Lördag 30 September 2006 - Peking
Kina......och kineser
I Kina bor det Kineser. Ganska många faktiskt.
Fler än i Sverige. Jag tror minsann det bor fler Kineser i Kina än det gör någon annanstans i världen. Tänk er så många kineser ni bara kan föreställa er och lägg sedan till ca 50% till. Då börjar vi närma oss det faktiska antalet existerande kineser.
Beijing är sjukt stort. För att få plats med alla kineser förstås. Ni som har varit i Delhi kommer känna igen er här också. Dammigt, massa människor, galen trafik och galna bilköer. Vägarna är dock bättre och husen högre och modernare. Häromdagen satt jag fast i köerna i en taxi i 1 tim 45 min och åkte en sträcka som från Odenplan till Söder. Kostade å andra sidan bara 42 kr.
Skillnaderna mellan Japan och Kina är gigantiska. Japaner är blyga organiserade människor som verkar ha ett liv på räls. Kineserna är inget av ovanstående. Fast de bygger överallt inför OS och det går undan vill jag lova.
Allt de bygger är stort och då menar jag inte golfbollsstort som Globen. Jag fick höra att den där jättedammen de har byggt tydligen är klar men de har problem att fylla den med vatten. Detta trots att vattentillförseln kommer från Yangtze-floden som även den är gigantisk. Förstår ni hur stor dammen är?
Man kan ju föreställa sig tel-samtalet mellan inrikesministeriet och FN:
"Hej FN, vi håller på och filar på ett litet projekt och skulle behöva låna Atlanten några dagar. Vad säger ni om det?
Häromdagen tog jag en tur till Kinesiska muren. Jag åkte buss i 3 tim till ett ställe, gick sedan ca 10 km på muren och blev upplockad av bussen igen. Promenaden tog ca 5 tim.
Muren är galet brant och ibland känns det som ingången till Lustiga Huset. Det är lika ojämnt och långt mellan trappstegen i de fall det finns. Fast de rör sig inte.
På muren blir man jagad av små tanter som vill sälja vatten, öl, t-shirts. Eller "watta, biaaa, t-söööt veeeely good". Dessa små tanter sprang obesvärat mellan alla turister fram och tillbaka på muren. Själv är man atlet och jag var helt slut efter bara 30 min lugn promenad. Jag tror att detta kan vara Kinas hemliga vapen inför OS. Tänk er 200 m häck där damen på innerspåret hinner med att kränga två t-shirts och ett sexpack till Ludmila på bana fem på under 15 sek. Kinas OS kommer gå med vinst.
Muren är stor. Eller lång. Selle (min vän som bor här) undrade häromdagen hur man lyckades motivera de anställda under projektet.
"Tjena, vi tänkte att vi skulle bygga en mur härifrån till långt därborta. Kommer ta ca 400 år (inkl lunchrast). Rikskuponger ingår.
Allt här är väldigt väl tilltaget när jag tänker efter. Himmelska fridens torg tex. är byggt för att kunna ta emot ovationer från 1 miljon människor och det var förmodligen så många där när Selle körde turist-rundan med mig i söndags.
Jag trodde jag var smart när jag låg i sängen och funderade och tänkte att jag åker dit kl 04.30 en morgon för att ta bilder på torget i morgonljus när det är helt tomt.
Kl 04.45 stod jag på torget med ca 5000 kineser och en aldrig sinande ström av kineser i alla åldrar skolklasser. Trodde jag verkligen att jag skulle vara först med en idé???
Alla stod vända mot Den Förbjudna Staden med jättebilden på Mao som tittar ut över torget och tycktes vänta på något. Med kameran i handen smög jag runt bland fienden och tog bilder och försökte lista ut vad som var i görningen.
Helt utan förvarning, exakt kl 06 blev mina öron verbalt attackerade av en enorm ljudmatta från de strategiskt utplacerade högtalarna på torget. Den Kinesiska Nationalhymnen spelades och det var inte tal om att spara på krafterna för att få ett bra ljud, kräma på med mistlurarna bara.
Kl 06.04 var oljudet över och efter en stunds applåder rusade alla mer eller mindre därifrån. Kvar blev en liten, förvirrad och vilsen grek.
Kliver de upp i ottan för ett 4-min rave på torget innan de går till jobbet varje morgon? Jag fann ej någon engelsktalande människa att rådfråga, vakterna stirrade misstänksamt med osäkrade vapen på mig och min kamera så jag lämnade raskt torget med mina frågor obesvarade.
Jag spatserade iväg till en park i närheten för att spana in Tai-Chi-kulturen som utövas på morgnarna. I parken stod människor (mest äldre) lite överallt. På gångvägen, på gräset, bredvid bänken och bakom trädet. Det såg ut som om de körde några Bruce Lee-kator, fast i slow motion.
