Det blir ju inte alltid som man tänkt sig i Indien. Den goda pepparstek som vi bespetsat oss på fanns inte vilket är ganska så typiskt här. Händer ganska ofta att man får ”no possible” till svar då man beställer något från en meny. Nåväl vi avslutade vår sista kväll i Mamallapuram med någon kycklingrätt innan det var dags för bingen.

Dagen därpå var vi in på internet för att se hur det stod till med våra tågbiljetter. Vi hade väl kommit upp lite på listan men det såg inte särskilt ljust ut. Bestämde oss ändå för att resa de tre milen till närmaste järnvägsstation där vi helt sonika gick in till stationsmästaren för att se om han kunde hjälpa oss i vår situation. Det visade sig inte vara något problem utan det var bara att ta plats i en av vagnarna med onumrerade platser. Vilket i.o.f.s. också visade sig vara en prövning. När tåget stannade var det precis som att befinna sig i Kina på åttiotalet. En stor massa av människor som slogs och knuffades för att komma ombord på tåget. Stefan och jag med våra packningar var bland de absolut sista som lyckades pressa oss in i det kompakta folkhavet. Den första timmen fick vi bägge stå utan att kunna röra oss särskilt mycket, men efter ytterligare en stund kunde jag svinga mig upp i en lucka som hade uppenbarat sig på en av de bagagehyllor som indierna använder som sittplats. Efter ytterligare någon timme fick även Stefan tag i en sådan plats och sedan gick resan ganska så lätt. Hamnade i samspråk med ett par unga grabbar som gick sina sista år på universitet och vi hade ganska trevligt ihop. De ville bestämt höra någon sång från Sverige så Stefan och jag stämde upp och drog ”Helan går” så hela vagnen jublade.

När kvällen blivit sen ankom vi slutligen till Madurai. Hotell Padmam som vi bokat in oss på låg ganska nära stationen och vi hade inga problem att hitta dit. Vi hann också slänga i oss en sen middag innan restaurangen stängde för kvällen.

Senaste veckan har vi haft dataproblem. Vår laptop har inge fungerat med WIFI utan bara med nätverkskabel på Internetställen. Så vi spenderade hela förmiddagen med att ränna runt och leta efter någon som kunde hjälpa oss att lösa detta dilemma. Hade tur att hitta en serviceverkstad för HP och sedan var det lilla (stora) problemet löst. Flängde vidare för att försöka boka en tågbiljett till Trivandrum för följande dag. Utsålt, vilket inte var oväntat. Vi kommer att försöka oss på en åttatimmars bussresa ned till Keralas huvudstad istället.

Madurai är känt för att här finns ett av Indiens mäktigaste och viktigaste tempel. Sri Meenakshi Tempel är omgärdat att fyra väldiga utsmyckade torn. Ett i vardera väderstreck. Till detta kommer åtta mindre torn i varierande storlek. Lika utsmyckade. Själva templet ser också imponerande ut från utsidan, men den inre delen är inte öppen för andra än hinduer så den såg vi aldrig. Hela anläggningen är dock jättestor och verkligen imponerande.

Nu ska vi bara hålla tummarna för en VIK-seger mot 08-orna från DIF.

/Conny o Stefan

P.s. När det var dags att lägga in det här hade vår struliga WIFI-uppkoppling börjat strula igen. Så gudarna vet när vi är online nästa gång :-(