Sovmorgon… Alla säger att man måste vara uppe med tuppen när man reser just för att ta vara på varje minut som man ser sig stående i ett annat land men inte vi. Idag tog vi sovmorgon och var inte uppe förrän klockan nio. Vårt första mål för dagen blir att försöka återställa och rädda ett av kamerans minneskort som på något sätt kraschat och gjort oss galna av oro över att förlora alla bilder som är på det. Vi får höra talas om ett ställe som har datasupport på Patnip Plaza och vi tar genast taxi dit. Patnip Plaza är liksom MBK ett stort varuhus på fem våningar men till skillnad från MBK så är det mest elektronik som trängs här. Alltså ett perfekt ställe för att få sina bilder räddade. Vi lämnar in kortet och ombeds komma tillbaka och hämta det om några timmar.
Istället för att hänga kvar på Patnip Plaza så beger vi oss till Chinatown som till skillnad från det Chinatown i New York inte erbjuder alls något speciellt. Inte heller här stannar vi speciellt länge utan istället beger vi oss till MBK, favoritstället att hänga på om man vill fynda. Våning efter våning avverkas och prutningen är inte längre några småsummor utan nu når vi högre höjder. Niklas som svettats ner de flesta av sina kläder är ute efter nya. Vi kan tvätta men vi är alldeles för bekväma för det. Enklare att slänga de skitiga kläderna och köpa nya. Han hittar lite byxor och annat smått. Själv är jag mest inne på att köpa en ny mp3spelare och här finns det att välja på minsann. Jag faller för en blänkande silverfärgad mp3, en fejkad iPod med 4gb och touchskärm och jag bara måste ha den. Efter mycket munhuggande och prutning så får jag ner den från 800 till 400 Baht och jag lyckas också tigga till mig ett par hörlurar. Kunde inte vara mer nöjd med köpet.
Innan vi beger oss mot Patnip Plaza så stannar vi till på The Pizza Company på MBK och tar oss en varsin pizza, det är oerhört gott.

Väl tillbaka på Patnip Plaza så är våra förväntningar över att de lyckats inte speciellt höga. Till vår glädjande förvåning så har de lyckats och alla bilder är återställda till det rimliga priset av 100 kr. Det skulle vara värt så mycket mer men det är bara att tacka och ta emot att vi inte förlorat våra bilder från tigertemplet eller mötet med delfinerna.

Tillbaka på boendet för lite vila inser jag att mp3:n inte fungerar. Det är något med den som gör att jag inte kommer in i själva menyn och det blir till att åka tillbaka och få den bytt. Det svåra i detta är inte att sätta sig i en taxi och åka till MBK, det svåra är att hitta ståndet där mp3:n köptes, detta då hundratals stånd ser exakt likadana ut. Niklas är dock ganska säker på vart vi köpt den och med hans hjälp kan vi lokalisera oss tillbaka och få den utbytt. Nu funkar den precis som den ska.

Kvällen spenderar vi på Khao San Road.Vi har gått från att avsky Bangkok till att älska Bangkok. Jag bryr mig inte så mycket om att det är turister i överflöd på gatan som sjuder av liv, här finns så mycket mer. Jag handlar lite tröjor, vi avnjuter färskpressade fruktdrinkar och för varje andetag insuper vi atmosfären av ett underbart ställe där vi kan stanna ytterligare dagar. Detta är vårt andra av tredje besök i Bangkok som vi första besöket sa att vi aldrig mera skulle besöka. Saker kan förändras och så även vi.