GUDSDYRKARNA

De härstammar i rakt nedstigande led från de gamla Egyptierna och faraon Echnaton. De bildar en sekt och dyrkar en gud som då kallades Aton.
Numera vallfärdar varje år sektens medlemmar till de stora kultplatserna, belägna vanligtvis vid havet, där det utövas speciella riter. Hela horder av pilgrimer kommer till vackra, breda sandstränder för att kollektivt tillbe guden. Det finns medlemmar som vill vara ensamma med sin gud och väljer därför öde stränder.
Till bönen tar de av sina vanliga kläder och klär sig i små rituella tygstycken. Somliga föredrar dock att vara nakna. De anser att guden skall dyrkas med kroppen bar. Sedan smörjer de in sig med dyrbara, väldoftande oljor för att vara mottagliga för gudsverkan.
De har färgglada bönemattor som de breder ut på sanden, lägger sig på och låter gud stråla över dem. På vissa stränder tillhandahålls för detta ändamål en sorts sängar eller stolar som man betalar en liten slant för.
Sektens gud är oerhört mäktig. Ingen kan titta rakt in i gudens ansikte utan att förblindas av hans prakt. Men han tål att beskådas genom tonat glas. Man får inte heller tillbedja för länge, speciellt när man är nyomvänd och ovan. Med tiden tål man mer och mer av gudens strålning. Och blir lugn och glad, rent ut av lycklig medan man ligger på bönemattan. Huden blir slätare och mörkare i tonen. Man både känner sig friskare och ser friskare ut. Om gudens kraft känns för mäktig så tar man ett rituellt bad i havet. Det sägs att på stränderna, bland de aktiva ritualutövarna finns den största andelen av lyckliga människor.
Sektens gud kan endast tillbedjas utomhus. Det visste redan Echnaton. Han lät visserligen bygga ett tempel men det saknade tak. Numera börjar det dyka upp små kapell, solarier, med falska gudar. Man påstår att de är lika mäktiga som den stora guden. Men icke, de saknar hans värme och styrka.
Under de senaste två decennierna har sekten blivit förföljd. Motståndarna har spridit ut falska rykten att guden är farlig. Man ska inte utsätta sin kropp för hans verkan. Hans gudomliga strålning är skadlig. Självklart skall man vara måttfull i alla sina handlingar. Gudens kraft måste respekteras. Fanatismen är aldrig bra. Det är rent av farlig. Förföljarna började sälja smörjelser som skulle göra folk oemottagliga för gudens farliga strålar. Folk trodde på det, smörjde sig med tjocka lager, men de enda som tjänade på det var geggans producenter. Visserligen skyddade den kroppen effektivt men huden fick aldrig det vackra gyllene skimret som den annars får genom gudens nådiga beröring. Människorna förblev äckligt degvita. Och de blev sjuka, utan att veta att orsaken var gudens frånvaro.
Så var det till alldeles nyligen när en grupp vetenskapsmän kom fram att guden är en välsignelse för människan. Att tack vare honom finns liv på jorden visste man redan tidigare. Men nu är det utom allt tvivel bevisat, att guden gör människan lyckligare och friskare. Hjärtat slår bättre, cancern har ingen chans och benstommen blir starkare.
Det har jag, som sektens aktiva medlem, alltid vetat.
Hoppsan! Jag har glömt att nämna att sekten kallas SOLDYRKARE.

2008-08-13