Binu fick en kamrat till honom att köra till flygplatsen, vilket blev lite billigare än en taxi. Dessutom följde han och Maria, samt ytterligare en kompis med för att vinka av mig.

Efter incheckning och lite väntande så var det sedan dags för mitt första skutt över till Dubai. Jag flög med Flydubai och blev uppgraderad till förstaklass, med allt vad det innebär av breda fåtöljer och gott om benutrymme. Någon timme före landning bjöds jag dessutom på en härlig frukost bestånde av äppelpaj, fyllda äppelgifflar och äppeljuice. Gott!

Väl framme I Dubai behövde jag inte vänta mer än ett par timmar innan nästa flyg som tog mig till Armeniens huvudstad Jerevan. Medan jag väntade på mitt bagage så passade jag på att köpa mig ett inhemskt telefonkort. Det blir så mycket enklare att navigera sig runt då. Jag fick också tag i en bankomat där jag fick ut ett gäng Armeniska Dram. Det går ungefär 50 sådana på en svensk krona, så det är inte svårt att jämföra priser.

Jag förbokade en taxi inne på flygplatsen och fick där ett pris. Men vid ankomst till mitt hostel ville chauffören ha ett högre belopp. Det var inte så mycket att göra åt det då jag bara hade stora sedlar och han gav mig tillbaka växeln. Vi hade pratat i bilen om att jag skulle ringa honom om jag behövde skjuts någonstans, men det faller naturligtvis nu.

Väl installerad i mitt nya boende så tog jag mig en lättlunch på närmaste matställe, som ligger 5 meter från mitt fönster. Det fick bli en burgare och det var skönt att få byta ut kycklingen i burgaren mot något köttigare.

Det var sedan dags för att få sig en liten tupplur. Många timmar hade förflutit sedan senaste sömnperiod så det var verkligen välbehövligt.

Boendet ligger cirka tre kilometer från centrum och jag blev rekommenderad av tjejerna på restaurangen att ta en taxi ned. Men jag gillar ju att strosa runt så jag kollade google maps och såg att det gick alldeles utmärkt att promenera till centrum som ligger längst ned i dalgången. Boendet ligger på höjden så jag fick dessutom nedförsbacke hela vägen. På vägen ned så passerade jag Moder Armenias Militärmuseum, som ligger högt upp med en underbar utsikt över staden. Hela området är stort och påkostat då det byggdes under Sovjettiden och måste ha kostat ett antal skjortor att uppföra. Från museet och ned mot staden så är det lagt säkert tusen breda stentrappsteg . Med jämna mellanrum så finns där också ett antal fontäner som skickar upp vatten.

När man sedan kommer ned till själva centrum av byn så möts man av ett antal restauranger och kafeer som ligger på båda sidor av vägen. Efter att ha vandrat vidare genom någon park med mera cafeer så hittade jag också fram till operahuset och Frihetsplatsen som ligger på baksidan av det förstnämnda. Torget där används mycket av barn som ett träningsplats för att cykla eller köra leksakbil. Utmärkt sätt att använda en torgplats.

Från Frihetsplatsen utgår en stor gågata som sträcker sig fram till Republic Square som är själva huvudtorget i Jerevan. Som så mycket annat som byggdes under Sovjettiden så används det inte alls nuförtiden, förutom att tunnelbanan har en station därunder. Det finns en jättefontän på platsen som säkert var imponerande när den var i bruk. Numera så är den tömd på vatten och helt stilla. Själva torget gapar tomt och öde och andas övergivenhet.

Jag valde att inte gå hem utan tog en taxi istället. Kostade inte mer än en Selma i alla fall. Väl hemma så unnade jag mig en pivo som gick ned utan problem. Ölen här är inte så starka som de indiska kan vara utan håller mer europeisk styrka på 4,7 %. Det fick sedan bli en tidig kväll med sänggående redan strax efter nio.

Nu har det sedan blivit lördag och jag har hunnit med en frukost som inte gick av för hackor. Bröd, kaffe och en stor portion av korv, sallad, fetaost och shakskuka. Det smakade alldeles utmärkt. Jag ska nog strax ta mig en promenad ned till byn igen, där jag tänkte mig strosa runt i gamla stan, för att se vad den har att erbjuda.

/Conny