37 dagar till hemfärd, lite mer än 5 veckor. Än har vi mycket kvar på resan. Idag är sista dagen på Koh Samui innan vi packar väskorna och beger oss mot Krabi. Därför går dagen i lugnets tecken. Det blir bara till att slappna av och njuta. Koh Samui har gett oss många intryck och minnen, många bättre än andra. Det första vi gör idag är att bege oss mot ”Grandmother & Grandfather” (Hin Ta & Hin Yai) två stenformationer som av havet formats till att se ut som en snoppe och en kissefia. Vi kan urskilja snoppe men inte det kvinnliga könsorganet hur mycket vi än vänder och vrider på oss. Strunt samma, jag fick se det jag ville, Niklas fick se det han inte ville, hahaha. Vi har inte utforskat ön så mycket runt havet förutom med vattenscoter så vi bestämmer oss för att gå en sväng. Vi rör oss mot en avskild strand som är full med krabbor. I vatten till knäna vadar vi fram till en sluten liten vik där vi slår oss ner och kopplar av en aning. Detta är lugnet personifierat och vi njuter. Via en stig ska man kunna ta sig tillbaka och vi bestämmer oss för att försöka. Jag ligger i täten medan Niklas halkar efter. Försiktigare person får man leta efter. Vid en lite brantare bergssluttning har ett rep satts fast för att man ska kunna hålla i sig när man tar sig ner. Jag är nere på två röda och väntar tålmodigt in Niklas som frustande kommer inom synhåll. Han är svettig och irriterad av terrängen och vill nog allra helst ligga och guppa i havet istället för att vara ute på ”djungelexpedition” När jag säger åt honom att ta tag i repet och gå ner så sätter han sig med baken mot berget och som en liten bebis som nyss lärt sig ta sig fram på rumpan så hasar han sig ner i slowmotion. Han ser ut som en hund med bajs i baken och trots min irritation över hans försiktighet så ser det oerhört roligt ut. En timme och tre kvart senare är han nere 
Tillbaka på stranden letar vi upp bästa pris för vattenscoteruthyrning och beger oss än en gång ut på havet. Niklas har släppt greppet aningen om min midja och tjoar där han sitter där bak. Jag styr mot Chaweng och långt ute på havet får vi motorstopp. Vi hämtas in och får byta vattenscoter till en annan. Under en timme njuter vi sedan av att göra vågsvall och i full fart möta dem så att vattnet slår omkring oss. Jag älskar det och även Niklas ser ut som ett barn på julafton.

Jag har hittat en fin klänningsdesign till mamma och bestämmer mig för att låta sy upp den. Det blir hos en annan än Romey och jag väljer ett tyg i satin och ljusblått. Skräddaren är trevlig, en indier som skojar och får oss alla på gott humör. Då det är bråttom med klänningen så kommer han hem med den till vår bungalow under kvällen i släptåg med både fru och barn som vill se mitt uttryck när jag ser det färdiga resultatet. Jag är nöjd och det tror jag även att mamma kommer att bli. 2000 Baht för hela tjolabaletten, långt under vad det skulle kosta att få något uppsytt här hemma. I Thailand kan man verkligen leva.

På kvällen bokar vi vår biljett till Krabi, jag vill egentligen inte lämna Koh Samui men vi har ett plan att passa längre fram i kalendern och innan dess vill vi hinna med det som vi radat upp på måste-se-innan-vi-åker-hem-listan. Vi avslutar kvällen med bananpannkaka och massvis med juice från 7eleven butiken.