Är nu på ön Kho Koh Khao strax norr om Kao Lak. En ö som vi läst och hört ska vara jättelugn och trevlig. Det är i och för sig rätt lugnt här, men det var ändå inte riktigt vad vi förväntade oss. Det är rätt så mycket charterturister (och hotell därefter) och minst hälften av dem är ryssar. Jag vill verkligen inte tycka illa om någon folkgrupp, men ryssar på resande fot har jag mycket svårt för - så buffliga och osympatiska. Vi hade bokat en natt i förväg på Kho Koh Khao Resort, där barnen fick bada av sig i hotellets tre pooler. Bytte sedan till RooPoo Guesthouse, som ligger i den lilla byn vid piren där det finns en del restauranger. Igår hyrde vi en egen tuk-tuk (typ moppe med sidvagn) som Magnus körde. Vi åkte ända upp till norra spetsen på ön (tog ca 50 minuter), där det var en lång fin strand. Tyvärr väldigt grumligt vatten här jämfört med öarna vi besökt hittills. Idag har vi gjort en heldagsutflykt med snorkling till Similian Islands - en fantastiskt fin liten ögrupp långt ute till havs, med klart vatten och mycket fisk. Kul att även Malte vågade sig på att titta på fisklivet under vattenytan!

Om vi backar till det senaste inlägget som jag skrev, så åkte vi alltså till Koh Jum efter Koh Lanta. Vi hade ringt och bokat två nätter på Woodland Lodge, men vi trivdes så bra så att det slutade med fem nätter. Så skönt att resa runt utan att ha spikat resschemat och hotellvalen i förväg, utan ha möjligheten att stanna längre/kortare utifrån hur man trivs. Woodland drevs av ett trevligt par - lugnt, avslappnat, fin lång strand, okej snorkling vid stranden, god mat, promenadavstånd till andra restauranger, trevlig liten by några kilometer bort och framförallt; grovt bröd och havregrynsgröt med kanel till frukost! Gott som omväxling till allt ljust rostbröd... Sista kvällen på Koh Jum firade vi nyårsafton - buffé på stranden, nyårsbrasa, rislyktor och fyrverkerier.

Därefter tog vi oss upp till Krabi och vidare ut till Railey - en halvö som består av fyra stränder och höga branta berg som skiljer dem åt. Bergen och klipporna ger en väldigt fin inramning till stränderna, men både jag och Magnus drabbades av något slags chocktillstånd när vi kom fram. Sååå mycket folk och båtar överallt - från lugnet på Koh Jum till Kanarieöarna på några timmar. Men vad hade vi trott egentligen? Med en strand som kallas en av världens vackraste, så är det ju inte underligt att många turister vill dit, inklusive oss?!? När chocken lagt sig efter första eftermiddagen, så hade vi en härlig dag med sol och bad på förmiddagen och klättring för Magnus och Emil på eftermiddagen. Avslutade tyvärr Railey med en mardrömsnatt när jag och Magnus åkte på matförgiftning/magsjuka. Efter att barnen ätit frukost åkte Malte också dit. Vid lunchtid skulle vi ta en long-tail-båt tillbaka till Krabi (45 min), lite halvnervöst hur vi skulle klara av det, men som tur var så gick det bra utan några missöden. Det blev en mycket händelselös eftermiddag/kväll på hotellrummet med tre slitna sjuklingar. Stackars Emil, tur att han är så snäll och foglig.

Morgonen därpå kände vi oss relativt återställda och gav oss iväg till Wat Tham Sua / Tigertemplet, där det finns en gigantisk Buddhastaty på en bergstopp. För att ta sig dit gäller det att fixa 1273 branta trappsteg uppför berget. Inte helt övertygade om att våra kroppar var redo för den utmaningen, började vi i alla fall trampa på uppför och efter en hel del svettande stod vi till slut på toppen. Emil helt för egen maskin och Malte med lite bärhjälp från en snäll pappa. Efter en del pustande på toppen var det bara nervägen kvar och den är ju nog så jobbig på sitt sätt. Magnus skrattar fortfarande åt Elvisbenen som jag fick när vi gick nerför en ungefär hälften så lång trappa i Ecuador. Men med många korta stopp gick det bra och Malte fixade hela vägen ner på egen hand - delvis gick trappstegen halvvägs upp på hans lår...

Dagen därefter tog vi en minibuss till västkusten norr om Phuket/Khao Lak och då blev det tre kräkstopp för Emil. Osäkert dock om han fick en lightversion av vår sjuka eller om det var åksjuka. Nu äntligen, 5 dygn efter sjukan bröt ut, så har aptiten kommit tillbaka för oss alla!

Imorgon lämnar vi Koh Kho Khao och åker till nationalparken Kao Sok för några dagars djungeläventyr!

God fortsättning på det nya året!