Copyright © Bejjan888™

Vaknade upp och kände att formen är tillbaka. Träningsvärken har i princip gett med sig, så jag gick till frukosten med nästan som en fighting spirit, för att visa både Patrícia och mig själv att jag kan mer än vad jag lyckats visa de senaste två dagarna (med hemsk träningsvärk).

Även om solen sken tidigt på morgonen så var det rätt kyligt i rummet under frukosten. Hittills under veckan hade det varit fantastiskt väder och inte ett enda moln på himlen, utom en morgon med dimma. Bara blå himmel och sol och en lagom temperatur. Man kan inte be om bättre väder.

Första ridlektionen startade klockan 09.00. Jag red lektion nummer två, på Infante. Det både kändes bättre och såg bättre ut idag. Och då pratar jag om min sits och skänkel. Det var inga problem att få Infante att göra öppna eller skänkelvikning eller galoppfattningar. Det kändes mycket bättre.

Som vanligt serverades en fantastisk trerätters lunch kl. 13.00 (som jag glömde skriva upp vad den bestod av :/ ). Under veckan åt Patrícia alltid lunch tillsammans med Nuno och oss gäster och planerade eftermiddagens lektioner med oss. Vem som skulle rida först och vilken häst vi skulle få rida.

Gården Herdade Pero Viegas ligger, som sagt, i regionen Alentejo. Alentejo, som betyder ”Land Beyond the Tejo river”, är en region med lugnande intryck och vidsträckta vyer och de öppna fälten varvas med olivodlingar och korkträd. Till gården hör 600 hektar mark med bland annat korkekar och betesmarker för hästarna. Portugal står för över hälften av världens produktion av kork. I Portugal odlas korkekarna enligt vissa bestämmelser. Korkekar skalas var nionde år. En nyplanterad korkek måste uppnå en omkrets på 70 cm innan barken anses vara fin nog för att användas till kork. All bark från trädet innan dess används till t.ex. flöten, skosulor och byggmaterial. Skalningen sker oftast i augusti, efter en tids regn och en torkperiod, då barken kan separeras från träden utan skada. När trädet skalats märks det upp med sista siffran i årtalet, t.ex. en 7:a för året 2017. En korkek kan bli upp emot 200 år och ibland äldre. Men det finns stränga regler kring när en korkek får tas bort då de är skyddade av portugisisk lag. En tillsynsman måste komma på plats och döma ut trädet och skriva ett intyg på att trädet verkligen är dött. Skulle någon ta bort ett träd utan tillstånd, tillämpas dryga böter. Minns inte exakta summan med jag tror det kostar runt €50 000. Under historien har olaglig nedtagning av korkekar straffats med spörapp (whipping) och 2 år i exil.

Ridlektionerna började kl. 15.30 och jag red som nummer två i ordningen. Jag red Xileno, och jag kände mig riktigt taggad och revanschsugen efter senaste lektionen på Xileno (som gick allt annat än bra). Inför denna lektion justerade Patrícia kedjan på pelhambettet, så den bridongtygeln skulle bli starkare. Jag tyckte i och för sig inte att han var så himla stark, men A som också ridit Xileno tyckte att han varit stark. Jag vet inte om det var för att Patrícia ändrade på kedjan eller om det var jag, men det kändes tusen gånger bättre idag. Vi klickade på ett annat sätt nu, Xileno och jag. Han blev väldigt fin, rund och samlad. Även om han inte har en trevlig arbetstrav så har Xileno en mycket trevlig galopp. Det går att rida honom i mycket samlad galopp och han bara fortsätter, han är väldigt stark och uthållig med andra ord. Jag kunde till och med prova att samla honom i passage. Men det var lättare sagt än gjort. Som tidigare nämnt, hans arbetstrav är rätt svår att sitta ner i, så passagen var definitivt inte lättare om jag säger så. Men några steg blev det i alla fall. Mitt under min lektion kom Fernando inridandes på en annan Lusitanohingst, en väldigt vacker skimmel. Fernando jobbar dels på Herdade Pero Viegas men också på ett stuteri, och bland annat utbildar unghästar från detta stuteri inför försäljning. Patrícia sa att jag ”hade spåret” och att Fernando skulle hålla sig undan, men hade jag ändå ett öga på var han red någonstans. Skulle ju var pinsamt att krocka.

Middag klockan 20.00 enligt tradition på gården. Nuno, A, M och jag samlades runt middagsbordet. Hittills hade det bara varit vi fyra som ätit tillsammans på kvällarna, men imorgon under dagen skulle det anlända inte mindre än fem nya svenska gäster, så då skulle det bli fullt vid bordet.
En varm god soppa som efterföljdes av mört kött, ris och potatis med grönsaker. Efter det serverades fruktsallad och någon form av Papayakräm-ish.
Idag hade jag nog jobbat lite extra mycket, för jag var ganska trött. Men det var bara bra det. För jag anmälde mig för att komma hit och träna ;)