Copyright © Bejjan888™

Idag är dagen med stort D. Bestigning av Helags.

Helags är Sveriges högsta bergstoppen söder om polcirkeln och ligger i nordvästra Härjedalen. 1796 meter över havet, stoltserar Helags vars kam omsluter en högplatå med en glaciär. Namnet Helags kommer från fornnordiskans helag som betyder helig. Helags bär också det sydsamiska namnet Maajåelkie som betyder ”den mittersta skuldran i Neans dal”. På medeltiden passerade pilgrimer på väg till St Olavs grav i Trondheim. På 1700-talet kom gruvexploatörerna medan 1800-talets besökare var kartritare, botanister och slutligen turister. År 1868 gjordes den första dokumenterade toppbestigningen av geologen Edvard Erdmann från Uppsala i sällskap med Jon Olofsson Back och ytterligare en person från trakten.

Turen upp till Helags topp har listats som världens tredje vackraste topptur av National Geographic. Vid klart väder, väntar en häpnadsväckande vandring längs Helagsstötens kam som omringar en 600 meter lång glaciär. Helagsglaciären ligger i en gryta och är alltså en s.k. nischglaciär, vilket är den vanligaste typen av glaciär i Sverige. Den omgivande bergskammen hindrar solen från att smälta glaciären som består av upp till 50 meter tjockt lager av snö och is året om, varför den fått namnet ”den eviga isen” Helags bjuder på milsvida vyer över majestätiska fjäll och Predikstolen (1681möh) strax sydväst om Helgas.

Efter mycket googling och planerande hade jag en ganska god uppfattning av vad som komma skulle och ungefär hur lång allt skulle ta… i teorin. Från parkeringen och upp till Helags Fjällstation är det 12 km enkel väg i varierande uppförsbackar och benen förtjänar lite vila. Härifrån är toppturen totalt 6 km och tar ca 4–6 timmar beroende på hur vältränad och fjällvan man är. Totalt avverkas alltså 30 km och höjdskillnaden mellan Kläppen parkering och Helagstoppen är 1046 meter.

Första ”stoppet” är Flatruet, eller snarare en passage av densamma, som är Sveriges högst belägna allmänna bilväg (den högsta enskilda vägen går över Nipfjället, nära Idre, och är 1003 meter över havet).

Omgiven av den vidsträckta fjällplatån Flatruet och njutningsfull 360 graders vy mot bland annat fjällmassivet Helags, når man den högsta punkten när vägen passerar över Falkvålen, 975 meter över havet. Även om många väljer att ta kortare vandringar ut på platån (inga officiella leder finns här), så finns det flera andra fina stället att stanna bilen, kliva ut och bara njuta längs vägen. Vid Ruändan, i riktning mot Messlingen, finns flera utmärkta turer. Vid klart väder ser man Helags i väst, Lundörrsfjällen i norr, Vemdalen och Lofsdalen i öst samt Anå- och Ånnfjället i söder. Flatruetvägen är öppen dygnet runt under sommartid. Mellan 1 december och 15 april är vägen avstäng på nätterna (mellan 22.00 och 06.00). Vid hårt väder stängs vägen, vilket lampor vid vägens bägge ändar signalerar. Detta gäller även sommartid vid hårt väder.
Det skulle vara fint väder idag, så vägen var naturligtvis öppen. Landskapet är platt vilket i sig har sin charm.

Närmaste parkering till Helags Fjällstation finns vid Kläppen, ca 6 km från Ljungdalen, vilken sköts av Kesudalens samfällighet. Parkeringen är avgiftsbelagd för att underhålla parkeringen som har miljöstation, hjärtstartare, utedass och möjlighet att fylla på med vatten. Det finns en parkeringsautomat där man kan betala per timme, per dygn eller ännu längre. Camping är dock förbjuden.

Från Kläppens parkering är sommarleden väl utmärkt (fortsätt grusvägen fram till Kesudalen). Första delen av leden går genom ett praktfullt blomsterland med bland annat den vackra fjälltoltan, fjällgentiana, fjällglim och isranunkel.

En annan lite mer utmanande led finns skyltad från grusvägen till höger. Här krävs mer vadning samt att man följer en skoterled fram till fjällstationen. Oavsett vilken led man än tar, så bjuds man på vackra vyer (vid klart väder).

Upp till Helags Fjällstation tog jag den mer utmanande leden förbi Kesusjön och längs skoterleden. Stundtals fås de första vyerna av Helagsmassivet och dess nischglaciär.

Den hästskoformade bergskammen har skyddat den permanenta snölegan från solen i hundratals år och bildat en 600 meter lång och 50 meter djup glaciär, en s.k. nischglaciär. Precis som övriga svenska glaciärer, har Helagsglaciären minskat med drygt 30% de senaste 65 åren. Det kändes som om jag aldrig skulle komma fram till fjällstationen, så lyckan var totalt när jag skymtade den bakom ett krön.

