Vilopriu
Copyright © Bejjan888™
Vaknade upp på morgonen och upptäckte att ingen av oss hade störts av tupparna. Vi hade nog varit så trötta att vi inte vaknade av den anledningen. Frukosten serverades kl. 08.30 och vi tog transfern kl. 09.00 till hästarna. Vi behövde inte packa våra bagageväskor idag, eftersom vi skulle bo här på Can Sort kommande natt också.
Idag var det sista riddagen och det kändes vemodigt (men ändå skönt) att det var de sista 4 timmarna i sadeln. Man tänkte hela tiden att nu är det sista gången jag borstar henne, sadlar henne och så vidare. I början av ridturen var det lite mer kuperad terräng och ett saktare tempo. Lite senare började vi komma ner på planare mark och vi passerade flera mindre byar, vacker beläget och ofta med en kyrka mitt i centrum.
Mot slutet av ridturen kom vi fram till en fåraherde. Alltså en riktig fåraherde, sån som står och vaktar sin fårflock hela dagen och vallar dem från den ena betesmarken till den andra. Elia berättade att en gång när de passerade samme man och fårflock, så hade de travat förbi. Då hade alla får följt efter hästarna och den stackars mannen fick jaga ikapp alla får. Men när vi passerade fåraherden så skrittade vi lugnt och stilla. Fåren började följa efter oss idag också, men mannen var beredd och lyckades stoppa dem i tid.
Till slut hade vi kommit fram till sista galoppen. Elia ropade till alla att det var sista snabba galoppen för oss och sedan bar det iväg. En riktigt lång galoppsträcka blev det, med full fart. Det var härligt! Det verkade som om hästarna visste om det också, att de var nära stallet. Så kanske det var därför de var så pigga?
Långbordet stod uppdukat i skuggan, under ett valv på Can Muní, gården där hästarna bodde. Lunchen bestod av… inte allt förvånande… fisk, skaldjur och bläckfisk. Till och med i salladen. I paellan också. Jag försökte pilla ur så mycket fisk det gick och åt det som var runtom. Men så kom efterrätten som var ÄPPELPAJ! Det satt riktigt fint måste jag säga. Båda ridgrupperna (alla 16 personer) hade samlat ihop lite dricks till våra två guider och de medhjälpare som jobbat under vår ridvecka och överlämnade pengarna efter middagen. Sedan tog vi farväl och satte oss i transfern och åkte tillbaka till Can Sort för en sista natt. På eftermiddagen satt många av oss nere vid poolen och bara slappnade av. Middagen serverades vid kl. 20.30 och bestod faktiskt INTE av fisk. En normal sallad, nudlar och en köttgryta (med bland annat morötter). Till efterrätt blev det glass. Så mätt och belåten gick jag och min reskamrat och la oss i sängen, fulla av roliga minnen och nya kamrater ute i världen.
Vaknade upp på morgonen och upptäckte att ingen av oss hade störts av tupparna. Vi hade nog varit så trötta att vi inte vaknade av den anledningen. Frukosten serverades kl. 08.30 och vi tog transfern kl. 09.00 till hästarna. Vi behövde inte packa våra bagageväskor idag, eftersom vi skulle bo här på Can Sort kommande natt också.
Idag var det sista riddagen och det kändes vemodigt (men ändå skönt) att det var de sista 4 timmarna i sadeln. Man tänkte hela tiden att nu är det sista gången jag borstar henne, sadlar henne och så vidare. I början av ridturen var det lite mer kuperad terräng och ett saktare tempo. Lite senare började vi komma ner på planare mark och vi passerade flera mindre byar, vacker beläget och ofta med en kyrka mitt i centrum.
Mot slutet av ridturen kom vi fram till en fåraherde. Alltså en riktig fåraherde, sån som står och vaktar sin fårflock hela dagen och vallar dem från den ena betesmarken till den andra. Elia berättade att en gång när de passerade samme man och fårflock, så hade de travat förbi. Då hade alla får följt efter hästarna och den stackars mannen fick jaga ikapp alla får. Men när vi passerade fåraherden så skrittade vi lugnt och stilla. Fåren började följa efter oss idag också, men mannen var beredd och lyckades stoppa dem i tid.
Till slut hade vi kommit fram till sista galoppen. Elia ropade till alla att det var sista snabba galoppen för oss och sedan bar det iväg. En riktigt lång galoppsträcka blev det, med full fart. Det var härligt! Det verkade som om hästarna visste om det också, att de var nära stallet. Så kanske det var därför de var så pigga?
Långbordet stod uppdukat i skuggan, under ett valv på Can Muní, gården där hästarna bodde. Lunchen bestod av… inte allt förvånande… fisk, skaldjur och bläckfisk. Till och med i salladen. I paellan också. Jag försökte pilla ur så mycket fisk det gick och åt det som var runtom. Men så kom efterrätten som var ÄPPELPAJ! Det satt riktigt fint måste jag säga. Båda ridgrupperna (alla 16 personer) hade samlat ihop lite dricks till våra två guider och de medhjälpare som jobbat under vår ridvecka och överlämnade pengarna efter middagen. Sedan tog vi farväl och satte oss i transfern och åkte tillbaka till Can Sort för en sista natt. På eftermiddagen satt många av oss nere vid poolen och bara slappnade av. Middagen serverades vid kl. 20.30 och bestod faktiskt INTE av fisk. En normal sallad, nudlar och en köttgryta (med bland annat morötter). Till efterrätt blev det glass. Så mätt och belåten gick jag och min reskamrat och la oss i sängen, fulla av roliga minnen och nya kamrater ute i världen.
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Sista biten hem! 14 veckor sedan |
Indalsleden söderut 14 veckor sedan |
På strövtåg i Vilhelmina 14 veckor sedan |
Fatmomakke, Trappstegsforsen och Stalon 14 veckor sedan |
Äventyret fortsätter! 14 veckor sedan |