Fakta:

Besökta länder: USA, Kanada, Fiji öarna, New Zealand, Australien, Singapore, Indien
Flygningar: 13
Mellanlandningar: Island, Honolulu, Kuala Lumpur, Moskwa
Kilometer: 44 341

17/9 New York city. Egentligen började resan den 16 då efter Dj Clas sagolika sensommar party sov jag inget. Det blev ett enda lång dag, åka till Arlanda, mellanlanda på Island och sedan NY där jag landade i tid, dvs 19:00. Ska bo på Chelsea Star Hotell mitt i Manhattan. Inte helt meningslöst dag denna gång då jag hade tid på kvällen och ge mig ut i New York på en nattklubbsvandring. Det var inte helt lätt hitta mötesplatsen, Velour Lounge, speciellt för att den var stängd. Efter mycket fram och tillbaka stötte jag på organisatören, Coleen, en mörkhyad kille som försörjde sig genom att spela teater…det vill säga på scenen. Mötesplatsen hade flyttats till en italiensk pizzeria. Här fick jag träffa hela gänget. Rätt mycket folk, litet från hela världen. Jag åt en pizza som fick bli kvällens middag. Runt 22:30 förflyttade vi oss till Marquee (http://www.clubzone.com/c/9580/marquee-new-york), en elegant nattklubb som låg alldeles i närheten. Mycket folk där, mest unga människor, men det gör inget. Jag ska bara dansa litet, känna på pulsen och atmosfären och sedan gå hem. Vi fick en himla massa groggar och så småningom fick jag tacka nej till flera. Jag kände på allvar att jag började spåra ur. Hade inte alls varit bra, första kvällen i NY och inte kunna hitta tillbaka?...hade varit fullständigt dumt. Musiken var jätte hög men hyfsad. Folk var socialt och det blev en hel del snack. Fastnade litet för en tjej som hette Lilian men kände mig nöjd runt kl. 3:30. Gick därifrån och började titta mig omkring och försöka orientera mig. Jag visste att hotellet låg väldigt nära. Det var ändå inte lätt. Var tvungen att koppla mig på min GPS och plötsligt blev det en barnlek ta mig hem. Fantastisk uppfinning tycker jag. Innan jag lägger mig hinner jag säga hejdå till 2 tjejer från Argentina, Brenda och Nicki, som sov i mitt rum. Vi blev också vänner på Fejan.

18/9 Cyma och Little Italy. Dagen då jag skulle träffa Cyma min greeter (http://www.bigapplegreeter.org/). Vaknade dock upp motvilligt men som så många gånger förut kom jag igång nästan så fort jag satt min fot på golvet. Hämtade min frukost på andra sidan gatan och plötsligt så var Cyma där på hotellet när jag kom tillbaka. Kl. var 10:00. Hon är en pensionerad pigg judisk liten dam. Kom genast överens med henne att jag var intresserad, en sådan vacker dag som denna, att besöka Central Park (http://www.centralparknyc.org/). Är främst intresserad på hur folk tillbringar sina lediga dagar i en stad son NY. På vägen dit visade hon mig området där alla rika bor, bl.a. Dakota huset (http://en.wikipedia.org/wiki/The_Dakota) där John Lennon bodde och blev mördad. Förresten bor Yoko Ono fortfarande där. Vi besökte Lincoln Center(http://new.lincolncenter.org/live/) och Columbus Circle (http://www.newyork-city.se/index.php/sevardheter/columbus-circle/). I Central Park nöjde vi oss med att besöka Slottet, gå på gamla broar, njuta av fina vyer och kika in i Shakespeare och Sweden cottage som numera används som marionett teatern. Historien säger att den tillverkades i Sverige 1876 och donerades 1877 till staden. Blev restaurerad 1998. Lämnade Cyma runt 14:00 och begick mig med t-banan till Little Italy (http://www.littleitalynyc.com/). Här blev genast en full träff. Det pågick nämligen den årliga San Gennaros festival (som är Napolis helgon beskyddare). Mycket intressant och färgstark. Gatorna var stängda för biltrafik och ständer med olika läckerheter trängdes på dem smala gatorna. Min lycka fortsatt då jag med hjälp av en polis hittade en italiensk restaurang, Sal’s (http://salslittleitaly.com/), som visade Napoli-Milan på TV. Blev inte mindre lycklig då Napoli vann med 3-1. Åt en mozzarella in carrozza och linguini med calamari. Sal, ägaren som förresten kommer från Rione Lauro i Fuorigrotta (inte så långt ifrån där jag bodde…vi kanske lekte tillsammans när vi var små, vem vet?:) ) var mycket trevlig. Han bjöd mig på kaffe och vi snackade om allt möjligt. När jag gick ifrån stället upptäckte jag att det var inte så långt till mitt hotell så tog inget tunnelbana hem utan promenerade genom Chinatown, Soho och West Village. Nu sitter jag på rummet och funderar om jag ska ut eller inte. Äta måste jag i alla fall göra så vi får se. Imorgon väntar en lång sightseeing med kryssning till Frihetsgudinna (http://www.ilovenewyork.se/nyc_guide_frihetsgudinnan.asp) och The Phantom of the opera (http://www.thephantomoftheopera.com/) på kvällen (billjetten fick jag faktiskt av Cyma). Det ser jag fram emot.

19/9 NY: sightseeing och The Phantom. Det blev bara en snabb utgång kvällen innan för att äta den sedvanliga pizza slice. Sov ganska gott men tidigt på morgonen skulle jag på en sightseeing som skulle tillåta besöka det mesta som finns att uppleva i NY…hmm…det var det dem lovade För den fick jag gå ända till Time Square (http://www.ilovenewyork.se/nyc_guide_times_square.asp). Det var många ”street” att avverka, men det var en trevlig promenad. På vägen dit testade jag att gå på ”High Line” (http://www.thehighline.org/) som en gång var en upphöjd godstågs trafikerad spårväg som numera blev förvandlad till en blomsterträdgård. Mycket populär för dem som gillar springa. Gick längst vattnet, mycket trevligt. Hamnade till slut på Chelsea Marknad (http://www.tripadvisor.se/Attraction_Review-g60763-d288031-Reviews-Chelsea_Marke...). Fortsatte vidare och förbi ”Flatiron”( http://sv.wikipedia.org/wiki/Flatiron_Building) byggnad där jag tog några bilder. Jag precis den berömda strykjärn formad konstruktion som var helt hatad av NY: borna men som idag är den älskad….och dessutom en turist attraktion. Jag gick därefter hela vägen genom ”Broadway st.”( http://sv.wikipedia.org/wiki/Broadway )Det var redan imponerande på morgonen men det skulle bli ännu en större upplevelse på kvällen när alla teater och bio skyltar var tända. Hittade bussen och var där i tid, tyvärr var inte guiden det. Vi fick ta en alternativ lösning. Vi blev bjudna på ett besök på ”Top on the rock”( http://www.topoftherocknyc.com/) en av dem högsta skyskrapor i NY och det var inte dåligt eller hur? Den är huvudbyggnad av ”Rockfeller center”( http://www.rockefellercenter.com/). Imponerande utsikt från taket. Allt man hade läst i böcker, sett på bio och TV låg vid mina fötter. Tog enormt mycket bilder. Jag ville aldrig därifrån…men tidtabellen måste respekteras, så jag var ”bara” litet försenad. Vi åkte och hämtade vår guide. En stor, sympatisk och råförkyld man. Vi åkte vidare…vi var på många ställen….alldeles för många för att komma ihåg alla. Jag fick i alla