Måndag 4 Oktober 2010 - Polen
Bröllopsresor
Bröllopsresor (4)
Det fjärde, polska bröllopet, då min bästis son skulle gifta sig, blev, till allas häpnad och bedrövelse, i sista minuten inställt på obestämt tid. Ingen var beredd på en så dramatisk vändning men det måste medges i ärlighetens namn att det redan tidigare hade funnits vissa varningstecken. En helhetsbild, även om den blir partisk eftersom jag inte känner till flickans version av händelsen, kräver vissa bakgrundfakta. Killen är en stilig ung man lite över 30, med ljust hår och mörkblå ögon, sympatisk, intelligent, högskoleutbildad med hyfsat betalt jobb och egen nyrenoverad lägenhet på två-och-ett-halvt-rum Vad mer kan man begära? Han är, som det brukar heta, varje svärmors dröm. Alla hans flickvänner var snygga och hittills hann han med tre fasta relationer. Den första kärleken blev inte den sista. Den andra tjejen var ett par år äldre än han och hade redan ett trasigt äktenskap bakom sig som varade bara något år. Killens mamma var inte så förtjust. Hon ville att sonen skulle ha ett kyrkligt bröllop vilket är omöjligt för en katolik efter skilsmässa. Dessutom var hon orolig om flickan klarar av det andra äktenskapet. Mödrar är ju alltid oroliga för sina söner, ingen kvinna kan ju ta hand om deras pojke lika bra som hans mamma. Killen var dock djupt förälskad, paret bodde ihop ett tag men flickan tillbringade mer tid med sina vänner och bekanta än med sin pojkvän, t o m på semestern och råkade lämna pojkvännen ensam när han vid nåt tillfälle blev sjuk. Killens mamma misstänkte att flickan klamrade sig vid sonen för att bli mantalsskriven i stan. Hon hade ju ingen egen bostad. Hur som helst sprack relationen efter ett tag när killen till slut insåg att han alltid kommer i andra hand. Den tredje tjejen lovade gott. Hon var 6 år yngre än killen, läste medicin, var vacker som en fotomodell och extraknäckade som sådan ibland, bodde med sin frånskilda mor och hade en syster i London. Killen blev till den milda grad hänförd att äktenskap ganska snart kom på tal. Tredje gången gillt, tänkte vi. Flickans mor hade dess värre egna äktenskapliga erfarenheter vilka gick ut på alla män är till för att vara kvinnors slavar medan kvinnorna bara har rättigheter och inga förpliktelser vilket hon lyckades inpränta hos dottern. Paret förlovade sig dock och flickan fick en diamantring som kostade pojken en månadslön. Flickan var mycket krävande som fästmö. Övertalade killen att inhandla en rad dyrbara antikmöbler till den redan möblerade lägenheten och tyckte om lyxresor till utlandet. Killen tog henne till Frankrike och där bodde de på ett slott. Det var mer än hans ekonomi klarade av, han hade det gott ställt men var ingen miljonär. De hade inte flyttat ihop eftersom flickan hävdade att det är bekvämare att läsa till tentor hemma hos mamma. Vardagar efter jobbet träffades de dagligen, killen bjöd på restaurangbesök eller hemlagade middagar för att sedan följa flickan med taxi hem till dörren. Veckosluten föredrog fästmön att tillbringa med sin mamma på deras sommarställe. Killen hade en stående inbjudan men kommunikationerna var usla och dessutom hade han en del hushållsgöra hemma. Vad gäller bröllopsceremonin hade flickan bestämda önskemål, de skulle färdas till och från kyrkan i en vagn dragen av vita hästar. Killen gick med på det. Vidare förkunnade tjejen att hon efter bröllopet inte kommer befatta sig med matlagning utan fortsätta äta middagar hos mamma. Likaså kommer hon att läsa där till tentor trots att killen gjorde i ordning ett litet rum med en säng, ett skrivbord och en bokhylla där hon kunde läsa ifred. Allt detta fick jag veta från min väninna, killens mamma, två månader före bröllopet. Hon var inte emot bröllopet men bekymrad och full av tvivel trots att sonen försäkrade henne att han har