Uppe redan före åtta i morse för frukost. Efter hejdå till folket på hostelet så tog jag en bulle till Gil Puyat, som är den busstation varifrån min buss söderut avgick. Det stod faktiskt en inne och efter att jag bordat den så dröjde det inte länge innan avgång. En och en halv timma senare så klev jag av i Tagaytay och blev genast upplockad av ett par killar som ville visa mig ett boende. Enkelrum med dusch o tv för samma pris, eller t.o.m. lite lägre, än i Manila passade mig alldeles utmärkt och jag slog till. Hade nog inte trott att jag skulle hinna ut till den vulkan jag ville besöka redan idag, men efter att jag lagt in mina saker i rummet så fick jag direkt en skjuts ned till lake Taal och en av de platser där båtar utgår ifrån. Efter en del prutande så fick jag en tur ut till själva huvudkratern. Priset var egentligen lite högre än vad jag gillade , men eftersom jag var själv och de nog har samma kostnad vare sig jag var ensam eller i sällskap med fem andra, så fick jag vara nöjd med att ha fått ned priset med en tredjedel.

Lake Taal ligger alltså i en förhistorisk jättekrater som är 75km i omkrets. Under tidens gång så har här inträffat en rad vulkanutbrott, med påföljd att i sjön finns numera nästan 40 vulkantoppar och ca. 45 kratrar utspridda lite här och var. Tack vare alla dessa utbrott så räknas den här vulkanen som en av de allra dödligaste. Dock har det inte varit något utbrott sedan 60-70-talet då en av kratrarna spydde ut mängder av lava.

Väl framme vid mitt mål så väntade en halvtimmes march uppför utsidan av kratern. Man kan rida upp, men jag behöver gå av mig en del gubbfläsk. Väl uppe så belönas man med synen av en underbar liten emeraldfärgad sjö med strandkanter som är missfägade av svavel och fosfor. Annars såg man inte mycket tecken till vulkanisk aktivitet. Visst, lite ånga pös ur några sprickor och där var naturligtvis också missfärgat. Men om man jämför med vulkanön vid Santorini i Grekland så var det mindre aktivitet här. Men det kan fort ändra sig. Nåväl, redan strax efter två hade jag sett det jag kommit för att se så det var bara att knalla ned och ta båten tillbaka iland. Väl där unnade jag mig ett par pilsner innan jag letade upp en transport uppför de uråldriga kraterväggarna. Efter en god fiskmiddag så får det nog bli en tidig kväll.......igen.

/Conny