Till skillnad från tågen i Indien (och Sverige) så håller tågen här tidtabellen. Mitt tåg rullade in på minuten när det skulle i Baku. Å andra sidan är tabellerna här kanske tillgjorda med god marginal, vad vet jag. Vi kröp ibland fram i lägre fart än vad jag hade anledning att tro. De två gränsposteringarna tog också tid. En timme vid varje. Men det är klart, det är många pass som ska samlas in och gås igenom. Vid posteringen till Azerbadjan blev varje passagerare också intervjuad av en gränsvakt. För mig som varit i Armenien innan Georgien så handlade frågorna mest om jag varit i Nagorno-Karabach. Men det var bara att svara nekande på det så var det grönt sedan. Det visum jag har till Artsakh finns nämnligen i mitt andra av de två pass jag innehar.

På väg till Baku så tog spåret en vända söderut och ankom till staden från det hållet. Det hade också blivit ljust så man såg alla de oljeborrtorn, små som stora, som står i den halvöken som omger byn. De allra flesta av de små producerar inte längre någon olja utan står där bara som reliker av en svunnen tid, men en del av dem snurrar fotfarande på i sin lugna stadiga takt.

Nåja, väl framme så dök jag in i en galleria i närheten av järnvägsstationen och letade på en penningautomat, för att få tag i lite azeriska manat. Det går cirka 5.5 svenska kronor på varje sådan, vilket gör det tämligen enkelt att uppskatta priser här i landet. Jag bor även här i Baku väldigt centralt och hoppade på ett tunnelbanetåg för att för att ta mig till min station, som bara var ett stopp bort.

Incheckningen på mitt hostel var egentligen inte förrän klockan tolv och jag dök upp där redan vid tio på förmiddagen, men det var inga problem. De bjöd till och med på en frukost trots att jag nyss kommit.

Framåt eftermiddagen tog jag mig en promenad ned till den muromgärdade gamla stan. Det blev dock inget långt besök där och jag är nu, dagen efter, på väg bort för att strosa vidare bland gränderna för att se vad som gömmer sig där. På vägen har jag tagit en omväg förbi järnvägsstationen för att boka ett tåg tillbaka till Tbilisi på söndag. Jag har nämnligen ett viktigt möte där på måndag, som jag inte vill missa.

/Conny