fall åka förbi igen Dakota huset, Central Park, Flatiron och Little Italy. Helt ok…man kan aldrig få nog av sådana coola ställen. Så småningom var dock vi framme till hamnen för vår båttur. Här hade vi tid och äta i lugn och ro…mums…det blev en mycket god och billig kinesiskt…och klockan 15:00 var det dags att stiga ombord på taxibåten som skulle ta oss på en rundtur runt hela hamnen. Höjdpunkten var förstås när vi stannade vid Frihetsgudinna…imponerande hur Amerikanerna lyckas tajma in den visuella tillsammans med en ljud upplevelse. Helt plötsligt kunde man höra noterna av ”New York, New York” från en väl bekant röst…Frank Sinatra. På vägen tillbaka åkte vi under Brooklyn Bridge (http://sv.wikipedia.org/wiki/Brooklyn_Bridge) och Manhattan Bridge (http://www.newyork.se/Manhattan-Bridge,986.html). Den första såg en aning sliten ut men fortfarande var en imponerande konstruktion att titta på. Vi lämnade båten strax därefter och begick oss till ”Wall St.” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wall_Street) Tyvärr fick vi inte promenera fritt där dels på grund av en strejk (http://occupywallst.org/)…folk demonstrerade mot den alldeles stor påverkan som den amerikanska finans världen hade över regeringen och dels att det faktum att President Obama (http://www.whitehouse.gov/administration/president-obama)var i stan. Många gator var stängda tom för gående och säkerhetspådraget var enormt. Små spännande faktiskt få uppleva det. Många var irriterade men jag hade ju ingen anledning till det…jag hade ju semester Det var sista vi gjorde. Turen avslutades senare än planerat av olika orsaker och detta gjorde att jag inte fick så mycket tid på mig för att vila och ladda upp batterierna inför kvällens föreställning…”The Phantom of Opera”. Oj vad jag har längtat efter att få se den. Har sett tidigare den på teater i Sverige och på bio, men få se Phantom på Broadway var säker på att det skulle bli en unik upplevelse. Tiden bara rinner iväg…tillbaka på rummet försökte jag blunda litet med det gick tyvärr inte…det var synd. Två sena kvällar men nattklubb besök och två intycksfulla dagar spenderade runt i NY, the city av the citys, satte sina spår…jag var trött tyvärr. Det var bara att inse det och försöka göra det bästa av situationen. Jag laddade med flera espresso men det hjälpe inte. Jag märkte när jag satt på min plats på teater Majestic (http://www.majestic-theater.com/) och så fort pjäsen började…japp…erkänner…jag blundade litet hela tiden. Atmosfären i lokalen var otrolig, trots att den har spelats längst av alla pjäser på Broadway i 25 år. Jag kunde inte se en enda plats ledig. Allting var imponerande stort och naturligtvis var föreställningen sagolik. Perfekt i alla detaljer. Välspelad och musiken var njutbar. Fick platsen billig och var jätte nöjd. Det hade jag blivit i alla fall även om jag hade betalat fullt pris, så häftigt var det. Efteråt tog några bilder på affischerna och kände mig hungrig. På vägen hem åt jag en god kyckling. Det fanns ingen tid för annat även om jag var sugen på att testa en bar. Jag kände mig faktiskt pigg…hmm….undrar hur länge har jag sovit på teater...men dagen efter var det ju dags för resan till ”Washington DC” (http://www.dchomepage.net/) och skulle vara på plats vid ”Grand Central Station” (http://www.grandcentralterminal.com/info/tours.cfm)redan vid 7 tiden på morgonen.

