Copyright © Bejjan888™

Tidig frukost. Bussen går redan 08.30 för dagens äventyr, men jag hinner med en kortare, något kylslagen, strandpromenad och skåda dagens första solstrålar komma ner för de höga bergstopparna. Det finns en mindre parkeringsficka som rymmer två bussar intill hotellet. Men det är betydligt fler bussar som ska avgå från hotellet under morgonen så det är viktigt att alla bussar kommer iväg i tid. Enligt vår guide E, så har han stenkoll (via en app) var alla bussar befinner sig och de kan göra upp dagen innan vilken buss som åker tidigt respektive senare från varje hotell. De meddelar varandra t.ex. om det blir stopp i trafiken av någon anledning så andra vägar kan väljas, eller om det är överhopat med folk/turister på något ställe så kan de stuva om i dagsprogrammet och åka dit senare.

Alla som ska med är i bussen strax innan 08.30. Tydligen väljer några personer att inte följa med på dagens tripp, vilket i och för sig är helt upp till dom. Men innan bussen ens hinner köra ut från parkeringsplatsen så uppstår vilda diskussioner längre bak i bussen om att två stycken råkat sätta sig på andras platser. Jag sitter längre fram och hör inte riktigt vad som händer eller hur det slutar, men vår guide E får lugna ner dem så vi kan åka iväg.

Vi åker norrut längs kustvägen D8, även kallad Jadranska Magistrala. Det är den längsta kustvägen i Kroatien och går längs den adriatiska kusten med stundtals tvära kurvor och svängar, ofta i anslutning till ett direkt stup med havet nedanför. Vägen går bitvis nära havsnivån för att senare tvärt uppför högt över bergstoppar. Så för den som gillar spänning i livet, är detta definitivt en väg denne.
Efter en halvtimme gör bussen första stoppet i Omiš – piraternas stad. Vi får en dryg halvtimme på oss att gå runt och kanske köpa en kopp kaffe eller gå på toaletten. I området där bussen stannar är det inte mycket att se, så det kändes absolut som att tiden räckte.

Vid Cetina-flodens mynning ligger den lilla hamnstaden som under 1200- och 1300-talet var ett fäste för pirater (Omiški gusari) som med hjälp av sina snabba båtar Sigattae attackerade handelsskepp vid flodens mynning. Efter attacken drog sig piraterna tillbaka uppför floden dit handelsskeppen och dess eskort inte kunde följa efter.

Omiš-piraterna var de mest fruktade utmed den Adriatiska kusten på sin tid vilket gjorde att handelsstäder såsom Venedig och Dubrovnik slöt avtal med piraterna om att de inte skulle anfalla just deras skepp, något som handelsstäderna fick betala höga skatter för.

Korsfarare sändes av Venedig och påven för att besegra Omiš-piraterna. Första försöket slogs ner, men i ett andra försök satte de stopp för stadens pirater. Efter det, blev Omiš en del i det bosniska riket och såldes sedermera till republiken Venedig. Men när Venedig föll, blev Omiš en del av österrikiska riket liksom större delar av Kroatien blev.

Idag är Omiš en populär turistdestination och befolkningen på cirka 15 000 trefaldigas under högsäsongen. Det är brist på hotell och de flesta turister bor i privata hem och pensionat. Under vinterhalvåret är staden tyst och lugn men lever upp igen under april/maj, när havet börjar bli varmt nog att bada i. Många från kringliggande städer och byar dras till de fina sandstränderna i Omiš och aktiviteter som bergsklättring, forsränning och canyoning lockar.

När alla är tillbaka på bussen fortsätter vi norrut i drygt 55 minuter tills vi når staden Trogir. Intill busstationen väntar vår guide Nicole.
Staden med 2300 år av historia, rik kultur och ansamling av palats, kyrkor, torn och slott på en liten ö är väl värt sitt smeknamn: The Stone Beauty.
Trogir, eller Tragurion, beboddes av greker så tidigt som 400 – 300 före Kristus, under deras framfart över Medelhavet. Under 100-talet efter Kristus, blev Trogir romersk stad ”TRAGURIUM CIVIUM ROMANORUM” tillsammans med Salona och utgjorde centrum för den romerska provinsen Dalmatien. Under 500-talet föll det romerska riket och Trogir blev en självständig stad och strax därpå bosatte sig kroater i staden och började skapa konsthistoria. Under medeltiden svepte den medeltida kulturen fram över staden som en löpeld och kyrkor uppfördes och dekorerades med sammanlänkande utsmyckning.

Som befäst holme, förstördes Trogir av kraftiga strider av Venetianerna och staden ockuperades under nästan 400 år. Trogir byggdes upp med nya palats, hus, torn och slott igen. Staden föll dock snart under Napoleons herravälde, som införde hälsoreformer och ordnad ekonomi.

Levnadsstandarden förbättrades ytterligare under 1970-talet då skeppindustrin och turism kom igång och majoriteten av invånarna i Trogir fick arbete. Under Kroatiens självständighetskrig 1991 led Trogir och dess invånare svårt ekonomiskt. Trogir togs upp på UNESCOs världsarvslista 1997 och har sedan dess blivit en populär turiststad, som det var under 1980-talet.

