I måndags blev det då dags att påbörja den dygnslånga bussfärden från Santa Cruz ned hit till Asuncion. Jag hade sedan några dagar känt av en begynnande förkylning med snuva, nysningar och en droppande näsa. Lyckligtvis så övergick den i en rosslande hosta ju längre måndagen förflöt så när jag äntrade bussen måndag kväll så började takdroppet ge sig.

Ytterligare en nattbuss alltså och till skillnad från de tidigare så bjöds vi på både middag, frukost och lunch under färden. Något som dock inte fungerade lika smidigt var gränspassagen mellan Bolivia och Paraguay. Vi kom fram till vår gränsövergång före fem på morgonen, men där var stängt för natten och inte förrän efter åtta så kunde vi börja stämpla ut från Bolivia och in i Paraguay. Medan jag stod och väntade på min tur så bevittnade jag hur en vresig tulltjänsteman genomsökte bagaget hos några av passagerarna och jag tänkte för mig själv vilken cirkus det blir när han ska gå igenom mina mediciner. Nåja, stunden var snart kommen när det var min tur. Han sade något kort på spanska och jag svarade " no comprende espanol" då tittade han surt på mig och bad att få se mitt pass. Då jag överräckte det sprack han upp i ett leende och utbrast Svenska.?...jag pratar svenska! Det visade sig att han hade bott 15 år i Södertälje för länge sedan. Sedan hjälpte han mig att fylla i en tulldeklaration och sedan när det var dags för kontroll av bagaget så sade han bara du är klar. Haha.......ibland är det bra att vara svensk.

Poliskontroller råkade vi också ut för några gånger. En gång i Bolivia och två gånger på andra sidan gränsen. Utfrågning av passagerarna och kontroll av bagaget i vissa fall. Mig brydde man sig inte så mycket om.

Vi kom slutligen fram till Asuncion strax efter åtta lokal tid på kvällen och när vi väl kom inom stadsgränsen så började WIFI fungera ombord på bussen. Vilket var bra eftersom jag då kunde se var jag skulle bo. En fungerande atm hittade jag på bussstationen och sedan fick jag tag I en taxi som tog mig till mitt boende. Det är lite dyrare här än vid mina tidigare stopp, men kanske är det så att hotellpriserna i Brasilien spiller över lite på grannlandet. Så för att hitta något inom min prisnivå så fick jag ta ett privat boende lite utanför de centrala delarna. När jag väl blivit avsläppt på rätt plats så visade det sig att ingen var hemma. Efter en stund så stoppade jag en förbipasserande bil och fick föraren att ringa upp värdparet för att meddela dem att jag var här nu. Då jag ej kunnat meddela dem på några dagar p.g.a. dålig WIFI och inget simkort sista tiden i Bolivia så hade de antagit att jag inte skulle dyka upp. Men allting löste sig till slut och jag fick mitt logi, som visade sig vara riktigt nytt och modernt. Stort fint rum, med en köksdel och ett modernt badrum till det.

Fick hjälp av sonen i huset att ta mig till närmaste affär för att inhandla lite kylda drycker. Här är nämnligen riktigt hett, så de behövs.

Det blev sedan en ovanligt sen kväll för mig då jag inte stupade i säng förrän strax före tolvslaget.

Frukost ingår och serverades vid åttatiden på morgonen och sedan förhörde jag mig med min värd om hur jag skulle ta mig ned till de centrala delarna av staden. Den här staden har många olika centrala delar utspridda runt om. Men jag ville till det historiska centrumet där katedraler, museer och dessa ting finns och det visade sig att bussen dit passerade precis utanför huset. Asuncion känns lite mer modernt än tidigare städer jag varit i och en av sakerna det visar sig i är att här ska man ha ett kort för att åka med kollektivtrafiken. Ungefär som ett VL-kort för oss västmanlänningar. Skillnaden här är att du måste ha det, du kan inte betala annars. Kortet handlas i en butikskedja och sedan är det bara att fylla på med valfritt antal resor. Smidigt sedan att resa. Sedan kan man alltid diskutera vad som är smidigast. Har fungerat alldeles utmärkt att betala chauffören direkt i andra städer.

Nåja, jag for ned på byn och besökte och kollade in de ställen jag ville se. Floden Paraguay rinner förbi och att knalla ned dit för en koll tog inte lång tid. Det är ytterligare en mäktig flod som börjar någonstans i de brasilianska våtmarkerna vid Pantanal och mynnar ut en bit norr om Buenos Aires i Argentina. Så den lär jag passera ytterligare någon gång under min färd.

När jag var klar med turistandet så ramlade jag in på en restaurang och fick mig serverad en alldeles utmärkt spagetti Alfredo nedsköljd med en plaska pilsner.

Nu har jag varit tillbaka på boendet ett par timmar. 35 grader idag, så en dusch var riktigt gott att få sig och så fick jag också lite tid för att skriva ned de senaste dagarnas eskapadrar. Kanske dags att leta på en trevlig restaurang i närområdet.

/Conny