Copyright © Bejjan888™

Det där tekniska stoppet i Sydney, som det så vackert hette, var inte som jag trodde, att vi skulle få sitta kvar på planet medan det tankade och sedan fortsätta till Nya Zeeland. Nej, vi fick gå av, passera en internationell transfer-säkerhetskontroll och sedan köa för att gå ombord på en ny A380. Och allt detta på under 1 timme!

Efter ytterligare tre segdragna timmar i luften landade planet ÄNTLIGEN på nyzeeländsk mark. För att komma in i Nya Zeeland måste man fylla i ett Passenger Arrival Card, där man deklarerar om man har mat, frön, trävaror mm, mm med sig. Jag som hade förbokat en ridtur här på Nya Zeeland, var tvungen att deklarera att jag hade ridkläder med mig. Tullen var helt klart intresserad av ridkläderna och jag fick packa upp väskan och visa att de var nytvättade.
När jag tillslut passerat tullen var jag med marginal den sista att ansluta mig till resten av gruppen. Vår lokala guide, Angelika, kommer ursprungligen från Tyskland, men har guidat på Nya Zeeland i mer än 15 år. Angelika gick med oss till sin buss. Att klämma in sig i en liten buss för 20 personer (gruppen var dock 14 personer + guiden) för en kortare sightseeing av Christchurch var man inte direkt upplagd för.

Christchurch, landets tredje största stad, ligger vid Canterburyslätten på den östra sidan av Sydön på Nya Zeeland. En tredjedel av den totala nyzeeländska befolkningen bor i Christchurch. Stadens namn på Maori är Ōtautahi som betyder Platsen för Tautahi. Strax söder om Christchurch finns Bankshalvön, en karg och bergig halvö av vulkaniskt ursprung, varför staden har periodvis drabbats hårt av kraftiga jordbävningar.
Christchurch är den mest engelska staden på Nya Zeeland och har haft många gamla engelska hus. Men staden har varit hårt drabbad av jordbävningar, senast 2011 då 30 000 hem förstördes. Det var mest gamla tegelstenshus som rasade och de byggnader som klarade sig bestod av stål och glas (inte en enda glasskiva i stålhusen förstördes!).

Så nu byggs det fullt med nya hus av stål och stora glasrutor runtom i Christchurch. De gamla engelska enplanshusen byts ut mot större flervåningshus och de nya husen har ofta ingen gräsmatta heller, de plattsätter eller asfalterar den lilla marken som finns runt husen istället. De nya husen byggs med isolering, vilket de gamla husen från 60- och 70-talen inte har och innetemperaturen i ett oisolerat hus kan nå ner till +12°C under vinterhalvåret. Trots att Christchurch är en bildominerad stad så planeras det inte för eller byggs parkeringsplatser vilket gör att byggboomen i staden stannar allt mer av och husen är allt mer svårsålda. Trots många bilister, så blir cyklisterna allt fler. Men de lever farligt, då bilisterna inte har för vana att se sig i backspegeln efter cyklar.

För att minnas den kraftiga jordbävningen i februari 2011, skapade konstnären Peter Majendie ett minnesmärke ”185 Empty White Chairs”, till första årsdagen av jordbävningen. Tanken var att minnesmärket skulle vara under 3 veckor, men finns kvar flera år senare. Det består av 185 vitmålade stolar (alla är olika), varje stol representerar ett offer. Av de 185 personer som omkom, var ett spädbarn. Spädbarnet satt i sin barnstol och dog av en fallande tv. Totalt 181 stycken personer omkom den 22 februari 2011, samma dag som jordbävningen. 174 av dessa personer omkom i en och samma byggnad som kollapsade. De andra fyra personerna dog flera dagar senare på grund av sviterna av sina skador de ådrog sig under jordbävningen.
I Christchurch finns Gate of Remembrance – som minne över att Nya Zeeland varit med i nästan alla krig, men för det mesta som fredsbevarare.

Maoribefolkningen tros ha kommit till platsen för Christchurch omkring år 1000. Men det dröjde ända till mitten av 1800-talet innan de första européerna anlände, varpå Christchurch blev Nya Zeelands första stad. Christchurch är en av endast fyra städer i världen som har en stadskärna som är byggd i ett kvadratiskt mönster. Staden är också känt för att ha bland det renaste dricksvattnet i världen. Christchurchs centrala delar har en platt terräng vilket gör det populärt att ta sig fram med cykel och nätet av cykelvägar är utbrett över staden. Christchurch har också haft ett spårvägssystem, men idag finns endast en linje kvar i centrala delarna, främst för turismens skull.
Turismen är en viktig inkomstkälla för den lokala ekonomin och Christchurchs läge och tillgång till en internationell flygplats gör staden till ett utmärkt ställe att mellanlanda på. Staden är speciellt populär bland japanska turister och i stadskärnan finns även skyltar på japanska. Den internationella flygplatsen fungerar också som en viktig länk vidare till Antarktis med mat och förnödenheter till olika forskningsstationer på Antarktis.

Efter sightseeingen, fick vi äntligen checka in på hotellet. Vi bodde på Ibis Christchurch Hotell, ett medelstort centralt hotell med 155 rum. Hotellet låg nära en galleria med restauranger, caféer och affärer. Men eftersom man var rätt slut i både kropp och knopp orkade man inte se sig omkring som man kanske skulle vilja. En gemensam middag anordnades av resebolaget och det var trevligt att få en blick över medresenärerna. Jag hann med en snabb promenad efter middagen, för att hinna se lite av staden innan solen gick ner. Det var kyligt ute och snabba väderomslag och temperaturskillnader är vanligt här på Nya Zeeland.

Jag följde spårvägen en bit, vilken gick genom en galleria.

Vackra gamla hus i engelsk stil och färgglada fasader radade upp sig och en del tegelstenshus pryddes av konstmålningar för att Enlighten People” (upplysa folket).