Jag fann några 65-åringar som drog benet rakt upp mot en vägg med pannan mot smalbenet och Paolo Roberto-stretchade lite. Då gick jag skamset därifrån.
I parken anordnas även dans. Kineserna gillar att dansa. Helt utan skam kan de stå precis varsomhelst i stan och styrdansa. Det spelar inte så stor roll vad som spelas (kinesisk tok-techno eller Celine Dion) eller hur man dansar bara man har roligt tillsammans. Och det har de. Fantastiskt vad tråkiga och hämmade vi i väst egentligen är.
Igår bad jag Selle kolla efter en tågbiljett åt mig till Shanghai. Kan vara bra att boka en tänkte jag då det ändå borde vara minst 100 mil mellan Beijing och Shanghai. Selle återkommer och säger att det går tåg. Det går faktiskt flera tåg varje dag. Det går ett tåg VAR 5:E MINUT för att vara exakt. Hur många går det mellan Slussen och Centralen?
Jag behöver alltså inte förboka en biljett tänkte jag. Ack vad fel jag hade skulle det visa sig när jag några dagar senare fick uppleva exakt hur många kineser det bor i Kina.
En dag var jag ute och promenerade på stan. Jag hade en karta och kollade upp en rutt som såg ganska ok ut. Det blev till slut 6 timmars spatserande. Ett kvarter i Beijing är inte mycket mindre än hela Söder så det var svårt att förutse hur långt det verkligen var på kartan. Jag bestämde mig (som den turist man är) för att ta en cykeltaxi en sträcka. Jag dividerade lite med Mao som körde och vi kom överens om 20 kinesiska pengar. De är nästan lika mycket värda som kronor så det är lätt att räkna. När vi kommit ungefär 75% av resan går kedjan av. Jag förstår att jag ej kommer längre så jag frågar hur mycket han vill ha för den här färden då.
- 40 pengar säger han.
- 40??? Säger jag. Vi kom ju överens om 20 och jag är inte ens framme?
- Jo, men nu är ju kedjan trasig och det kostar att köpa en ny, svarar han.
Jag måste prova den taktiken när jag kör taxi i Sverige och se om det funkar.
Senare samma dag närmade jag mig hotellet och tänkte att det skulle vara skönt med en fotmassage så jag traskade in på en anläggning som tillhandahåller sånt. Det kan ju vara skönt att koppla av med en drink och en dam som masserar mina fötter efter en sån här dag.
Den trevliga damen i kassan sade att det kostar 35 pengar (jisses) så jag accepterar och vi går in i ett rum där jag får sätta mig i nåt som ser ut som en riktig konunga-tron från Narnia och vänta lite. Efter en stund kommer en man in med en stor balja med varmt vatten som jag får doppa tårna i medans han försvinner igen. Jag börjar ana oråd men uppfostrad som jag är avvaktar jag lite.
Efter en stund kommer mannen tillbaka igen med en liten låda med olika verktyg och han sätter sig på en pall vid mina fötter, tittar mig djupt i ögonen och sätter igång masserandet med ett leende på läpparna.
Jag kan ärligt säga att jag inte alls kunde koppla av och det enda jag tänkte på var filmen Pulp Fiction....
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Wavve (wavves@gmail.com) kommenterade måndag 2 oktober 2006
Sådär ja....:) Du kan då skriva i alla fall! KUL! Glad att du trivs man.... Väntar på mera med spänning... Ha det bäst!
Samira (hannasamira@hotmail.com) kommenterade söndag 1 oktober 2006
Ja, vad ska jag säga....kreativ beskrivning och jättekul läsning!!
På ons åker jag till Barcelona för att ta hand om 115 pers som ska ha konefersn, aktiviteter och som sedan avslutas med en filmfestival! Igår hade jag o miguel en avskedsfest för alla kompisar-han har 2 v kvar - jag 2 mån...Väntar ivrigt för att läsa mer om dina äventyr!!
Stålle (peter@travelpartner.se) kommenterade lördag 30 september 2006
Tjena Mao,
Kul läsning, känns som om det är lite annorlunda än här. Faan va vi är tråkiga asså. Du får ta och styra upp det där när du kommer hem, strecha lite nere på plattan och sånt... du vet mot dom där pelarna... se hur länge du lever :) Ha det killen..
Steel
Jeff Stryker (jeff@moex.se) kommenterade lördag 30 september 2006
Grymt trevlig läsning.
Att allting är så stort och långt det vet vi ju att du tycker här hemma med men annars var det superskoj att läsa och kolla lite bilder.
- G eller jag menar J!
