Murphys law...
Copyright © Bejjan888™
Upp i tid för att åka kl. 08.30 till Valle Nevado. Vid den här tiden är det fortfarande rush hour i Santiago – om än i slutet av morgonens rusningstrafik. När vi äntligen kom ut ur stadstrafiken kom vi in på en smalare och slingrig väg som ledde upp i bergen. Vägen kantades av kaktusar (!) som på vintern täcks av snö… men i och med det varma vädret senaste tiden så fanns det ingen snö här nu. Det var framför allt två typer av kaktusar som växte här; Prickly Pear Cactus var den ena och den andra sorten påminde ganska mycket om Saguarokaktusar. Inte nog med att vägen ibland nästan slog knut på sig själv ibland, vi skulle ta oss från 520 meter över havet och upp till 3000 m.ö.h.
Min vän Michelangelo som regelbundet åker till Valle Nevado under vintrarna berättade att vi snart skulle komma fram till en poliskontroll där polisen slumpmässigt kontrollerar om passagerarna har med snökedjor till sina bilar. Men idag hade inte Michelangelo tagit med några snökedjor, dels för att det var en hyrbil vi färdades i, men också för det varma vädret och att det knappast skulle vara någon snö längs vägen nu. Dessutom hade han inte blivit stoppad av polisen på evigheter här, utan han har bara fått passera. Oftast har polisen suttit i sitt bås och gjort allt annat än att stoppa och kontrollera passerande bilar. Så efter en stund längs den smala slingrande vägen kom vi fram till kontrollstationen. Men idag hade polisen bestämt sig för att kontrollera just vår bil. Japp, vad är oddsen liksom? Så det var bara att vända om, för trots bristen på snö så var vi ju ändå skyldiga att visa upp att snökedjorna var med… och det hade vi ju inte. Lite besvikna och halvvägs till skidresorten var det inte mycket att göra åt. Och även om de hyrde ut snökedjor i en affär längre ner så var de inte tillräckligt bra. Och åka hem till lägenheten och hämta snökedjorna och åka tillbaka skulle ta för lång tid och tiden kvar till att åka skidor skulle bli alldeles för kort.
Nåja, då var det bara att göra upp andra planer för dagen. När vi kom tillbaka till Santiago stannade vi till vid Alto Las Condes, ett shoppingcenter med 3 våningar. Påminde en del om Costanera Center vad gäller klädmodet, mycket sportkläder och märkeskläder. Kändes lite knasigt att gå runt i skidkläderna men min kompis menade på att chilenarna skulle se oss som coola, eftersom utförsåkning är en sport som endast en ytterst liten del av den chilenska befolkningen har råd med. Lyckades hitta två fina toppar som jag köpte.
Och eftersom vi hade hyrbilen hela dagen (och dumt att inte utnyttja den då) så åkte vi upp på Cerro San Cristóbal (San Cristóbal Hill) och ända upp till parkeringen vid Virgin Mary-statyn. Från parkering får man gå uppför en stund för att ta sig till själva statyn. Som för så många andra turister var detta en av mina topp-10 att se här i Santiago. Kanske inte just själva statyn i sig utan för den fantastiska panoramavyn över Santiago som man inte kan få någon annan stans. Jag blev dock lite besviken över Virgin Mary-statyn då jag fått för mig att den skulle vara så mycket större än vad den var i verkligheten. Men jag kan nog ha jämfört Virgin Mary med statyn Cristo Redentor (Christ the Redeemer) som blickar ut över Rio de Janeiro…
San Cristóbal Hill reser sig cirka 350 meter högre än kringliggande Santiago. Man kan ta sig upp för berget genom att vandra, köra bil eller cykla eller ta rälshissen. Men jag vill bara passa på att nämna att det stryker omkring bra många gatuhundar här, vilket kan vara värt att nämna om man planerar att gå eller cykla upp. Från flera utkiksplatser från San Cristóbal Hill kan man lätt orientera sig och peka ut viktiga landmärken för personer som inte känner till Santiago såsom Anderna och Cordillera de la Costa. Ett tips är att om man besöker Santiago under vintern får man bäst utsikt från San Cristóbal Hill efter att det regnat eftersom luften då rensats från smogg (som annars ligger som ett lock över staden). Under sommaren har man dock bra utsikt varje dag för det mesta. Många menar på att solnedgången är spektakulär att se härifrån toppen av San Cristóbal Hill.
Och ni som trodde jag fått nog av shopping för idag… nej, nej. En vända till Costanera Center igen på eftermiddagen. Dock blev det inga inköp förutom mat och lite Frozen Yoghurt till efterrätt. Blev mäkta imponerade av tjejen som jobbade där vid Frozen yoghurt-stället för hon pratade riktigt bra engelska!
