Hade bokat mig en taxi via whatsapp till 6.30 på morgonen och fått till svar att det inte skulle vara några problem. Men ingen taxi dök upp så jag blev tvungen att ge mig ut på en av de större gatorna här och vinka in en bulle. Något som min värdinna avrått mig från då det kunde vara farligt. Men det var inga som helst problem och den färden blev t.o.m. billigare än den från flygplatsen ett par dagar tidigare.

Väl incheckad och igenom alla kontroller så hittade jag ett frukostfik där de serverade en alldeles utmärkt frulle. Kaffe, toast, juice och ett par stekta ägg på en bädd av stekt skinka. Smarrigt värre för 80 spänn på en flygplats.

En lång flygning sedan ut till Rapa Nui ( Påskön), vilket innebar en Boeing 787 med filmutbud och bra andra nöjen. Hann precis se färdigt min andra film innan det var dags att landa.

Väl framme sedan så påminde flygplatsen på ön om den på Galapagos. En liten behändig sak som gick fort att ta sig igenom. Mitt SIM-kort som skulle vara bra för ön, visade sig inte duga alls, men jag fick lite WIFI av en taxichaufför och kunde lokalisera var mitt boende låg någonstans. Hade för en gångs skull inte lagt in det i google maps. Nåja, det var mindre än en kilometer bort så jag och en asiat som skulle åt samma håll tog och traskade iväg. Väl framme så visade det sig att Cabanas Akiko, som stället heter, hade skickat en bil för att hämta mig. Men jag bommade nog min namnskylt trots att jag faktiskt gick och kollade för att se om där fanns någon hämtning.

Nåväl, en hel stuga med 5-6 sovplatser och vardagsrum med kök har jag till mitt förfogande. En stor veranda på framsidan som säkert är 30 kvadrat där jag kan sitta och njuta långt in på kvällarna ingår. Det här är ju Söderhavet så så fort jag fått min nyckel så kom värdinnan med en blomsterkrans och hängde om halsen på mig. Precis som på mitt besök på Tahiti vintern 88-89.

Hon var nog i stort behov av pengar för hon kollade med en gång om jag kunde betala redan idag och helst då i dollar. Så hon fick visa mig ned på byn så att jag kunde plocka ut betalningen, dock ej i dollar utan i Chilenska pesos. Bra kurs på dem förresten. Nästan exakt hundra sådana på en svensk krona vilket gör det väldigt smidigt att beräkna kostnader.

Blev kvar på byn sedan och besökte ett bygge nere vid stranden. Blev inbjuden till ett bord där det satt ett amerikanskt par som seglar runt på världshaven och har gjort i många år. Han var 89 och hon 84. Imponerande att kunna hålla igång och resa fortfarande i den åldern. Jag hoppas verkligen att jag kan det också vid så sådana år. Men förmodligen så har jag inte råd då helt enkelt.

Nåja, kvällen var varm och då man har satt tiden här till att skilja bara två timmar till Santiago så betydde det att det inte började skymma förrän vid nio på kvällen. Så jag fick gott om tid till att sitta och njuta på verandan. På eftermiddagen så hade jag testat boendets WIFI, som de faktiskt hade. Men det var ingen vidare fart på det då utan jag fick gå fram till huvudbostaden för att få kontakt, men på kvällen så fungerade det bättre och även nu i morse.

Uppe skapligt tidigt och ned på byn för att hitta mig ett frukostställe. De flesta öppnar lite senare, men jag hittade ett där jag fick mig lite grann att äta. Helt ok, förutom att äggen serverades faststekta i en plåtstekpanna. Men det funkade det också. 🤠

Det finns tre vulkankratrar på ön. Samtliga vulkaner utdöda sedan länge. Den närmaste är det faktiskt bara drygt sju kilometer att gå upp till och jag tänkte att det kunde vara en lagom bra start på den här vistelsen. Bra väder var det och jag satte fart tidigt på förmiddagen. Efter en stund mulnade det på, men jag tyckte bara att det var skönt att slippa den stekande solen inför vandringen uppför berget de sista fyra kilometerna. Men det dröjde inte länge innan det började regna. Först som ett litet dugg, men sedan så mycket att jag fick söka skydd under ett par träd.

Vid ett uppehåll så började jag traska igen och då jag hörde ett fordon komma bakom mig så var jag inte sen med att slänga upp tummen och be om lift. Inga problem, jag blev insläppt i en bil där det färdades en ung familj från Valparaiso. Upp vid kratern så pågår det en arkeologisk utgrävning av en gammal by vid namn Orongo och där blev jag avsläppt. Då det regnade igen så drog jag in på utgrävningens biljettkontor och träffade där amerikanerna från igår igen. De hade varit inne och kollat vid utgrävningarna, men då det kostade åttio dollar så struntade jag i det. Biljetten måste du dessutom köpa nere i staden, så,det hade inte gått ändå. Men jag fick mig i alla fall ett par foton av kratern innan det började regna för mycket. Vid ett uppehåll i skyfallet så bestämde jag mig för att ta chansen och börja gå ned för berget,men det dröjde inte länge innan jag var helt sjöblöt då regnet tilltog ganska snart. Dock så dök det upp en ny bli som välvilligt plockade upp mig och lät mig följa med ned till byn.

Nu är jag sedan länge tillbaka i min stuga. Duschad och torr så sitter jag och väntar på att regnet, som nyss tilltog igen, ska avta så jag kan ta mig iväg för ett skrovmål. Kistan vill ha krubb!

/Conny