Idag har vi huunit med mycket. Landade vid femtiden på morgonen och Stafan samt undertecknad delade en taxi in till staden med Leif och hans dotter. Vi bor inte så värst långt från varandra. När vi väl installerat oss på vårt hotell så tog vi en tuk-tuk bort till den Burmesiska ambassaden. Där var inte öppet riktigt ännu så vi tog oss ett strövtåg till fots och utforskade det närliggande området. Hittade ett gatustånd och fick oss lite krubb i kistan. När vi väl återkom till ambassaden så var där öppet och redan en hel del folk som fyllde i visumansökningar. Vi fyllde också i våra och så småningon var det vår tur att få dem inlämnade. Det gick, trots den stora massan av folk, ganska fort att få det överstökat och på måndag kan vi hämta våra pass igen. En ny tuk-tuk tog oss tillbaka till vårt hotell. Det skiljer sex timmar i tid mellan Thailand och Sverige och och när man väl tagit en snabbdusch så var klockan kvart i elva förmiddagen och vi hade varit i farten i närmare ett dygn. Ganska trötta så vi tog oss en välbehövlig sömnstund.

Dryga fyra timmar senare så kände vi oss utvilade nog för att ramla upp och gå på tur för att utforska de närmaste omgivningarna. 1988 spenderade jag tre månader i Thailand och använde då Bangkok som något slags fast punkt. Flängde ut och in från staden och bodde vid varje besök på på Kao San Road som var den stora samlingsplatsen för backpackers. Det är den fortfarande och vi bor på en parallelgata som också är full med hotell och restauranger. Vi tog ett par timmar och knallade runt för att insupa atmosfär och lära oss hitta i grannskapet. Var in till en liten resebyrå för att fixa ett flyg till Rangoon på måndag och bokade också in oss på ett hotell i den Burmesiska staden. Efter några besök på barer för ett par öl så och ett parti biljard så tyckte vi att sängarna lockade efter en händelserik dag och vi somnade nog bägge två tämligen tidigt.

/Conny