Så hade även denna morgon kommit. Det var dags att packa in våra grejer i bilen igen. Denna gång hade vi lånat lite lådor så att allt vin och all sprit kunde packas på ett bättre och mer effektiv sätt. När allt var på plats, inklusive oss, började resan hemåt. På vägen hade vi ytterligare ett stopp, nämligen Rüdesheim! Denna stad ligger vid floden Rhein i ett av Tysklands vindistrikt och norr om Frankfurt am Main.

Vi anlände runt 16 till den lilla staden, som är full av minen för familjen Uhlmann. Patrik besökte staden första gången för 35 år sedan och har hunnit utveckla en nära relation med hotell Lindenwirts ägare. Sofia jobbade dessutom på det hotellet under 6 månader efter sin student. Självklart hade vi bokat rum på vännernas hotell. Den egentliga orsaken för besöket i denna stad var att inhandla sekt till bröllopet. Det är nämligen så att Patriks gode vän Peter förutom hotell Lindenwirt äger en vingård. När Peter fick reda på att vi köpa sekt till vårt bröllop fick vi köpa ur hans privata förråd och det till ett otroligt förmånligt pris. Detta fick dock inte inhandlas utan att provsmakas först. Vad synd för oss!

Innan provsmakningen, som skulle äga rum kl. 19:30, tog vi en liten promenad och naturligtvis avslutades promenaden med ett besök på en av hotellets mindre restauranger där vi delade på en flaska vin från Peters vingård. Patrik och Sofia passade på att gå runt och hälsa på gamla bekanta. Detta resulterade i att de var väldigt glada när de kom tillbaka från besöken. Vi trodde naturligtvis att detta berodde på att de fick prata gamla minnen med människor de inte träffat på länge, men ack vad fel man kan ha. Det visade sig att de blivit bjudna på rejäla glas med diverse sprit och inte gå därifrån innan spriten var uppdrucken. Vi andra vi fick vara på våra rum och göra oss i ordning under tiden.

När tiden var inne gick vi ner och träffade de andra för att äta middag på hotellets stora restaurang. Vi gottade oss i grillat kött och åt friterad Camembert till efterrätt. Efter maten beställdes Rhüdeshemer kaffe in. Det påminner om en Irishcoffee men görs på AsbachUralt istället för whisky. Till måltiden dracks det en mängd gott vin, allt direkt från Peters vingård. Det blev en trevlig kväll med många skratt. Men höjdpunkten kom när Peter och hans syster Marlene beslutade att de bjöd inte bara på mat och vin, utan också på rummen vi bodde i! Ett otroligt trevlig och oväntat sätt att fira påskafton på.

Dagens tankeställare och reflektioner:

Hur kommer det sig att sprittraditionen är så mycket starkare söderut? I Sverige är det otänkbart att bli inbjuden på en liten hutt på det sättet, särskilt om man ska köra bil sen.