20/9 Washington DC. Tog en morgon promenad till Grand Central Station som låg mellan 41 och 42 str. Skön promenad, mycket lämpligt då jag skulle få sitta många timmar på bussen. Se alla människor i farten till sina sysslor är alltid spännande speciellt i NY (så kallad Empire State). Folk är så stressade men samtidigt har en härlig attityd till livet. Alltid hjälpsamma och korrekta. Det spelar ingen roll hur dem ser ut. Jag gillar NY men skulle aldrig bo här. Jag kommer säkerligen tillbaka hit. Det är så mycket man inte har haft tid med och missat. Som vanligt var jag där punktligt. Det var mycket människor som försökte ta sig ombord på olika bussar. Jag var på väg till en när jag blev stoppad av en guide. En medelålders kvinna med latino utseende. Hon pratade även Italienska. Hon försökte till varje pris få mig med henne men hennes buss var försenad och jag hade ingen lust att vänta. Hon lockade mig dock med att turen skulle vara på italienska och det var visserligen intressant. Jag kunde då slappna av och bara lyssna utan att vara koncentrerad hela tiden. Dessutom härligt talat tyckte jag att mina medpassagerare såg trevliga ut. Det var dessutom många italienska par som var på smekmånad. Vi väntade inte så länge. Snart skulle bussen vara i rullning med destination Washington DC. På vägen dit åkte vi 2 km under Hudson floden. Passerar staten av New Jersey (Garden State), Delaware (där vi stannar för att äta frukost) och Memorial Bridge och staten av Maryland (huvudstaden heter Annapolis). Här åker vi förbi Baltimore och över Susquehanna floden, en av dem bredaste längst USA:s östra kust. Det började regna längst vägen och fortsatte när vi var framme men det känns inte så farligt. Vi har inga problem att gå runt och ta bilder. Först stannade vi vid Lincoln monument (http://www.nps.gov/linc/index.htm) och så småningom besökte vi Vietnam och Koreas krigs monument (http://www.vacationideasguide.com/washington-dc-monuments.html). Gick förbi det Vita Huset och strax därefter hamnade vi på Madame Tussauds vax kabinett (http://www.madametussauds.com/washington/). Tänk att när jag var i London vägrade jag det men här ingick och dessutom fanns inga alternativ. Erkänner dock att det var småroligt med alla presidenter och artister som var avbildade. Nåväl åkte vi vidare när vi var klara med destination ”National Air and Space Museum” (http://www.nasm.si.edu/). Här passade jag på även att inta min lunch. Det blev faktiskt Mac Donalds för att det fanns inget annat att tillgå till. Efter besöket var det dags för vår sista anhalt, nämligen ”Il Campidoglio”( http://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_kongress) där Kongressen sitter. Imponerande hög byggnad vars höjden sätter standarden i staden. Det sägs nämligen att man inte får bygga högre hus här…det är därför det saknas skyskrapor. Jag börjar försiktigt att bekanta mig med några medpassagerare framförallt ett par från Salerno i Italien och en tjej från Holland, Rashida. Det var i övrigt många par från Italien på smekmånad som sagt. Tiden på vägen tillbaka till NY tillbringade jag med att prata om allt möjligt med denna kvinna. Framme skulle vi ses igen senare för att äta men det blev inget och jag gick och la mig.

21/9 Toronto. Är ni förvånade om jag säger att det inte blev så mycket sömn den natten? Nej trodde väl det Skulle nämligen lämna staden för att åka till Kanada (http://www.canada.se/). Tidig flyg som vanligt
Åkte först NJ Transfer, ett tåg som tog mig till Newarks flygplats. Här väntade mitt plan mig. En liten Dash plan som flygbolaget Porter (https://www.flyporter.com/Select-Language) använder sig mycket av. Mycket trevlig flygupplevelse. Flygplatsen i Toronto (http://www.toronto.ca/) som vi landade på var också liten men mysig. Den låg på en ö strax utanför Torontos downtown. Landa där såg ut som att vi landade på vattnet. Åkte båten till staden och vidare med t-banan till Downtowner Inn, mitt vandrarhem på Pembroke Str. Området var ganska slitet men charmigt. Många gulliga och fina hus trots att jag mötte hur många ”White Trash” som helst. Här in Kanada skulle jag besöka framförallt Niagara Falls (http://www.niagarafallstourism.com/), men visst varför inte ta en ordentligt titt på staden Toronto också? Köpte en båt sightseeing och ett besök på världens högsta byggnad nämligen CN Tower (http://www.cntower.ca/Intro.html), ca 650 m. Imponerande byggnad och en småmysig båttur men inte mycket mer. Gick hela vägen tillbaka till vandrarhemmet och passade på att bekanta mig med staden. Blev erbjuden en billig biljett, bara 10 dollar, för att vara med en baseboll match. Kände mig sugen men det skulle ta alldeles för mycket tid. Jag avstod och fortsatte min promenad. Det hade regnat till och från den dagen men nu verkade det tillta så jag bestämde mig tillbringa litet tid i en shopping galleria och även äta någon kvällsmat. Det blev japanskt men det var inget gott. Tid var mogen för att äntligen lägga mig platt, annat ord för att säga att man går och lägger sig?