situationen under kontroll. Droppen som fick bägaren att rinna över var en händelse som inträffade en månad innan den planerade vigseln. Flickan berättade att hon skulle resa till England för att hennes syster hade ordnat en praktikplats åt henne på ett stort undervisningssjukhus. Killen var mycket bekymrad. Faktum att de skulle vigas i en församling som de inte hörde till skapade många administrativa problem som behövde lösas omgående och som krävde bådas närvaro. Motvilligt accepterade han resan, yrkespraktik var ju en viktig del av läkarutbildningen. Men när han i efterhand fick veta att praktiken inte blev av, utan att fästmön tillsammans med hennes mamma och syster åkte till Kanarieöarna istället, brast det för honom och han ställde in bröllopet. Det var en tragedi för dem båda fast för flickan verkade det mest som om hon skämdes inför sina väninnor att bli övergiven nästan vid altaret och att hon går miste om bröllopsceremonin. Den föreföll mer lockande än själva äktenskapet. Inbjudningskorten var utskickade, bröllopsklänningen inköpt och middagen bokad och delvis betald. Den ekonomiska förlusten var dock försumbar i jämförelse med den känslomässiga smällen. Det blev många samtal, besök hos en äktenskapsrådgivare som konstaterade att paret redan före bröllopet hade mer problem än många äkta par som vill skiljas. Relationen sprack oåterkalleligt och ämnet är fortfarande en tabu inom familjen. Flickan behöll förlovningsringen troligen som kompensation för brutna äktenskapslöften. Trots att bröllopet uteblev åkte vi som det var planerat till Polen eftersom våra flygbiljetter inte var ombokningsbara. Nu hoppas vi bara att detta traumatiska avslut inte gav killen bestående känslomässiga men och att han till slut hittar en tjej som är honom värdig.
Fortsättning följer
Det fjärde, polska bröllopet, då min bästis son skulle gifta sig, blev, till allas häpnad och bedrövelse, i sista minuten inställt på obestämt tid. Ingen var beredd på en så dramatisk vändning men det måste medges i ärlighetens namn att det redan tidigare hade funnits vissa varningstecken. En helhetsbild, även om den blir partisk eftersom jag inte känner till flickans version av händelsen, kräver vissa bakgrundfakta. Killen är en stilig ung man lite över 30, med ljust hår och mörkblå ögon, sympatisk, intelligent, högskoleutbildad med hyfsat betalt jobb och egen nyrenoverad lägenhet på två-och-ett-halvt-rum Vad mer kan man begära? Han är, som det brukar heta, varje svärmors dröm. Alla hans flickvänner var snygga och hittills hann han med tre fasta relationer. Den första kärleken blev inte den sista. Den andra tjejen var ett par år äldre än han och hade redan ett trasigt äktenskap bakom sig som varade bara något år. Killens mamma var inte så förtjust. Hon ville att sonen skulle ha ett kyrkligt bröllop vilket är omöjligt för en katolik efter skilsmässa. Dessutom var hon orolig om flickan klarar av det andra äktenskapet. Mödrar är ju alltid oroliga för sina söner, ingen kvinna kan ju ta hand om deras pojke lika bra som hans mamma. Killen var dock djupt förälskad, paret bodde ihop ett tag men flickan tillbringade mer tid med sina vänner och bekanta än med sin pojkvän, t o m på semestern och råkade lämna pojkvännen ensam när han vid nåt tillfälle blev sjuk. Killens mamma misstänkte att flickan klamrade sig vid sonen för att bli mantalsskriven i stan. Hon hade ju ingen egen bostad. Hur som helst sprack relationen efter ett tag när killen till slut insåg att han alltid kommer i andra hand. Den tredje tjejen lovade gott. Hon var 6 år yngre än killen, läste medicin, var vacker som en fotomodell och extraknäckade som sådan ibland, bodde med sin frånskilda mor och hade en syster i London. Killen blev till den milda grad hänförd att äktenskap ganska snart kom på tal. Tredje gången gillt, tänkte