Sovmorgon efter en lång dag i Italien. Alla vilade ut och samlade krafter inför fortsättningen av den omkringflackande veckan.

Dagens första mål, förutom frukost, blev Swarowskis Kristallwelten i Wattens. Vi hade lagt märke till att Swarowskis fabrik låg längs vägen och hoppades att den skulle ha någon form av butik. Och vi blev inte besvikna… alls. Parkeringen för personbilar var överfull och ingenstans kunde vi tränga in vår minibuss trots storleken på parkeringen. Hur löser man detta? Jo, enkelt. Vi parkerade på bussparkeringen, ca 20 meter utanför entrén! För alla hör väl att en minibuss hör hemma på en bussparkering. Det var åtminstone det vi planerade att säga till parkeringsvakterna om de valde att säga till med besvär för oss.

När vi kom in från den disiga, kalla parken möttes vi av ett bländande ljus av tusentals och åter tusentals kristaller. Där fanns små kristallfigurer föreställande alla tänkbara djur och saker, manschettknappar, ringar, underkläder, väskor, kandelabrar, ja allt man kan tänkas fästa en kristall på. Det billigaste vi såg var blyertspennor med en sten på för € 1,5, det dyraste var nog en av de femarmade kandelabrarna som låg på omkring € 4500.

Våra inköpsmöjligheter var dock lite begränsade, så det blev ingen kandelaber. Istället inhandlades smycken till bröllopet i sommar, och ett par örhängen till Zlatica som på morgonen fått sitt körkort! Alex fick också en tidig present till bröllopet av sin familj. Ett underbart smyckeset att ha på bröllopsdagen med ett halsband och matchande armband. *tack*

Många eurosar lättare reste vi vidare mot Innsbruck. Tyvärr kom vi inte längre än till Hall in Tirol innan hungern segrade och vi började leta restaurang. Vi hittade ett trevligt litet ställe med namnet Goldener Hirsch (hjort) och efter Alex trevliga upplevelse med den flygande hirschen (se ”hoppa sista åket”) kunde vi lätt slutleda att hirschar är bra. Och fel hade vi inte. Efter att ha beställt mat av den fnittrigt trevliga servitrisen bjöds vi på en måltid av enorma mått. Alex lilla bruscetta visade sig vara en pizzastor limpskiva med en hel tomatodling på och Dado och Sofias wienerschnitzel var nog så mycket att inget mer blev kvar av den grisen. Underbart gott och värt ett besök igen!

Under måltiden förbluffades vi över de ytterklädesbärande tanter som till synes kom ut ur toaletten med jämna mellanrum. Det hade inte varit något kontigt med saken, om vi bara hade sett någon av dem gå in! Gåtan fick dock sin lösning när vi själva skulle uppsöka toaletterna och insåg att bakvägen till restaurangen fanns bakom samma dörr. Vi tog oss ut genom den dörren och promenerade omkring en stund i de mysiga medeltidsgränderna innan vi igen begav oss vidare mot Innsbruck.

I Innsbruck tog vi en promenad och hann både se Goldenes Dachel (gyllene taket) och en ta en fika på Golden Adler. På torget i gamla stan såldes mumsiga jordgubbar dränkta i mjölkchoklad som slank ner utan minsta motstånd. Dado, Alex och Linda inbjöds också att delta i en liten fyllelek av några tyska ungdomar. Leken gick ut på att slå i en spik med den spetsiga sidan av en hammare. Den so var klar sist skulle bjuda laget runt på schnaps. Ingen av oss förlorade.

Vi blev ytterligare vinnare när vi ett kvarter bort snubblade över en liten butik som sålde alkohol direkt ur fat och dessutom bjöd på fria smakprov i obegränsade mängder.

Kosan vändes så tillbaka till Fügen och kvällen avrundades med att leta trådlöst internet genom att åka runt i minibussen! När polisen för tredje gången cirkulerade kring oss bestämde vi att det fick vara nog och åkte tillbaka till hotellet.

Dagens tankeställare och reflektioner:

Om Flying hirsch är bra, och Goldener hirsch är bra. Har vi då logiskt, med empiriska studier som stöd, bevisat att alla hirsch är bra?