22/9 Niagara Fallen. Mmm höjdpunkten! Det var därför jag var här. Blev hämtat sent men snart var jag på bussen. Guiden, en indier ättling, beskrev det vi skulle se den dagen men jag brydde mig inte så mycket. Allting var bara en utfyllnad som det skulle visas sig. Vi fick vara med en vinprovning på Kanadensiska viner, på Diamonds Estate vingård (http://www.diamondestates.ca/). Ett vit var skapligt med dessert viner var hemskt söta. Nästa etapp blev det en mysig by, Niagara on the Lake (http://www.niagaraonthelake.com/page/About_Niagara-on-the-Lake). Här gick vi bara längst huvudgatan och på vägen tillbaka tog jag några bilder på Fort George (http://www.friendsoffortgeorge.ca/fgnh.htm). Spännande stället som jag förstås inte hade möjlighet att besöka. Äntligen var vi framme till huvudattraktionen som helt klart stämde in på mina förväntningar. Vi fick åka båt ända fram till Kanadensiska fallen men först passerade vi dem Amerikanska. Allting mycket vackert och imponerande stort. Världens bredaste fall öppnade sig äntligen för mig. Försökte ta några bilder men det var svårt på grund av den enorma mängd vatten som föll ner. Det var mycket folk på båten, aldrig sätt så många turister klädda på samma sätt. Var och en fick sin blåa regnponcho. Vi såg ut som smurfar. Alla såg dock påtagligt glada ut efter turen. Vad ska man göra nu? Vi har trots allt många timmar kvar till att bussen åker igen. Äta måste man ju göra. Det blev Burger King och en promenad i nöjes kvarter Clifton Hill (http://www.cliftonhill.com/). Därefter fick jag nu lust att fortsätta till Belvedere. Nu var det dock inte längre många timmar kvar så det fick bli litet stressigt. Tog några bilder …faktiskt inte så många som jag brukar göra. Började känna mig ganska mätt och såg fram emot att åka tillbaka. Vid bussen började jag med att snacka med två italienska kvinnor från Foggia. Det blev en seg resa till Toronto. Sov det mesta av tiden. Fick stiga av vid Dundas torg och det var inte långt till Downtowner Inn. Passade på att packa min väska och sedan gå ut för att äta. Det blev en ganska snabbmataktigt lamm på indiskt vis. Smakade inte så dumt. Handlade dessutom litet snacks på vägen hem och gick därefter raka vägen till sängs.

