Flyger hem
Copyright © Bejjan888™
Även om New York är en av mina favoritstäder, så får jag nog av staden efter drygt en vecka. Kanske är det för det konstanta ljudet av biltrafik? Eller trängseln bland alla människor på gatorna? Jag vet inte. Men det är en intensiv stad med en massa intryck och upplevelser som både fysisk och psykisk tar kraft från en. Men är det inte lite det som är charmen med New York?
Vi tog oss upp till åtta på morgonen och packade resten av våra grejer i våra resväskor. Vid kl. 11.00 checkar vi ut från hotellet och tog oss ner till Penn Station och tunnelbanan där. Härifrån går E-tåget till Jamaica Station och därifrån tar man enkelt Air Train till JFK Int’l Airport. Vi hade redan checkat in på flyget online igår kväll, så det vi behövde göra var att få ut boardingkort och bagagetaggar och sedan lämna ifrån oss väskorna. Enkelt och smidigt, nästan ingen kö till Delta Airlines diskar. Kön till säkerhetskontrollen var dessvärre längre. Men vi var ute i god tid. Efter senaste veckans terrorattentat i bland annat Istanbul hade gjort att USA höjt beredskapen och säkerheten på och omkring sina egna internationella flygplatser, så vi ville ha gott om tid på oss att ta oss igenom alla procedurer för att ta oss hem.
Sedan blev det lite tid att slå ihjäl innan själva boardingen började. I högtalarna efterlyste de envist efter en passagerare med destination Abu Dhabi. Jag och Danny lyckades sitta precis i närheten av just den gaten och kunde se planet till Abu Dhabi. Det var en Airbus 380, dvs. världens största passagerarplan. Så jag kan förstå att personalen ville få tag i denna passagerare. Annars skulle markpersonalen få lov att identifiera och lasta ur just denna passagerares väska av alla hundratals incheckade väskor (upp till 615 passagerare ryms på en A380) och lämna kvar den väskan här i New York. Och det var precis vad markpersonalen fick göra. Jag såg hur de uppgivet började ta ur bagagecontainrarna ur planet igen för att leta redan på väskan. Inte kul. Nu för tiden vet de säkert i vilken container som väskan ligger i, men har de otur så kan den containern stå längst in i planet.
När vi äntligen bordat planet och satt oss på våra platser kändes det ändå skönt att veta att man var på väg hem, även om det skulle ta över 8 timmar hem till Stockholm Arlanda Airport. När vi väl landat på Arlanda så hade vi helt plötsligt bytt datum och tid till den 5:e juli strax före 08.00 på morgonen. Man var ju sådär lagom mosig i kroppen. Men efter lite påfyllning i magen så vaknade man till och ville bara få kliva på tåget och komma hem någon gång. Tåget kom och gick som det skulle, för en gångs skull. Det händer ju inte så ofta nu för tiden. Men plötsligt händer det ;)
Även om New York är en av mina favoritstäder, så får jag nog av staden efter drygt en vecka. Kanske är det för det konstanta ljudet av biltrafik? Eller trängseln bland alla människor på gatorna? Jag vet inte. Men det är en intensiv stad med en massa intryck och upplevelser som både fysisk och psykisk tar kraft från en. Men är det inte lite det som är charmen med New York?
Vi tog oss upp till åtta på morgonen och packade resten av våra grejer i våra resväskor. Vid kl. 11.00 checkar vi ut från hotellet och tog oss ner till Penn Station och tunnelbanan där. Härifrån går E-tåget till Jamaica Station och därifrån tar man enkelt Air Train till JFK Int’l Airport. Vi hade redan checkat in på flyget online igår kväll, så det vi behövde göra var att få ut boardingkort och bagagetaggar och sedan lämna ifrån oss väskorna. Enkelt och smidigt, nästan ingen kö till Delta Airlines diskar. Kön till säkerhetskontrollen var dessvärre längre. Men vi var ute i god tid. Efter senaste veckans terrorattentat i bland annat Istanbul hade gjort att USA höjt beredskapen och säkerheten på och omkring sina egna internationella flygplatser, så vi ville ha gott om tid på oss att ta oss igenom alla procedurer för att ta oss hem.
Sedan blev det lite tid att slå ihjäl innan själva boardingen började. I högtalarna efterlyste de envist efter en passagerare med destination Abu Dhabi. Jag och Danny lyckades sitta precis i närheten av just den gaten och kunde se planet till Abu Dhabi. Det var en Airbus 380, dvs. världens största passagerarplan. Så jag kan förstå att personalen ville få tag i denna passagerare. Annars skulle markpersonalen få lov att identifiera och lasta ur just denna passagerares väska av alla hundratals incheckade väskor (upp till 615 passagerare ryms på en A380) och lämna kvar den väskan här i New York. Och det var precis vad markpersonalen fick göra. Jag såg hur de uppgivet började ta ur bagagecontainrarna ur planet igen för att leta redan på väskan. Inte kul. Nu för tiden vet de säkert i vilken container som väskan ligger i, men har de otur så kan den containern stå längst in i planet.
När vi äntligen bordat planet och satt oss på våra platser kändes det ändå skönt att veta att man var på väg hem, även om det skulle ta över 8 timmar hem till Stockholm Arlanda Airport. När vi väl landat på Arlanda så hade vi helt plötsligt bytt datum och tid till den 5:e juli strax före 08.00 på morgonen. Man var ju sådär lagom mosig i kroppen. Men efter lite påfyllning i magen så vaknade man till och ville bara få kliva på tåget och komma hem någon gång. Tåget kom och gick som det skulle, för en gångs skull. Det händer ju inte så ofta nu för tiden. Men plötsligt händer det ;)
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Sista biten hem! 17 veckor sedan |
Indalsleden söderut 17 veckor sedan |
På strövtåg i Vilhelmina 17 veckor sedan |
Fatmomakke, Trappstegsforsen och Stalon 17 veckor sedan |
Äventyret fortsätter! 17 veckor sedan |