Frukosten blev avklarad snabbt denna morgon och målmedvetet försvann alla grejer ner i sina respektive väskgömmor, tack Camila.....

Vi checkade ut och satte oss väldigt belåtna i taxin. Otroligt skönt att lämna hotellet och åka iväg till något annat. Taxin krigade sig igenom den vansinniga trafiken och släppte av oss på den nya hotellet Eastin Sathorn som jag i minnet höll väldigt högt. Förväntningarna var att det skulle vara bättre och det skulle inte bli svårt....

Väl uppe på rummet möttes vi av ett litet mysigt rum som var väldigt fräscht! Enorma fönster, ett badrum man skulle vila ta hem rakt av och en stor skön säng. Wifi'n funkade, ett stort plus! På det förra stället var det en tålamodsprövning att försöka kolla av facebook eller söka något på nätet. Gud förbjude att man behövde uppdatera något på paddan. Självklart i-landsproblem men likväl irritationsmoment.

Vi bytte horgatan LTE till Bizniz deluxe. Allt var tipp topp och vi svävade likt på moln fram igenom dagen. Poolområdet inspekterades och det var drömmen. En ball infinity-pool (simmar man i den ser det ut om att poolen inte har någon kant, horisonten och vattnet går ihop) och underbara soffgrupper, rottingmöbler formade likt urgröpta ägg välkomnade en att glömma allt och bara ta det lungt. Underbart! Är det såhär det ska kännas när man har semester?

Gymmet, öppet 24/7, var hypermodernt. Inget för den överseriösa kroppsbyggaren men allt fanns och allt som fanns var tipp-topp. Motionsmaskiner uppkopplade till Google, FB, Twitter, Tv etc etc. Rent och fräscht med peppig musik.

Vi var lite lätt lyriska över sakernas tillstånd och sov middag med ett leende på läpparna. Vi vaknade och gjorde oss i ordning för att gå ut men hamnade efter att ha rannsakat magsäcken på restaurangen på plan 5. De höll på att förbereda buffén...... gah! Och vilken buffé! Bara lasagnen hade räckt men nu var det en stor bunt med asiatiska och europeiska rätter som stod till buds. Sushi och någon vidrig anrättning med kinesisk röd fisksoppa. Kul för kineserna men jag avbröt intaget efter ett par munnfullar....uuuhhh.

Snuskigt nöjd med maten inser vi att de dukat upp en efterrättsbuffé med kanske 15 småbakelser och 5 tårtor och med frukt till det. Jag var nära nog tårögd över kvalitén som genomsyrat vår vistelse redan, allt vara så j*vla bra!

Philip hade typ hållit sig lugn men släppte all form finess och började skrika och bråka så att man spontant undrade när föräldrarna skulle komma och hämta monstret? Mitt var det inte, nej, nej. Camila tog på sig ledartröjan och försann med Philip. Att umgås med pappa som ju är dum och dålig gick inte för Emilia så hon försvann med dem. För stunden väldigt skönt att vara ensam. En liten rest av en grym chockladtårta tillsammans med en kaffe på maten gjorde att jag glad och belåten satt och tänkte över hur skönt det var att semestern äntligen börjat. Servitrisen kom med kvittot och jag insåg att lycka går att köpa för pengar. Hon fick en hyffsad dricks och sammantaget hade vi inte ens betalat 450 kr för en fantastisk måltid.

Jag tror att jag även provade på gymmet för att göra dagen komplett.