23/9 Längsta resedagen i mitt liv. Klockan 6:00 på morgonen påbörjade jag det som skulle bli en enda lång…jätte lång…transportsträcka till Fiji Öarna (http://www.fijioarna.se/). Var i god tid vid Porter terminalen. Alla flygplatsbestyr gick mycket snabb. Snart skulle sitta i stora salen och vänta på att gå ombord. Här upptäckte jag till min glädje att allting i baren var gratis. Jag drack då 2 mycket goda cappuccino och lastade på med snacks. Det hade jag mycket användning för senare på dagen då på flyget till Honolulu (http://www.honolulu.gov/government/) blev vi inte bjudna på mat. Hela 11 timmars långa resa! Mycket dåligt tycker jag. Ska definitivt undvika Continental Airlines framöver. Nu sitter jag på planet. Jag ligger i en fullständig stor dimma. Underhållning är dålig och jag blundar till och från. Segt segt men snart ska vi vara framme och jag ska försöka ta mig till stan. Det ska bli en till lång väntetid och jag har ingen lust att sitta på flygplatsen. Planet går sent på kvällen ju. Trots det relativa korta flygresa till Fiji kommer jag dessutom inte fram förrän kl. 5:00 två dagar efter!!! Lördagen ska jag tillbringa i princip i någon sort tids vakuum. Ja vad ska man säga. Kanske litet orutinerad av mig som inte tänkte på saken, har trots allt inte varit på jordenrunt förr, men litet skuld lägger jag även på Jens på Kilroy. Jag hade uttryckligen önskat mig få tillbringa 5 dagar på ön och han borde ha påpekat och varnat detta för mig. Ja ja inte mycket att göra åt. Som vanligt ska man göra det bästa av situationen. Berättar mer sedan om jag lyckades se Waikiki beach eller Pearl Harbour….nej… det blev inget Pearl Harbour men väl Waikiki beach (http://www.gohawaii.com/oahu/regions-neighborhoods/honolulu/waikiki). Kort och snabbt besök. Tog en shuttle buss till downtown Den körde mig dock runt på många hotell där den stannade för att passagerare skulle kliva av. På köpet fick jag se en solnedgång från bussfönstret. Nackdelen blev naturligtvis att jag kom fram till stranden när mörkret föll in. Det gjorde inget, tog i alla fall fina nattbilder. Det var mycket folk i farten. Handlade litet souvenirer och åt en pasta á la 4 formaggi. Kände mig ganska nöjd så jag beställde en taxi tillbaka till flygplatsen som jag betalade 30 USD. Snart ska jag få stiga ombord på flygplanet till Nadi (http://www.nadifiji.com/), Fiji Öarna. Det avgick en minut i 12:00 pm.

24/9 Luft.

25/9 Nadi, Fiji öarna. Var framme i tid, 4:45 am. Resan gick helt smärtfri och Continental Airlines bjöd denna gång på litet mat och drick. Kors i taket. Otroligt. Trodde inte mina ögon. Var tvungen att fråga flera gånger om det verkligen var gratis Nåväl det var ingen service att skryta med. Det var bara sömnlösa, kraftlösa och sura gubbar som jobbade på planet. Däremot var det anmärkningsvärt näst intill tomt. För första gången i mitt liv hade hela säten för mig själv. Vilken lyx. Passade på att lägga mig horisontellt. Sov väldigt gott denna gång. Vaknade i mellan åt av att jag blev serverad litet mat och drick. Hela tiden kände mig som att jag befann mig i ett vakuum. Konstig känlsa. Det måste varit tidsskillnaden som satte mig i obalans. Sex timmar flyresan tog nämligen mera en 29 timmar att genomföras innan planet landade på min nästa destination. Skulle bo på Mamas Tropic of Capricorn resort (http://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g294335-d645424-Reviews-Tropic_of_Caprico...). Hon hade lovat att jag skulle bli hämtad men det var ingen där. Fick dock veta av flygplatspersonal att jag kunde ta en betald taxi till mitt hotell. Hade