Fler än i Sverige. Jag tror minsann det bor fler Kineser i Kina än det gör någon annanstans i världen. Tänk er så många kineser ni bara kan föreställa er och lägg sedan till ca 50% till. Då börjar vi närma oss det faktiska antalet existerande kineser.
Beijing är sjukt stort. För att få plats med alla kineser förstås. Ni som har varit i Delhi kommer känna igen er här också. Dammigt, massa människor, galen trafik och galna bilköer. Vägarna är dock bättre och husen högre och modernare. Häromdagen satt jag fast i köerna i en taxi i 1 tim 45 min och åkte en sträcka som från Odenplan till Söder. Kostade å andra sidan bara 42 kr.
Skillnaderna mellan Japan och Kina är gigantiska. Japaner är blyga organiserade människor som verkar ha ett liv på räls. Kineserna är inget av ovanstående. Fast de bygger överallt inför OS och det går undan vill jag lova.
Allt de bygger är stort och då menar jag inte golfbollsstort som Globen. Jag fick höra att den där jättedammen de har byggt tydligen är klar men de har problem att fylla den med vatten. Detta trots att vattentillförseln kommer från Yangtze-floden som även den är gigantisk. Förstår ni hur stor dammen är?
Man kan ju föreställa sig tel-samtalet mellan inrikesministeriet och FN:
"Hej FN, vi håller på och filar på ett litet projekt och skulle behöva låna Atlanten några dagar. Vad säger ni om det?
Häromdagen tog jag en tur till Kinesiska muren. Jag åkte buss i 3 tim till ett ställe, gick sedan ca 10 km på muren och blev upplockad av bussen igen. Promenaden tog ca 5 tim.
Muren är galet brant och ibland känns det som ingången till Lustiga Huset. Det är lika ojämnt och långt mellan trappstegen i de fall det finns. Fast de rör sig inte.
På muren blir man jagad av små tanter som vill sälja vatten, öl, t-shirts. Eller "watta, biaaa, t-söööt veeeely good". Dessa små tanter sprang obesvärat mellan alla turister fram och tillbaka på muren. Själv är man atlet och jag var helt slut efter bara 30 min lugn promenad. Jag tror att detta kan vara Kinas hemliga vapen inför OS. Tänk er 200 m häck där damen på innerspåret hinner med att kränga två t-shirts och ett sexpack till Ludmila på bana fem på under 15 sek. Kinas OS kommer gå med vinst.
Muren är stor. Eller lång. Selle (min vän som bor här) undrade häromdagen hur man lyckades motivera de anställda under projektet.
"Tjena, vi tänkte att vi skulle bygga en mur härifrån till långt därborta. Kommer ta ca 400 år (inkl lunchrast). Rikskuponger ingår.
Allt här är väldigt väl tilltaget när jag tänker efter. Himmelska fridens torg tex. är byggt för att kunna ta emot ovationer från 1 miljon människor och det var förmodligen så många där när Selle körde turist-rundan med mig i söndags.
Jag trodde jag var smart när jag låg i sängen och funderade och tänkte att jag åker dit kl 04.30 en morgon för att ta bilder på torget i morgonljus när det är helt tomt.
Kl 04.45 stod jag på torget med ca 5000 kineser och en aldrig sinande ström av kineser i alla åldrar skolklasser. Trodde jag verkligen att jag skulle vara först med en idé???
Alla stod vända mot Den Förbjudna Staden med jättebilden på Mao som tittar ut över torget och tycktes vänta på något. Med kameran i handen smög jag runt bland fienden och tog bilder och försökte lista ut vad som var i görningen.
Helt utan förvarning, exakt kl 06 blev mina öron verbalt attackerade av en enorm ljudmatta från de strategiskt utplacerade högtalarna på torget. Den Kinesiska Nationalhymnen spelades och det var inte tal om att spara på krafterna för att få ett bra ljud, kräma på med mistlurarna bara.
Kl 06.04 var oljudet över och efter en stunds applåder rusade alla mer eller mindre därifrån. Kvar blev en liten, förvirrad och vilsen grek.
Kliver de upp i ottan för ett 4-min rave på torget innan de går till jobbet varje morgon? Jag fann ej någon engelsktalande människa att rådfråga, vakterna stirrade misstänksamt med osäkrade vapen på mig och min kamera så jag lämnade raskt torget med mina frågor obesvarade.
Jag spatserade iväg till en park i närheten för att spana in Tai-Chi-kulturen som utövas på morgnarna. I parken stod människor (mest äldre) lite överallt. På gångvägen, på gräset, bredvid bänken och bakom trädet. Det såg ut som om de körde några Bruce Lee-kator, fast i slow motion.
Jag fann några 65-åringar som drog benet rakt upp mot en vägg med pannan mot smalbenet och Paolo Roberto-stretchade lite. Då gick jag skamset därifrån.
