Har gått och väntat på det här elektroniska visumet till Vietnam nu några dagar och med tanke på att jag sände dem samma bilder som först blev ratade och att jag tänkt mig att åka i morgon så infann sig en liten nervositet att det kanske skulle bli avslag. Men strax efter fyra i eftermiddag, när jag kollade igen så var det helt plötsligt beviljat. Så nu ska det bli skönt att återse några av de platser som de ursprungliga gubbarna färdades genom för tolv-tretton år sedan.

Det går en buss härifrån Savannakhet i Laos, där jag just nu befinner mig, till Danang i Vietnam klockan nio i morgon bitti och mitt boende har nyss fixat mig en biljett till den. Så allt är klappat och klart, gäller bara att orka upp i tid. Men det är inga problem, var länge sedan jag var ute på nattsudd.

Hit till byn kom jag i onsdags, med en minivan från Thakhek. Mini och mini förresten, den tar lätt femton-sexton passagerare men man sitter packade som sillar bland folk och bagage och övrigt som fraktas på dessa fordon. Staden är ganska stor, men första kvällen kändes den väldigt öde och det mesta verkade stängt. Men vartefter jag lärt känna staden och framförallt stadskärnan så lär jag mig var man ska gå för att finna det man söker. Staden har inte så mycket spektakulärt att bjuda på förutom de vanliga templen och en trevlig strandpromenad där det på kvällarna öppnas en del restauranger och dylikt. Jag bor någon kilometer därifrån men som sagt, det är bra med promenader.

Men, nu säger jag hej då till Laos för denna gång/Conny

Ps: det är sällan man i städer hittar den formen av bungalows man vanligtvis finner vid stränder ute vid havet i de här länderna, men här i staden bor jag just i en sådan liten sak. Bland palmer och all annan grönska så finns här på boendet ett antal små hyttor varav jag sover i en.