Igår kväll skrev jag ett långt inlägg offline som skulle lägga in vid frukosten. På något sätt fipplade jag bort all text och fick inte fram den igen. Klantigt, och dessutom inte första gången det händer på den här resan. Nu sitter jag och skriver på en minibuss mellan Ranong och Chumpon. Vi är allmänt stressade över om vi kommer att hinna med sista båten ut till Koh Tao eller inte. Morgonens båt från Koh Phayam tog längre tid än beräknat och busschauffören hade ingen brådska iväg från Ranong. Vi trodde att vi skulle få 60 min i Chumpon för att ta oss till piren och köpa båtbiljetter, men nu har redan 45 min av dem ätits upp...

Sedan sist jag skrev så har vi varit några dagar i nationalparken Khao Sok och nu senast fem dagar på ön Koh Phayam. I Khao Sok gjorde vi lite egna promenader i djungelskogen där vi bland annat badade i floden och så stötte på ett gäng vilda apor. Aporna vi sett tidigare (på nära håll) har varit apor som levt gott på att tigga mat från turister. En dag gjorde vi en utflykt till en stor sjö som egentligen var en kraftverksdamm. Annorlunda att bygga en gigantisk damm i en nationalpark.... men så gjorde de här på 80-talet. Dammen var ofta runt 50 m djup och som djupast var den över 100 m. Jag vet inte hur stor den var, men det tog oss en timme att åka med båt från östra sidan till en vik i sydväst där vi stannade för lunch vid en flytande bungalow-by. Sedan åkte vi ytterligare en bit med båten innan vi gick iland och följde en stig i någon kilometer tills vi kom till en grotta. Grottan var 700 m lång, bitvis med 1,5 m vattendjup - inte så barnvänlig med andra ord. Medan övriga gruppen gick/kröp/simmade genom grottan så höll vi till vid grottmynningen och hade en skön stund då vi tog oss in en liten bit i grottan och badade i bäcken som rann ut ur berget.

Koh Phayam var en trevlig ö med en lång fin strand med potatismjölssand. Vi fick flera härliga stranddagar där barnen (och vi) lekte i de stora vågorna med surfbräda och body board. En dag lånade vi kajaker och paddlade på en tur. Och så hittade vi ett bageri där vi köpte brownies och cashewnötskakor ett par gånger - gott! Ön var mycket större än vad vi trodde och när vi kom dit visade det sig att det inte fanns någon annan taxi än vanlig moppe, vilket jag inte är helt förtjust i... Att ön var bilfri visste vi sedan innan, men jag trodde att det skulle finnas tuk-tuk (moppe med sidovagn där hela familjen med packning rymms) som det funnits på alla andra öar. Nåja, finns inget annat så är det bara att gilla läget. Det blev en moppe till packningen, en till Emil och mig och en till Magnus och Malte. Efter en kvarts moppetur med häftiga inbromsningar för gupp i den smala betongvägen och diverse lösdrivande hundar och turister, duckande för grenar från träd och ett krampaktigt tag i moppen när tjejen som körde verkade vilja visa att hon kunde köra lika snabbt som han som skjutsade vår packning så var vi så framme vid Frog Beach Resort där vi hade bokat två nätter. Det stället låg längst i norr vid den knappt 3 km långa stranden och efter de två första nätterna bytte vi till King Paradise Resort för att ha närmare till andra restauranger. Igår tog jag och Magnus var sin timmes massage på stranden. Härligt att ligga med utsikt över en fin lång strand och höra vågornas brus när man blir masserad. Det enda negativa med ön är att jag blev halvt uppäten av sandloppor som lämnar efter sig bett som kliar fruktansvärt. Ok, barnen och Magnus har också fått en del bett, men deras verkar inte klia lika mycket. Eller så är det bara jag som klagar mer... Tigerbalsam är min nya vän!

Skit också - missade båten till Koh Tao med max 5 min. Såg den glida ut från piren när vi kom fram... Hade bara busschauffören kört i tid från Ranong, så hade vi hunnit 😠
Så nu sitter vi på ett enkelt bungalow-hotell i väntan på morgondagens båt...

Ha det gott!!