I parken anordnas även dans. Kineserna gillar att dansa. Helt utan skam kan de stå precis varsomhelst i stan och styrdansa. Det spelar inte så stor roll vad som spelas (kinesisk tok-techno eller Celine Dion) eller hur man dansar bara man har roligt tillsammans. Och det har de. Fantastiskt vad tråkiga och hämmade vi i väst egentligen är.
Igår bad jag Selle kolla efter en tågbiljett åt mig till Shanghai. Kan vara bra att boka en tänkte jag då det ändå borde vara minst 100 mil mellan Beijing och Shanghai. Selle återkommer och säger att det går tåg. Det går faktiskt flera tåg varje dag. Det går ett tåg VAR 5:E MINUT för att vara exakt. Hur många går det mellan Slussen och Centralen?
Jag behöver alltså inte förboka en biljett tänkte jag. Ack vad fel jag hade skulle det visa sig när jag några dagar senare fick uppleva exakt hur många kineser det bor i Kina.
En dag var jag ute och promenerade på stan. Jag hade en karta och kollade upp en rutt som såg ganska ok ut. Det blev till slut 6 timmars spatserande. Ett kvarter i Beijing är inte mycket mindre än hela Söder så det var svårt att förutse hur långt det verkligen var på kartan. Jag bestämde mig (som den turist man är) för att ta en cykeltaxi en sträcka. Jag dividerade lite med Mao som körde och vi kom överens om 20 kinesiska pengar. De är nästan lika mycket värda som kronor så det är lätt att räkna. När vi kommit ungefär 75% av resan går kedjan av. Jag förstår att jag ej kommer längre så jag frågar hur mycket han vill ha för den här färden då.
- 40 pengar säger han.
- 40??? Säger jag. Vi kom ju överens om 20 och jag är inte ens framme?
- Jo, men nu är ju kedjan trasig och det kostar att köpa en ny, svarar han.
Jag måste prova den taktiken när jag kör taxi i Sverige och se om det funkar.
Senare samma dag närmade jag mig hotellet och tänkte att det skulle vara skönt med en fotmassage så jag traskade in på en anläggning som tillhandahåller sånt. Det kan ju vara skönt att koppla av med en drink och en dam som masserar mina fötter efter en sån här dag.
Den trevliga damen i kassan sade att det kostar 35 pengar (jisses) så jag accepterar och vi går in i ett rum där jag får sätta mig i nåt som ser ut som en riktig konunga-tron från Narnia och vänta lite. Efter en stund kommer en man in med en stor balja med varmt vatten som jag får doppa tårna i medans han försvinner igen. Jag börjar ana oråd men uppfostrad som jag är avvaktar jag lite.
Efter en stund kommer mannen tillbaka igen med en liten låda med olika verktyg och han sätter sig på en pall vid mina fötter, tittar mig djupt i ögonen och sätter igång masserandet med ett leende på läpparna.
Jag kan ärligt säga att jag inte alls kunde koppla av och det enda jag tänkte på var filmen Pulp Fiction....
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Wavve (wavves@gmail.com) kommenterade måndag 2 oktober 2006
Sådär ja....:) Du kan då skriva i alla fall! KUL! Glad att du trivs man.... Väntar på mera med spänning... Ha det bäst!
Samira (hannasamira@hotmail.com) kommenterade söndag 1 oktober 2006
Ja, vad ska jag säga....kreativ beskrivning och jättekul läsning!!
På ons åker jag till Barcelona för att ta hand om 115 pers som ska ha konefersn, aktiviteter och som sedan avslutas med en filmfestival! Igår hade jag o miguel en avskedsfest för alla kompisar-han har 2 v kvar - jag 2 mån...Väntar ivrigt för att läsa mer om dina äventyr!!
Stålle (peter@travelpartner.se) kommenterade lördag 30 september 2006
Tjena Mao,
Kul läsning, känns som om det är lite annorlunda än här. Faan va vi är tråkiga asså. Du får ta och styra upp det där när du kommer hem, strecha lite nere på plattan och sånt... du vet mot dom där pelarna... se hur länge du lever :) Ha det killen..
Steel
Jeff Stryker (jeff@moex.se) kommenterade lördag 30 september 2006
Grymt trevlig läsning.
Att allting är så stort och långt det vet vi ju att du tycker här hemma med men annars var det superskoj att läsa och kolla lite bilder.
- G eller jag menar J!
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Lite trist... 12 år sedan |
Ho Chi Minh, Saigon 12 år sedan |
Hjulen på bussen går inte runt runt runt hela tiden... 12 år sedan |
HELVETE !!! 12 år sedan |
Gummiring i floden.... 12 år sedan |