Hade jag fortsatt på riksväg 48 så hade jag kommit till Mumbay. Men dit ska jag inte så jag tråcklade mig igenom Pune för att dra mot nordöst på väg 160. Efter staden Nashik så övergår den i riksväg 52 och bägge de här vägarna är riktigt bra. Mötesfria och 2-3 filer i bägge riktningar.

Har lyxat till det med boenden de sista nätterna. Motellen håller ofta en hög standard och där finns prutmån. De börjar ofta med att begära uppemot 3000 rupies, men då jag förklarar att jag reser på en budget så kommer man ned på halva priset. Nu är även det i dyraste laget för mig, men det kan vara skönt att sova bra.

Jag tror och hoppas att jag löst problemet med min mage. Har kört i en t-shirt och även om det har varit skönt i hettan som råder, så har jag insett att fartvinden nog kan ställa till det. När jag for från Sverige så åkte jag i en skidjacka och även om den inte är särskilt tjock så är den vindtät. Så jag har börjat använda mig av den på färden och det känns riktigt bra. Magen sköter sig numera helt ok. Får hoppas att det fortsätter så.

Nu har istället ett annat problem dykt upp. Varje gång man kommer till en vägkorsning, eller in i någon liten stad, så är det fartgupp även på de här större vägarna. Indiska fartgupp är inte att leka med. 3-4 ordentliga bulor, väldigt tätt, eller ett tiotal otäcka gupp efter varandra gör att trafiken kommer ned till i princip stillastående. Både bilar och tvåhjulingar är tvungna att sakta krypa över. Även om man tar det försiktigt över så guppar det ordentligt och stöter oskönt i ryggen. Jag började känna av alla stötarna under färden igår och har en ömhet ganska långt ned på höger sida. Förhoppningsvis är det bara någon muskeltrötthet, men det kan också vara njuren som börjar tröttna på alla smällar den får. Jag hade tänkt mig att skaffa mig ett njurbälte redan från start, men det var så mycket annat att fixa så det glömdes bort.

Det har börjat dyka upp avståndsskyltar till Agra. Tror att det är ca. 70-80 mil dit från där jag är nu. Därifrån är det sen inte särskilt lång till New Delhi. Men när jag kollar kartan så ser jag också att det omvägen över Udaipur inte behöver bli särskilt lång. Eftersom jag inte gjorde något stopp i Phune så kan jag ta mig till "den vita staden" och stanna där en dag eller två. Stefan och jag var där under vår långa resa för 6 år sedan och det är en skön avslappnad stad. Så om någon mil lämnar jag 52:an för att via diverse andra vägnät ta mig mot Udaipur. Jag räknar inte med att hinna dit idag då det nog är för många mil dit, men i morgon borde jag kunna rulla in i där.

/Conny