http://m.youtube.com/results?q=n%C3%A4cken-ove%20th%C3%B6rnqvist&sm=1

Vi hade hoppats på en ganska lättsam tur de nio milen som återstod till residensstaden i Medelpad, men de förhoppningar dog redan i utkanten av Bispgården då vi möttes av en skylt som varnade för vägarbete i 65 kilometer. Vi frågade en ortsbo och fick veta att man lade ut oljegrus och ni vet redan vad vi tycker om nyanlagt sådant. Dividerade fram och tillbaka en stund, men då alternativet var att cykla tillbaka cirka tre mil till Graninge bestämde vi oss ändå för att fortsätta. Så första anhalt, den Thailändska paviljongen, låg bara en halvmil bort och dit var det inga problem. Vi var morgongtidiga så där var inget öppet ännu, men några foton blev det i alla fall. Resten av dagen blev en kamp mot vägens (underlaget) och vädrets (motvinden) makter, endast avbruten av ett lunchstopp vid Boda rastplats därvi en åt en måltid till en fantastisk utsikt.

Strax före fyra på eftermiddagen nådde vi ändå fram till Sundsvalls utkanter och någon timme senare hade vi hittat fram till Fläsians camping och kunde slå upp våra tält. Lugnt resten av kvällen.

Kokhett i tältet redan vid sextiden så det var bara att masa sig ut. Hoppade på en buss in till centrum, bara för att borda en ny ut till IKEA för en frukostbuffe. Mätta och belåtna så återvände vi in till city då Stefan ville in på hotell Knaust och ta en öl. Tyvärr öppnade inte baren förrän klockan fyra så vi fick nöja oss med en av uteserveringarna. Men det smakade bra även där.

Tillbaka vid campingen hann vi även ned till stranden för att sola ett par timmar. Vi måste försöka göra något åt vår cykelbränna som vi utvecklat. Det lär väl ta ett tag innan resten av kroppen kommer ifatt.

Nu väntar vi bara på att de två tvättmaskiner vi kört igång ska bli klara innan det är dags för kvällsmat. Tidig kväll sedan då vi räknar med att gå upp i ottan för vidare färd mot Delsbo i morgon.

När vi är ute på vägarna så brukar det bli en mil i taget innan vi stannar någon minut för att fylla på vätska. Så går det då mil efter mil så det kanske inte är underligt att låten i länken ovanför ständigt ploppar upp i mitt huvud.

Håll tillgodo/Conny