inget emot det. Det var mörkt. Man såg inget. Det var svårt att avgöra hur långt egentligen det var från flygplatsen. Det var inte så mycket att bekymra sig över. Mama tog emot mig mycket vänligt trots att det var mitt i natten. Jag kände mig ganska pigg konstigt nog. Vi satt och pratade om allt möjligt tills jag fick veta att jag inte skulle bo i huvudbyggnaden utan i en annan litet längre bort. Det var en villa som jag, skulle visa sig, fick disponera helt av mig själv. Naturligtvis var det litet tråkigt att inte befinna sig i mitten av händelserna, men faktum var att det inte hände så mycket där i vilket fall. Jag fick tid på mig att packa upp och bekanta mig med omgivning. Detta område hette Nadi New Town och den låg tyvärr vid en ganska ful strand. Svart vulkanisk strand. Var litet besviken. Tänk att man sett så många bilder med blå turkos vatten. Blev så småningom bjuden på en continental frukost och passade på efteråt att ta ett dopp. Helt ok för denna dag som egentligen skulle ägnats åt att vila. Orkade inte mera än 2 timmar sitta i solen. Magen gjorde sig till känna till slut och ville bli omhändertagen. Åkte en taxi till Nadi centrum. Bad att få stanna vid turist info. Här blev jag föreslagen om en himla massa dyra skräddarsydda utflykter som jag tackade förstås nej till. Passade på under tiden dock att bekanta mig med Tony som övertalade mig att ta en titt på hans business, en souveniraffär . Följde med honom dit som låg på första våning i ett hus. Här fanns hyfsat med prylar men inget som jag tände på. Det ska vara något väldigt speciellt för att jag ska köpa. Jag har ju bara handbagage med. Han bjöd dock på min alldeles egen Kava ceremony (http://en.wikipedia.org/wiki/Kava_culture). Det gick ut så att man skulle drycka ett pulver blandad med vatten och klappa händerna en massa gånger när man blev serverad samtidigt som man skulle säga en massa konstiga ord. Den här drycken är något man tar för att lugna sig. Jag tackade för vänligheterna och harmonisk och en aning disig begick jag mig till en restaurang där jag åt en god fisk i en sås av kokos mjölk. Mätt och belåten tog jag en promenad längst huvudgatan som skulle visa sig den enda viktiga gatan som fanns i staden. Jag tror att den är knappast 300 meter lång. På den ena ändan kunde man beskåda en hyfsad stor hinduisk tempel, Sri Siva Subramaniya temple, (http://en.wikipedia.org/wiki/Sri_Siva_Subramaniya_temple). Hade ingen lust att betala för att gå in så mycket varmt var den dagen. Bestämde mig för att promenera tillbaka till andra ändan. Längst vägen påminde mig folk hela tiden om rugbymatchen mellan Fiji och Samoa. Det pågår nämligen världsmästerskapet (http://www.rugbyworldcup.com/) i grannlandet NZ . Det fick mig att bli nyfiken. Dessutom verkar idrotten vara religion i detta land, så det var en ypperlig tillfälle för att ta reda på hur viktigt det egentligen var. Det visade sig vara viktigt Såg första halvleken på stadens privata agro klubb. Det var ganska mycket folk som hördes ordentligt. Drack en öl. Matchen var tyvärr inte spännande för mig, dessutom låg Fiji rejält under. I en dämpad stämning kände jag att det var tråkigt att stanna kvar och valde jag att åka hem. Här tog jag en topplur innan jag åt min middag. Kvällen bjöd på underhållning i form av en elddans (http://www.fijifiredancing.com/). Hyfsad föreställning. Hade sällskap av en kvinna från USA som visades sig ursprungligen vara från Hungern, Ildiko. Vi pratade om allt möjligt tills det var dags att sova. Hon skulle dagen efter till en ö för 4 dagars dykning och jag på min kryssning.

