Dag 7 - Koh Samet "Eldkonstnärer & boendeflytt"
På morgonen checkar vi ut från Naga’s Bunglow. Varken jag eller Niklas har lyckats gå på den delade toaletten varvid vi nu känner att det är dags för en förändring, mestadels för att våra blåsor ska överleva. Vi har hittat ett nytt boende lite längre bort, Tok’s Little Hut som består av små hyddor på pelare. Till skillnad från Naga’s Bungalow så har vi här privat toalett. Problemet med detta boende är att vi inte får något tillhörande myggnät utan får använda vårt eget. Detta i sig är ju lätt sagt än mindre gjort. Att få upp myggnätet visar sig vara extremt svårt. Hur vi än vänder och vrider på det så hamnar det fel och oavsett hur bra det ser ut så känns det inte lika bra när man lägger sig under det. Istället får vi förlita oss på myggstift och att dra lakanet över ansiktet.
Vi äter inte frukost men vi dricker det. En varsin ananasshake på Tok’s lilla restaurang. Färskpressade juicer har kommit att bli vår grej och vi måste ha minst två om dagen för att känna att vi överlever.
Koh Samet är som min tanke var redan innan vi kom hit – inte mycket till världen. Jag har inte riktigt fallit handlöst för stället och jag tror att även Niklas är aningen besviken. Förutom att bada och festa så finns det inte allt för mycket att göra här. För oss som söker lugn så är detta helt fel ställe.
Vi vandrar runt som i en dimma, tittar på människor, tittar på djur. Vi varvar ön flera gånger, försöker hitta nya saker att se, sådant vi missat första gången. Vi kommer alltid till samma utgångspunkt utan något nytt att prata om eller häpnas över.
Senare framåt dagen så beger vi oss till klipporna och slår oss ner. Där sitter vi i 4 timmar, tillräckligt länge för att hinna köpa en klase med små bananer samt se solen gå ner. Vart vi än går eller befinner oss så kommer hundar i vår väg. Jag är snabbt framme med handen och vill kela och gosa, Niklas är mer reserverad, lite rädd. Han sträcker fram handen ibland, låter dem nosa men drar snabbt undan den igen. Jag antar att det är så om man inte är uppväxt med djur som jag är.
Senare på kvällen så strosar vi runt på stranden. Vi ser eldkonstnärer som underhåller med att spruta eld, vi äter Roti pannkaka med banan och chokladsås och så är vi bara. När benen inte längre bär oss eller vi blivit för trötta för att göra ingenting egentligen så slår vi oss ner på Tok’s Little Bar. Här bjuds vi på gratis Red Bull Vodka och får som erbjudande köpa 2 buckets med valfri drink. Det är sjukt coolt att sitta och dricka ur en spann likt den som barnen leker med på stranden och fyller med sand. Här sitter vi med sugrör till förbannelse och sörplar Pina Colada och Banana Daquiri samt leker med isbitar som vi häller ut på bordet i hopp om att bygga skulpturer för schysst fotosession. Det lyckas väl si så där. Under hela kvällen delar vi strandhörna med två hundar, en söt labbekorsning och en annan brun liten sak som även följer med oss till vårt boende och lägger sig under vår hydda för natten. Vad jag önskar att jag kunnat ta alla dessa djur med mig hem för att ge dem det hem de så alla förtjänar. Detta blir sista kvällen som jag har en frisk tå, varför? Läs vidare…
Vi äter inte frukost men vi dricker det. En varsin ananasshake på Tok’s lilla restaurang. Färskpressade juicer har kommit att bli vår grej och vi måste ha minst två om dagen för att känna att vi överlever.
Koh Samet är som min tanke var redan innan vi kom hit – inte mycket till världen. Jag har inte riktigt fallit handlöst för stället och jag tror att även Niklas är aningen besviken. Förutom att bada och festa så finns det inte allt för mycket att göra här. För oss som söker lugn så är detta helt fel ställe.
Vi vandrar runt som i en dimma, tittar på människor, tittar på djur. Vi varvar ön flera gånger, försöker hitta nya saker att se, sådant vi missat första gången. Vi kommer alltid till samma utgångspunkt utan något nytt att prata om eller häpnas över.
Senare framåt dagen så beger vi oss till klipporna och slår oss ner. Där sitter vi i 4 timmar, tillräckligt länge för att hinna köpa en klase med små bananer samt se solen gå ner. Vart vi än går eller befinner oss så kommer hundar i vår väg. Jag är snabbt framme med handen och vill kela och gosa, Niklas är mer reserverad, lite rädd. Han sträcker fram handen ibland, låter dem nosa men drar snabbt undan den igen. Jag antar att det är så om man inte är uppväxt med djur som jag är.
Senare på kvällen så strosar vi runt på stranden. Vi ser eldkonstnärer som underhåller med att spruta eld, vi äter Roti pannkaka med banan och chokladsås och så är vi bara. När benen inte längre bär oss eller vi blivit för trötta för att göra ingenting egentligen så slår vi oss ner på Tok’s Little Bar. Här bjuds vi på gratis Red Bull Vodka och får som erbjudande köpa 2 buckets med valfri drink. Det är sjukt coolt att sitta och dricka ur en spann likt den som barnen leker med på stranden och fyller med sand. Här sitter vi med sugrör till förbannelse och sörplar Pina Colada och Banana Daquiri samt leker med isbitar som vi häller ut på bordet i hopp om att bygga skulpturer för schysst fotosession. Det lyckas väl si så där. Under hela kvällen delar vi strandhörna med två hundar, en söt labbekorsning och en annan brun liten sak som även följer med oss till vårt boende och lägger sig under vår hydda för natten. Vad jag önskar att jag kunnat ta alla dessa djur med mig hem för att ge dem det hem de så alla förtjänar. Detta blir sista kvällen som jag har en frisk tå, varför? Läs vidare…
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Dag 36 - Kuala Lumpur "Farväl Langkawi" 13 år sedan |
Dag 35 - Malaysia "Lugnt tills in på natten" 13 år sedan |
Dag 34 - Malaysia "Bland blåkrabbor och träskmarker" 13 år sedan |
Dag 33 - Malaysia "Ut på moppetur" 13 år sedan |
Dag 32 - Malaysia "Mot ett nytt land" 13 år sedan |