Trogir ligger cirka 3 mil norr om Split och 12 000 invånare bor här. Det finns otroligt många motorcyklar här, man räknar med 3 motorcyklar per invånare. Under turistmånaderna ökar dock antalet människor i Trogir till uppskattningsvis runt 100 000 och man får armbåga sig fram, medan det är nästan helt öde under vintern och man kan inte ens köpa frukt i staden. Så guiden Nicole sa att vi skulle vara glada att vi valt att resa innan turistsäsongen drar igång. Staden togs upp på UNESCOs världsarvslista 1997 och har många fascinerande historiska platser, S:t Lawrence katedralen som en av de bästa. Trogir är lätt att nå och är endast 6 km från flygplatsen i Split. Men lågflygande plan gör att Trogir utsätts för buller och viss vibration varför noggranna mätningar görs årligen för att kontrollera byggnader för påfrestning från bullret. Och inte nog med det, ön som Trogir är byggd på sjunker 1 cm per år, likt Venedig.

Den finaste platsen är S:t Lawrence katedralen (Katedrala sv. Lovrijenac). Delar av stadsmuren, som byggdes mellan 1200- och 1300-talet, står kvar än i dag på den södra sidan av staden. I mitten av stadsmuren finns Stadsporten som byggdes 1593. Det fanns på den tiden endast 2 portar in till staden och de stängde igen vid solnedgången.

Om man missade det och blev utestängd, fick man sova i en Loggia utanför.

För en billig peng kan man gå upp i Kamerlengo-fortet får man en fin utsikt över Trogir, Riva, havet och kvarvarande delar av stadsmuren.

Efter guidningen får vi en stund att vandra runt i Trogir på egen hand. Det ska nämnas att Trogir inte är särskilt stort, drygt 600 x 200 meter, så det räckte gott med tiden.

Vi har samling vid bussen som avgår 12.15. Trogir är staden som är längst norrut under hela vår resa. Härifrån fortsätter vi söderut till Split, vilket tar drygt 45 minuter.

Vi kliver av bussen på någon form av bussterminal och går in mot centrala Split, där vår guide Anita väntar på oss.

Split - Kroatiens näst största stad, tillika Dalmatiens största, lockar tusentals turister varje år med sitt vackra läge vid Adriatiska havets klarblåa vatten, sitt rika kultur- och nöjesliv samt gamla historia. Som typisk medelhavsstad har Split ett långsamt tempo, avslappnad befolkning, fullsatta uteserveringar dygnet runt med god mat och tillbakalutad atmosfär. Stadens historia sträcker sig över 2000 år tillbaka i tiden och har länge fungerat som en port i den världsberömda kroatiska skärgården, tack vare sitt läge på en halvö i södra Kroatien. Skulle man trötta på stadspulsen kan man alltid hoppa på en båt ut till en av alla öarna i havet utanför. Split har troligen fått sitt namn av busken Calicotome spinosa som är vanligt förekommande här. Romarna döpte dock staden till Spalatum som under medeltiden blev till Spalatro. Staden har därefter haft många namn innan den sitt namn Split.

Vi går in genom en av portarna till Diocletianus palats, som utgör ungefär halva den gamla staden av Split. Det lättaste sättet att utforska Splits innerstad är till fots, bland de smala pittoreska gatorna i stadens gamla centrum. Split är uppbyggt kring den romerska kejsaren Diocletianus palats som uppfördes i slutet av 200-talet. Detta imponerande palats finns med på UNESCOs världsarvslista och utgör än idag stadens hjärta. Upplev historiens vingslag genom att spatsera innanför de gamla stadsmurarna.

Palatset består bl.a. av 60 pelare, ett 60 meter högt klocktorn och 12 sfinxer. Det är inte bara Dubrovnik som förekommer i serien utan även källaren i Diocletianus palats, där Daenerys förvarar sina drakar i säsong 4 och 5.
I början av 300-talet byggdes ett mausoleum för den då avlidne kejsaren Diocletianus. Mausoleum har sedan dess fått flera tillbyggnader och fungerar idag som en katedral, S:t Dujes katedral.

En av tillbyggnaderna, klocktornet, byggdes under 1100-talet och genom att klättra upp i tornet kan man beundra den storslagna utsikten över hela Split och de närliggande öarna.

Vi går i samlad trupp genom de smala stenlagda gränderna mot den norra porten, även kallad Golden Gate, som är en av fyra huvudportar till palatset. Det var den norra porten som kejsaren använde för att ta sig till och från sitt palats. Ovanför varje port finns en kyrka och kloster. Vid Golden Gate ses tre fönster direkt ovanför porten som tillhör St Martin-kyrkan från 800-talet, vilken är öppen för allmänheten att besöka.

Utanför norra porten ses en svart ståtlig staty av Gregorius av Nin. Han var en kroatisk biskop under 900-talet och kämpade för att kroatiska skulle få användas som språk inom kyrkan istället för latin. Han motarbetades av påven men Gregorius arbete stärkte det kroatiska språket och dess utveckling. Statyn vandaliserades under både första och andra världskriget, men har restaurerats och placerats utanför norra porten där den står kvar än i dag. Statyn är populär bland turister och det sägs att om man nuddar vid Gregorius tå, så ger det tur.

Här slutar vår guidning genom palatset och vi får fri tid att spendera i Split, fram till 16.15 när bussen går tillbaka till vårat hotell Bluesun Hotel Soline, i Brela i norra delen av Rivieran.

Det är samma hotell som natten innan, med samma stora goda middagsbuffé och en lika magisk solnedgång denna kväll som dagen innan.