Under vår sista dag i Mandalay så vi for ut till U-Bein bridge som är världens längsta bro byggd av teak. C.a 1,6 kilometer lång sammanbinder den två byar på varsin sida av en liten sjö. Tidigt på morgonen är den livligt trafikerad av pendlare som ska till sina arbeten och lite senare på förmiddagen invaderar turister och andra trafikanter den över 150 år gamla träkonstruktionen.

Väl tillbaka i staden så knallade vi över till trakterna kring järnvägsstationen där vi hittade ett ställe där man hamrade till bladguld. Hårt jobb! Sammanlagt 5 timmar tar det att, med hjälp av släggor, hamra till guldet till önskvärd bladtunnhet. Ingenting som vi kände oss manade att prova på.

Efter en god lunch vid en restaurang utanför järnvägsstationen så hamnade vi i en större mall. Stefan köpte sig en skjorta, medan undertecknad fick tag i en kanna för att koka grekiskt kaffe i.

Sedan förflöt resten av dagen och det var dags att ta sig bort till nattbussen mot Inle Lake. Man ser inte mycket av landskapet under de här nattfärderna, men det märktes att färden gick genom bergiga trakter med ganska stora höjdskillnader. Tidig morgon anlände vi till något stopp utefter landsvägen, där det var dags för oss att kliva av. Där stod en transport för att ta oss in till staden en mil bort och ganska snart kom vi till vårt hotell. Klockan var väl inte mer än vid femtiden på morgonen, men vi fick liv i vår hotellmanager och han fixade ett rum till oss trots att incheckningen inte var förrän klockan två på eftermiddagen. Skönt att få sträcka ut lite i sängen och få sig lite riktig sömn.

Som vanligt ägnade vi första dagen åt att gå runt i staden och orientera oss. Nyaungshwe som är huvudort vid Inle Lake är inte särskilt stor så det tog inte så lång tid. Nere vid floden hittade vi en skeppare på en av dessa longtailbåter som man kan chartra för en tur ut på sjön så vi gjorde upp med honom om en färd. Det råkade dessutom vara min födelsedag så vi avslutade gårdagen med kaffe och en tårtbit.

Efter frukost så tog vi oss ned till floden och äntrade den longtail som vi fixat under gårdagen. Tillbringade sedan fyra timmar ute på Inle Lake och kollade in fiskare, flytande trädgårdar, väverier och cigarrfabriker. Fiskarna här använder sig av en ovanlig teknik för att ta sig fram. De virar ett av sina ben runt en paddel och använder den för att ta sig fram. På det viset får de händerna fria att handskas med de burar som de har för fisket.

Vid väveriet som vi besökte så plockar man fram tunna trådar av stjälkarna på lotusblommor som man sedan tvinnar ihop till trådar. Kombinerar dessa med siden och eller bomull och väver fina tyger. Allting är handgjort och tar lång tid. Vid en av vävstolarna satt en medelålders dam och skarvade ihop två stycken. Det gjorde hon genom att, med hjälp av aska och vatten, tvinna ihop de induviduella trådarna en efter en. Det skulle ta mellan en och två månader att få stycket klart. T.o.m jag som inte intresserar mig för sådant här, var imponerad.

Vid cigarrfabriken fick vi se hur de handrullar rökverken. Förutom normala cigarrer så tillverkar man även en hel del smaksatta med banan,anis eller andra tillsatser.

På hemväg stannade vi även till vid ett tempel. Som vid de flesta andra religiösa byggnader här i landet så pågår här en betydande kommers. Vi hittade oss varsin t-shirt att handla och var sedan nöjda med turen.

Väl tillbaka i staden träffade vi på en av dessa gatuhundar som vi redan under gårdagen hade gjort oss bekant med. Rut som vi kallar henne följde med oss under resten av dagen. Vi ger henne ingen mat, då vi inte vill att hon ska bli beroende av oss, men däremot blir det mycket prat och kel. När vi sedan drog oss tillbaka till vårt hotell framåt eftermiddagen så lämnade hon oss för att leta på några andra att umgås med. Sista kvällen här i Nyaungshwe innehöll bara en matbit på en liten trevlig undanskymd restaurang.

/Conny