Sista dagen i Phnom Penh. Idag bestämmer vi oss för att besöka ett barnhem för att jämföra Siem Reap med detta ställe. Innan dess bokar vi buss till Ho Chi Minh även kallat Saigon i Vietnam. 11 dollar kostar det. Vi slipper visum då vi redan har 30 dagars fri tillgång till detta land innan visum måste införskaffas. Vi haffar en Tuk-Tuk och ber chauffören köra oss till Central Market, en marknad som erbjuder allt som föregående marknader erbjudit samt rostade insekter. Jag utmanar Niklas att smaka en kackerlacka eller gräshoppa men han vägrar, likaså jag. Hur kan man äta detta är min tanke när vi går runt i gångarna på Central Market och hela tiden möter människor som från små påsar tuggar i sig myror, spindlar och annat som jag inte ens skulle ta på med handen.
Central Market bjuder inte på så mycket shopping, vi köper med oss lite pennor och målarböcker att lämna på barnhemmet, en gåva från två rika knösar som vill glädja andra. Väl utanför marknaden köper jag tre väskor, en till mamma, en till Jenny och en till mig själv. Jag lyckas få ner priset en aning och är nöjd med köpet. Vår Tuk-Tuk kille hämtar upp oss framåt eftermiddagen och kör oss mot vad han kallar ett barnhem men som visar sig vara en skola. I ren ilska försöker vi få honom att förstå att detta inte är vad vi är ute efter men han har stängt dövörat till så vi får se oss omkring på skolområdet istället, en skola som inhyser 2000 elever och desto mer cyklar kan det tyckas. Efter ett besök på närmre en timme som inte gett oss alls mycket så ber vi vår chaufför köra oss till parken, ett bra utgångsställe för att hitta tillbaka till vårt boende men tillräckligt mysigt för att bara gå omkring. När han släpper av oss ber han oss om dricks men vi skakar bara på huvudet. Vi ger dricks men vi ger det inte till inkompetenta idioter som inte vet vad ett childrens orphanage är. Han blir sur och kör där ifrån. Niklas och jag är trots det nöjda med dagen. Det är långt ifrån kväll och många timmar kvar att spendera innan sängen väntar. Vi sätter oss i parken och tittar på folk, några jonglerar, några går hand i hand, upptagna av varandra för att inte se vart de sätter fötterna. Några parkarbetare underhåller gräset och ser till att grönskan uppehålls.

När vi går hemåt går vi inom Fizz juicebar. Detta har kommit att bli ett av våra favoritställen och ett ställe att finna lugn och ro på. Återigen beställer vi en del fruktdrinkar, allt för att prova nya kombinationer att ta med oss tillbaka till Sverige och den juicebar vi planerar att slå upp portarna för. Det är ju bara så gott.

Utöver detta så händer inte allt för mycket denna dag. Sista natten på boendet njuter vi verkligen av vårt myrsällskap och den smutsiga toaletten. Detta är himmelriket på jorden, ja att vi aldrig mer ska sova här efter denna natt alltså.