Copyright © Bejjan888™

Upp tidigt i ottan för att hinna med bussen som avgick kl. 05.55, precis utanför mitt hotell. Eftersom vi inte hann med någon frukost på hotellet så hade researrangören packat i ordning frukostpåsar till oss alla, som vi hade med oss på bussen. Efter en kort färd i bussen kom vi till Böckstein, för byte till tåg. Efter att vi gått av bussen, körde vår chaufför Hans upp bussen på tåget och vi passagerare fick sätta oss i passagerarvagnen. Tåget passerade en 8,5 km lång tunnel genom bergsmassiven, vilket tog ca 10 minuter. Alternativet var att köra upp över berget, vilket skulle ta ungefär fyra timmar med buss... Tunneln som tåget trafikerade blev färdig år 1905 och var på sin tid unik i sitt slag då den borrades från båda håll. Med de verktyg man hade då, kom man endast 65 cm in i berget per dag och när bygget började dra ut på tiden, höll inte byggherren Kaiser Franz Josef för pressen utan tog sitt liv dagen innan de båda bygglagen skulle mötas. Dock visade det sig att alla beräkningar var rätt och lagen möttes precis där de skulle, så Kaiser Franz Josef tog således sitt liv för ingenting.

När alla satt sig på bussen igen väntade en lång och varm resa ner till Venedig. Det var en mäktig upplevelse att se hur den storslagna naturen skiftade ju längre söderut vi kom. De gröna bergsmassiven i Österrike byttes ut mot de vita mineralbergen i Italien och helt plötsligt hade vi kommit fram till det (platta) italienska slättlandskapet med dominerande vinodlingar.

För att ta sig in till själva Venedig var vi tvungna att gå av bussen på en stor parkering och sedan ta vår taxibåt Barracuda den sista biten in till Venedig. Eftersom det var +35°C varmt ute så ställde Hans undan vår buss i skuggan under dagen. När jag klev av vår taxibåt var klockan runt 11.30 så det började kurra lite i magen. Men researrangören hade att avtal med en gondolfirma, så skulle man åka gondol till rabatterat pris var man tvungen att göra det direkt vi steg i land i Venedig. Sagt och gjort, jag ställde mig i kö och fick snart plats i en av gondolerna. Vi passerade många vackra byggnader och broar, bland annat Suckarnas bro. Tyvärr så fanns det mycket reklam överallt (på broar och hus) som förstörde upplevelsen lite grann. Jag slog sedan följe med tre damer som var med på samma gondol. Vi letade upp en mysig kinarestaurang inne i en gränd och åt lunch. Sedan var det dags för lite fotografering av både Rialtobron, Markuskyrkan och Markusplatsen. För att besöka Markuskyrkan var man tvungen att köa, och kön ringlade sig lång ut på Markusplatsen. Så jag hoppade över det eftersom vi hade en begränsad tid i Venedig. Jag har hört att Markusplatsen ska vara känt för mängden duvor där. Men idag var det nog för varmt till och med för duvorna, för jag såg bara ett fåtal duvor som sprang omkring och pickade på marken.

Vad jag förstår så har flera researrangörer samordnat så att de har sina dagsturer till Venedig just på onsdagar. Lite tråkigt kan jag tycka för det var väldigt mycket folk den här dagen. Undrar hur resten av veckan ser ut? Är det alldeles tomt på turister? Man kan väl i alla fall sprida ut det på två eller tre dagar... Efter en kall och god glass började det bli dags att dra sig tillbaka mot taxibåten igen. Det fläktade skönt på båten när vi åkte iväg på Barracuda. Efter en kort promenad kom vi fram till bussen och trots att den stått i skuggan hela dagen gick vi lite motvilligt ombord på den varma bussen. Temperaturen utomhus var +38°C och visst kunde man ana det, för det rann om oss alla. Efter halva bussresan tillbaka mot Bad Gastein gjorde vi en längre paus för intag av mat. Innan bussen körde iväg igen hann jag fota en riktigt vacker solnedgång över alperna.

Vi kom tillbaka till Bad Gastein vid 22-tiden och för de som beställt buffé gick iväg för att äta, själv var jag alldeles för trött för att äta och gick raka vägen upp på mitt rum och la mig.