vi. Flickans mor hade dess värre egna äktenskapliga erfarenheter vilka gick ut på alla män är till för att vara kvinnors slavar medan kvinnorna bara har rättigheter och inga förpliktelser vilket hon lyckades inpränta hos dottern. Paret förlovade sig dock och flickan fick en diamantring som kostade pojken en månadslön. Flickan var mycket krävande som fästmö. Övertalade killen att inhandla en rad dyrbara antikmöbler till den redan möblerade lägenheten och tyckte om lyxresor till utlandet. Killen tog henne till Frankrike och där bodde de på ett slott. Det var mer än hans ekonomi klarade av, han hade det gott ställt men var ingen miljonär. De hade inte flyttat ihop eftersom flickan hävdade att det är bekvämare att läsa till tentor hemma hos mamma. Vardagar efter jobbet träffades de dagligen, killen bjöd på restaurangbesök eller hemlagade middagar för att sedan följa flickan med taxi hem till dörren. Veckosluten föredrog fästmön att tillbringa med sin mamma på deras sommarställe. Killen hade en stående inbjudan men kommunikationerna var usla och dessutom hade han en del hushållsgöra hemma. Vad gäller bröllopsceremonin hade flickan bestämda önskemål, de skulle färdas till och från kyrkan i en vagn dragen av vita hästar. Killen gick med på det. Vidare förkunnade tjejen att hon efter bröllopet inte kommer befatta sig med matlagning utan fortsätta äta middagar hos mamma. Likaså kommer hon att läsa där till tentor trots att killen gjorde i ordning ett litet rum med en säng, ett skrivbord och en bokhylla där hon kunde läsa ifred. Allt detta fick jag veta från min väninna, killens mamma, två månader före bröllopet. Hon var inte emot bröllopet men bekymrad och full av tvivel trots att sonen försäkrade henne att han har situationen under kontroll. Droppen som fick bägaren att rinna över var en händelse som inträffade en månad innan den planerade vigseln. Flickan berättade att hon skulle resa till England för att hennes syster hade ordnat en praktikplats åt henne på ett stort undervisningssjukhus. Killen var mycket bekymrad. Faktum att de skulle vigas i en församling som de inte hörde till skapade många administrativa problem som behövde lösas omgående och som krävde bådas närvaro. Motvilligt accepterade han resan, yrkespraktik var ju en viktig del av läkarutbildningen. Men när han i efterhand fick veta att praktiken inte blev av, utan att fästmön tillsammans med hennes mamma och syster åkte till Kanarieöarna istället, brast det för honom och han ställde in bröllopet. Det var en tragedi för dem båda fast för flickan verkade det mest som om hon skämdes inför sina väninnor att bli övergiven nästan vid altaret och att hon går miste om bröllopsceremonin. Den föreföll mer lockande än själva äktenskapet. Inbjudningskorten var utskickade, bröllopsklänningen inköpt och middagen bokad och delvis betald. Den ekonomiska förlusten var dock försumbar i jämförelse med den känslomässiga smällen. Det blev många samtal, besök hos en äktenskapsrådgivare som konstaterade att paret redan före bröllopet hade mer problem än många äkta par som vill skiljas. Relationen sprack oåterkalleligt och ämnet är fortfarande en tabu inom familjen. Flickan behöll förlovningsringen troligen som kompensation för brutna äktenskapslöften. Trots att bröllopet uteblev åkte vi som det var planerat till Polen eftersom våra flygbiljetter inte var ombokningsbara. Nu hoppas vi bara att detta traumatiska avslut inte gav killen bestående känslomässiga men och att han till slut hittar en tjej som är honom värdig.
Fortsättning följer
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Pingviner vid Tafelberget 12 år sedan |
Hur man undviker köer i S:t Petersburg 13 år sedan |
Den svarta onsdagen in memoriam 13 år sedan |
Kalabrien 14 år sedan |
Bröllopsresor 14 år sedan |
Verkligen både dramatisk och tragisk!
//Lotta