Upp i tid för att åka kl. 08.30 till Valle Nevado. Vid den här tiden är det fortfarande rush hour i Santiago – om än i slutet av morgonens rusningstrafik. När vi äntligen kom ut ur stadstrafiken kom vi in på en smalare och slingrig väg som ledde upp i bergen. Vägen kantades av kaktusar (!) som på vintern täcks av snö… men i och med det varma vädret senaste tiden så fanns det ingen snö här nu. Det var framför allt två typer av kaktusar som växte här; Prickly Pear Cactus var den ena och den andra sorten påminde ganska mycket om Saguarokaktusar. Inte nog med att vägen ibland nästan slog knut på sig själv ibland, vi skulle ta oss från 520 meter över havet och upp till 3000 m.ö.h.
Min vän Michelangelo som regelbundet åker till Valle Nevado under vintrarna berättade att vi snart skulle komma fram till en poliskontroll där polisen slumpmässigt kontrollerar om passagerarna har med snökedjor till sina bilar. Men idag hade inte Michelangelo tagit med några snökedjor, dels för att det var en hyrbil vi färdades i, men också för det varma vädret och att det knappast skulle vara någon snö längs vägen nu. Dessutom hade han inte blivit stoppad av polisen på evigheter här, utan han har bara fått passera. Oftast har polisen suttit i sitt bås och gjort allt annat än att stoppa och kontrollera passerande bilar. Så efter en stund längs den smala slingrande vägen kom vi fram till kontrollstationen. Men idag hade polisen bestämt sig för att kontrollera just vår bil. Japp, vad är oddsen liksom? Så det var bara att vända om, för trots bristen på snö så var vi ju ändå skyldiga att visa upp att snökedjorna var med… och det hade vi ju inte. Lite besvikna och halvvägs till skidresorten var det inte mycket att göra åt. Och även om de hyrde ut snökedjor i en affär längre ner så var de inte tillräckligt bra. Och åka hem till lägenheten och hämta snökedjorna och åka tillbaka skulle ta för lång tid och tiden kvar till att åka skidor skulle bli alldeles för kort.
Nåja, då var det bara att göra upp andra planer för dagen. När vi kom tillbaka till Santiago stannade vi till vid Alto Las Condes, ett shoppingcenter med 3 våningar. Påminde en del om Costanera Center vad gäller klädmodet, mycket sportkläder och märkeskläder. Kändes lite knasigt att gå runt i skidkläderna men min kompis menade på att chilenarna skulle se oss som coola, eftersom utförsåkning är en sport som endast en ytterst liten del av den chilenska befolkningen har råd med. Lyckades hitta två fina toppar som jag köpte.
Och eftersom vi hade hyrbilen hela dagen (och dumt att inte utnyttja den då) så åkte vi upp på Cerro San Cristóbal (San Cristóbal Hill) och ända upp till parkeringen vid Virgin Mary-statyn. Från parkering får man gå uppför en stund för att ta sig till själva statyn. Som för så många andra turister var detta en av mina topp-10 att se här i Santiago. Kanske inte just själva statyn i sig utan för den fantastiska panoramavyn över Santiago som man inte kan få någon annan stans. Jag blev dock lite besviken över Virgin Mary-statyn då jag fått för mig att den skulle vara så mycket större än vad den var i verkligheten. Men jag kan nog ha jämfört Virgin Mary med statyn Cristo Redentor (Christ the Redeemer) som blickar ut över Rio de Janeiro…
San Cristóbal Hill reser sig cirka 350 meter högre än kringliggande Santiago. Man kan ta sig upp för berget genom att vandra, köra bil eller cykla eller ta rälshissen. Men jag vill bara passa på att nämna att det stryker omkring bra många gatuhundar här, vilket kan vara värt att nämna om man planerar att gå eller cykla upp. Från flera utkiksplatser från San Cristóbal Hill kan man lätt orientera sig och peka ut viktiga landmärken för personer som inte känner till Santiago såsom Anderna och Cordillera de la Costa. Ett tips är att om man besöker Santiago under vintern får man bäst utsikt från San Cristóbal Hill efter att det regnat eftersom luften då rensats från smogg (som annars ligger som ett lock över staden). Under sommaren har man dock bra utsikt varje dag för det mesta. Många menar på att solnedgången är spektakulär att se härifrån toppen av San Cristóbal Hill.
Och ni som trodde jag fått nog av shopping för idag… nej, nej. En vända till Costanera Center igen på eftermiddagen. Dock blev det inga inköp förutom mat och lite Frozen Yoghurt till efterrätt. Blev mäkta imponerade av tjejen som jobbade där vid Frozen yoghurt-stället för hon pratade riktigt bra engelska!
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Sista biten hem! 14 veckor sedan |
Indalsleden söderut 14 veckor sedan |
På strövtåg i Vilhelmina 14 veckor sedan |
Fatmomakke, Trappstegsforsen och Stalon 14 veckor sedan |
Äventyret fortsätter! 14 veckor sedan |