden men dessa har genom tiderna tagits ur bruk eller förstörts och idag finns endast 10 stycken kvar, varav 5 av dessa är i bruk.

I Valparaíso fick vi en timme på oss att gå runt på egen hand. Vi hade samlingspunkt på ett ställe på Sotomayor Plaza, där det fanns en galleria där man kunde handla souvenirer och mat. Utanför fanns en liten marknad och ett 30-tal meter därifrån låg hamnen. Ett stort amerikanskt hangarfartyg hade precis lagt till i hamnen och var naturligtvis det stora samtalsämnet i stan. Jag gick en vända för att kika på fartyget och se hur stort det var. Och det var stort och maffigt kan jag säga. De ser inte bara stora ut i filmer… de är grymt stora i verkligheten också. Tyvärr var det ingen trevlig upplevelse att gå runt där i Valparaíso eftersom luften var så förorenad och luktade illa från all fartygstrafik i hamnen. Man fick verkligen ont i huvudet.

Så det var med en lättnads suck som man klev på bussen och påbörjade återresan till Santiago. Jag kom tillbaka till hotellet i Santiago igen vid 19-tiden på kvällen.