Det var inga konstigheter att korsa floden in till Laos. Efter att ha stämplat ut från Thailand så blev vi fraktade över Mekong i en överfull buss. Men färden är inte så lång så det gick bra. Tog lite längre tid sedan att fylla i visumformulär för att få det efterlängtade tillståndet att inträda och vara kvar i en månad i folkrepubliken Laos. När alla papper var klara och jag fått mitt nystämlade pass så var det dags att äntra nästa buss. Den här kändes nästa öde då vi inte var så värst många passagerare som skulle med till huvudstaden Vientiane. Återigen hade jag tur med valet av hotell i det avseendet att jag inte hade mer än 400 meter eller så från busstationen till mitt kyffe. För har jag bott bra i Thailand tidigare så är jag inte så nöjd över det här hotellet. Sex våningar upp utan hiss och en airkonditionunit som är totalt felplacerad borta i hallen och delvis blockerad av en stor garderob. Nåja, så kan det bli ibland när man bokar på nätet.

Det är fem år sedan jag var här senast och det mesta är sig likt. Laoternas egna triumfbåge står fortfarande kvar på Avenue Lang Xang och nere vid Chao Anouvong Park finns den mysiga kvällsmarknaden fortfarande kvar. Där finns ingen mat, men massvis av kläder, elektronikvaror och annat som man kan tänkas behöva. Min externa minihögtalare till telefonen har gett upp, men jag hittade en ny JBL med ett riktigt bra ljud där igår för ungefär 70 spänn. Ett nytt besök där ikväll inbringade en ny t-shirt till vrakpris och tidigare idag investerade jag i ett nytt bälte då mitt gamla börjar rosta.

Kineserna har byggt ny järnväg här i landet och sålt riktiga höghastighetståg som tar en bråkdel av tiden mot hur man färdades förr. Hade tänkt mig att jag skulle ta mig norrut på söndag för att prova tåget, men då fanns inga biljetter. Bokade dock en till på måndag som jag kan hämta i morgon. Problemet var bara hur den skulle betalas. Rediga pengar eller kort går inte utan det ska vara någon swishvariant som vi västerlänningar definitivt inte har. En av Laotierna har dock insett att han har en affärside, han står där och betalar biljetterna och tar emot kontanta pengar av oss plus en liten provision på 20000 kip. I svenska pengar är inte det mer än 12,50 så ingen kostnad att tala om.

/Conny