Våra sista dagar i Hikkaduwa passerade i sakta mak. Någon dag så gick vi ned på en strand och badade. Där fanns också ett rev där sköldpaddorna kommer in ända till strandkanten. Vi hittade en bjässe som ivrigt lät sig matas med sjögräs.

En annan av dagarna for vi ut och tittade på sköldpaddsfarmen där man kläcker de ägg som samlats in. Där fanns också en del djur som blivit skadade på olika sätt, bl.a av båtmotorer. Man försöker rehabilitera dem så att de ska kunna klara sig själva ute i haven.

I närheten av farmen fanns också ett par tsunamimuseer, med fotografier av förödelsen. Ett av dessa drevs av en dam som själv förlorade hela sin familj. Hon hade byggt upp verksamheten i det som en gång var hennes hem och det enda som fanns kvar där var cementgolvet. Den byn där hon bodde var den som drabbades hårdast och bara där dog 3-4 tusen innevånare plus närmare 1700 ombord på ett tåg som drogs med i vattenmassorna.

Numera har vi flyttat oss till Mirissa, som ligger längst ned i landet. Vi tog oss en dag ut till sjöss igår för att dra på valsafari. Ingen tur där dock, vi såg inte skymten av någon val även om några av passagerna såg en av dem spruta vatten på avstånd. Vi hittade dock ett gäng delfiner som båtarna jagade efter i ett antal timmar. Det blev lite onödigt länge med det tyckte jag då delfinerna helt klart inte var intresserade av oss.

Idag får det bli en dag på stranden för att få lite sol på våra bleka kroppar.

/Conny