Vid Helags fjällfot finns alltså Helags fjällstation på 1043 meter över havet, vars första hus byggdes redan år 1897. Nu finns ytterligare 4 stugor som hör till fjällstationen. Helags fjällstation, som drivs av Svenska Turistföreningen, ligger vid foten av berget och består av tre stugor med bäddar samt ett servicehus där man kan duscha, basta och koppla av på terrassen och köpa extra mat. Klockan 8 serveras frukost och klockan 18 är det middag. Under dagen finns våfflor och soppa att beställa. En topptur från fjällstation är 3 km enkel väg och man avverkar 755 höjdmeter. Under vandringen kan man, om man har tur, få se Sveriges enda arktiska rovdjur – fjällräven. De bor och lever i området kring Helags. Från fjällstationen ges guidade dagsturer för att spana efter fjällrävar. Naturbevakare har stakat ut deras lyor och fjällrävssafarin ger möjlighet att skåda dessa skygga varelser.

Från Helags Fjällstation går man sydväst. Härifrån går det bara uppför, om än bitvis marginellt. Men varje steg är ett steg uppför. Efter någon kilometer blir det tyngre och stenigare.

Längre upp följer man nischkanten på dess blockrika terräng runt glaciären. Precis innan man passerar ett renstängsel, kan man passa på att fylla på vattenflaskan från fjällbäcken. När man passerar renstängslet har man passerat 1600 meter över havet och det återstår drygt 1 km kvar till toppen av Helags. Nu blir det mer svårforcerad terräng, stenrösen, stora stenblock att hoppa mellan. Många korta stopp för andhämtning.

Men, ju tuffare vandring – desto mer storslagen utsikt. Stigen blir mer och mer otydlig och i slutet av vandringen har man bara de orangea markeringarna på stenarna att följa.

Jag möter flertalet vandrare på väg ner från toppen som pushar på och ger uppmuntrande ord. Bitvis går det riktigt brant uppför och det tar emot. Vädret är ombytligt och ena stunden är toppen helt omgärdad av tjocka mjölkvita moln för att i nästa stund vara molnfritt och soligt.

Väl uppe på toppen kan man skriva in sig i gästboken som finns i lådan vid stenröset – check på den! Bara minuter efter att jag nått toppen lättar molnen och utsikten över fjällmassiven i horisonten är magisk. Från Helags topp på 1796 meter över havet kan fjällmassiv som Sylarna och Predikstolen skådas. Från fjällstationen tog det drygt 3 timmar för mig att nå toppen, så logiskt sett borde det ta drygt 3 timmar ner igen. Medhavd matsäck förtärs bakom ett skyddande stenröse (från vinden) innan nedfärden påbörjas. Alla höjdmeter som man kämpat sig uppför, gör sig nu påminda på vägen ner. Trötta ben och muskler påfrestar på knäna, så det tar sin lilla tid att ta sig ner till fjällstationen igen. Men det är inget man tänker på där och nu, utan adrenalinet flödar och känslan av att ha bestigit Helags gör att man orkar lite extra.

Lite välförtjänt vila vid fjällstationen innan vandringen tillbaka till Kläppen inleds.

Från Helags Fjällstation tar jag sommarleden tillbaka. Den breda vandringsstigen från fjällstationen till Kläppen, är väl markerad med orange. Svårt att missa. Även i början över fjällplatån. Solen börjar gå ner på himlen och renarna samlas i mindre hjordar för natten. Vinden på kalfjället tilltar lite och jag får ta på mig varmare kläder.
Efter någon timme kommer man till trädgränsen igen och den breda stigen går genom fjällbjörkskog som skyddar från den svala vinden. Myggen är envisa och så fort man stannar till för att dricka vatten, så är myggen där direkt och biter en. Man passerar många små porlande fjällbäckar, vadar över större vattendrag och går läng spänger innan man når Kesudalen igen.

Stigen går längs Kesusjöns sandstrand och jag får fina bilder på kvällshimlen efter att solen gått ner. När jag når Kläppen och parkeringen igen har det blivit mörkt. Vandringen hade definitivt tagit längre tid än planerat. Så ett tips är ju att boka en eller två nätter på fjällstationen och inte ta allt under en och samma dag, såvida man inte är extremt vältränad.

Väl vid bilen byter jag lite kläder, strumpor och skor. Marabou chokladkakan som legat kvar i bilen smakade extra gott just nu. Precis när jag satt mig i bilen igen öppnar sig himlen och världens regnskur drar in över Kläppen. Det var en rejält kraftigt och lokal regnskur. Men det slutade snart att regna och bilfärden tillbaka till stugan i Messlingen löpte på utan bekymmer.