Copyright © Bejjan888™

Upp tidigt som tusan, för att hinna med transfern som avgick 05.10 från vårat Hostel på Times Square. En mörkröd van stannade till utanför receptionen på Hostelet och hämtade oss. Transfern snurrade runt på New Yorks gator och hämtade upp runt 10 personer till som också hade bokat samma resa. Sedan satte vi kurs mot JFK’s Int’l Airport. Vi hämtade ut våra boarding pass, passerade säkerhetskontrollen och väntade vid gaten. Planet lyfte kl. 08.08 och landade vid 09.28 i Buffalo på Buffalo Niagara Int’l Airport. Vi mötte upp våran guide Eduardo (ursprungligen från Peru). Han följde oss till sin buss som vi skulle ha under dagen och delade ut namnbrickor (med Eduardos namn på) och telefonnummer ifall vi skulle komma bort. Eduardo berättade att det händer, dock inte ofta, men att folk kommer bort. Att de inte lyssnat på instruktioner eller råkat komma med någon annans guidade grupp. Det tog en drygt en timme med buss innan vi kom fram till Niagarafallen.

Fakta om Niagarafallen...
Fallen upptäcktes på 1600-talet av upptäcktsresanden Louis Hennepin och består av de tre vattenfall som bildas av Niagarafloden på gränsen mellan USA och Kanada. Fallen ligger vid tvillingstäderna Niagara Falls, New York och Niagara Falls, Ontario. Fallen formades när glaciärerna gick tillbaka under den sista istiden och vatten från den nyligen uppstådda Great Lakes formade en väg genom Niagara Escarpment och ut till Atlanten. Vattnets klara gröna färg är en biprodukt av den upplösning av salter och ”stenmjöl”, som beräknas till 60 ton/minut. Den totala erosionen är ungefär 30 cm per år och enligt de beräkningar som gjorts så kommer Niagarafloden ha underminerats och fallen upphört om 50 000 år.
De vattenfall som ingår i Niagarafallen är American Falls, Horseshoe Falls (även känt som Canadian Falls) och Bridal Veil Falls. Niagarafallen har en fallhöjd på ca 54 meter och är totalt 1203 meter brett, och är alltså långt från världens högsta vattenfall. Men fallen är breda och har under sommaren en mycket hög vattengenomströmning med ca 2800m3/sekund. På nätterna sänker man genomströmningen till hälften och på vinter-halvåret vid låg turism ligger flödet konstant på hälften, d.v.s. 1400m3/sekund. 50–75% av floden rinner inte genom fallen utan leds om genom turbiner och förser närliggande områden i USA och Kanada med elektricitet. Miljontals turister och besökare kommer varje år för att beskåda vattenfallen, särskilt under sommarperioden.
Horseshoe Falls (även känt som Canadian Falls) ligger i Kanada. Fallet är 53 meter högt och 790 meter brett. I oktober 1829 blev Sam Patch den första att överleva ett fall nedför Horseshoe Falls. Han startade därmed en lång tradition av äventyrslystna personer som försökt sig på att åka över fallet. Numera är det dock förbjudet att utan särskilt tillstånd försöka sig på ett sådant våghalsigt försök. American Falls ligger i USA och har en bredd på 320 meter. Dess fallhöjd varierar mellan 21–30 meter på grund av rullstensblock vid basen av fallet. Bridal Veil Falls ligger även det i USA.
Från den amerikanska sidan kan American Falls ses från gångvägen längs Prospect Point Park, vilket också har ett observatorietorn och en båthamn för Maid of the Mist (båten som tar turisterna fram till fallen). Goat Island, som separerar American Falls från Canadian Horseshoe Falls erbjuder fler åskådarplatser för fallen och är tillgänglig genom en bro över American Falls. Från Goat Island kan man nå Cave of the Winds genom en hiss och leder besökarna till en punkt under Bridal Veil Falls. På den kanadensiska sidan har man också ett observationstorn (Skylon Tower) där man får en fin utsikt över Niagarafallen och utsikt i motsatt riktning så långt som till Toronto. På kanadensiska sidan finns även underjordiska gångar som leder till observatorierum som ger en intrycket av att vara inne i det fallande vattnet.

Vi började med att åka en båttur med Maid of the Mist, som vattenvägen tog oss ända fram till de forsande fallen. Vi stod på båten i våra blåa regnskydd (som man får) och vattnet forsade bredvid. Dimmvatten var det gott om och trots regnskydd så blev man blöt och fuktig överallt. Båtturen tog ca 15 minuter och efteråt vi fick en halvtimme på oss att gå runt och fotografera. Efter samlingen åkte vi över gränsen och över på kanadensiska sidan av Niagara Falls. Vi åt sedan en välbehövlig lunch och jag tror nog att det inte fanns någon som inte var hungrig. Det var tur att det var lunchbuffé så det var bara att äta tills man storknade. Och efterrätterna var delikata! Mycket goda. Efter lunchen samlades vi och satte oss på bussen igen. Paltkoman var nära. Men man hade liksom inte tid till det riktigt.

För vi stannade till typ överallt på den kanadensiska sidan och fotade. Horseshoe Falls, Whirlpool och något vattenkraftverk utefter Niagara River. Nu var det eftermiddag och man började känna av att man gått upp tidigt på morgonen. Men vi hade den amerikanska sidan kvar av Niagarafallen. Så vi korsade gränsen in i USA igen och åkte till Goat Island, den ö som separerar Bridal Veil Falls och American Falls. Vi fick en timme på oss att gå runt och titta och fotografera. Nu var vi alla väldigt trötta och hoppades att det här var det sista stoppet. Men det var ett litet stopp till. Sen lovade Eduardo att det var sista stoppet och att vi nu var på väg till flygplatsen igen.

Vi kom till Buffalo Niagara Int’l Airport vid 19-tiden och vårat plan skulle gå kl. 20.46 till New York. Flyget avgick i tid och vi landade på JFK Int’l Airport vid 22-tiden. Sen irrade vi runt på flygplatsen innan vi hittade tillbaka till transfern för att till slut komma till Times Square och vårat Hostel. Vi kom tillbaka vid 23-tiden och vi somnade ganska ovaggade den kvällen.