26/9 Mamanucas islads. (http://www.mamanuca.net/) En av mina finaste utflykter alla tiders. Åkte först en båt till ön Mana (http://www.manafiji.com/) där vi skulle byta till en 2 mastad segelbåt, Seaspray (http://www.ssc.com.fj/seaspray.aspx). Därefter skulle vi till Mondriki (http://wn.com/FIJI_Mondriki_Island) där vi skulle snorkla i flera timmar. Underbart vatten. Nu känner jag mig igen från alla bilder jag sett om Fiji. Snorkel gick jätte bra. Fantastisk undervatten utsikt bland fiskar och koraller av alla dimensioner och färger. Glad och lyrisk intog jag min lunch buffén på båten. Ojojoj var gott det var, en BBQ av fisk, kyckling och korv. Vi fick massor med drinkar, kakor och champagne dessutom. För att inte nämna färsk frukt i mängder. Var rejäl mätt efteråt. Matsmältningen hade vi på ön Yanuya (http://www.lonelyplanet.com/travelblogs/928/56459/Yanuya+Island,+Fiji?destId=362...). Här var det meningen att vi skulle bekanta oss med hur det var att bo primitivt på dessa öar. Det fanns ingen el men väl en stor prylmarknad. Innan vi gick på den fick vi vara med på en Kava ceremony. Jag upplevde den som mindre genuint än den jag var med igår. Kan det vara för att jag fick dela den med en himla massa turister? Tiden var knapp så vi seglade (förresten det blev inte så mycket av det då vinden lyste med sin frånvaro…tyvärr) vidare tillbaka till ön Mana där vi bytte igen till en annan båt. Hemma fanns inte så mycket annat en att äta en fisksoppa och lägga sig. Kände mig hel nöjd.

27/9 Regn regn regn och åter regn. Denna dag kan man sammanfatta med regn. Hade bestämt mig för att göra en utflykt. Hade flera alternativ. Åka till Koroyanotut nationalpark, till Suva som är huvudstaden eller till Natadola beach (http://www.natadola.com/). Första alternativ var krångligt då det inte fanns bra transport. Åka till Suva skulle ta 8 timmar fram och tillbaka. Jag valde Natadola till slut. Jag lyckades gå upp tidigt även denna morgon. Efter frukosten åkte jag lokalbussen till busstationen. Här steg jag ombord på Suva bussen som skulle transportera mig till vägkorsning Natadola. Det började regna på vägen dit, det som skulle visas sig vara ett envist regn. Regnet fick bli mitt sällskap under hela dagen. Det förstörde helt mina planer. Åkte taxi från korsningen till stranden. Gick igenom en lyxig resort, Intercontinental, tills jag hamnade på en restaurang på en mindre lyxig resort. Här åt jag mitt livs tidigaste lunch samtidigt som jag försökte ta några bilder i regnet. Det var ingen idé hoppas att solen skulle titta fram. Det var bara att bita i sura äpplet och bege sig tillbaka till busstationen. Här till min förvåning stannade en bil som jag åkte gratis med till Nadi. Hmmm…var det det? Undar?!?!… han som körde såg jätte sur ut när jag klev av…kan bara spekulera om varför …ville han kanske ha dricks? Allt svårt att säga…men men…frågan förbli obesvarad, kommer aldrig mer se honom igen. Regnet fortsätter falla ner. Gör ett desperat försök att ta reda på ett ställe att besöka som jag hade hört om, the Sleepeing Giants, en trädgård som den berömde Raymond Burr, ja ni vet Perry Mason, skänkte till staden Nadi . Hittade en som skulle ta mig dit men insåg samtidigt att det skulle var hopplöst med detta regnande så jag gav upp. Gick istället till staden ”stora” supermarket. Här handlade jag litet snacks. Nu sitter jag på rummet. Regnet verkar ha lugnat sig. Vi får se vad det bli. Äta måste man göra men framförallt packa. Imorgon blir det NZ. Oj sov jätte länge klockan var 20:00 när jag vaknade. Magen kurrade och gjorde en insats för att tysta den. Gick till Mamas ett snabbis och beställde en fiskrätt. Tittade på litet TV och kom överens med henne om tiden för check out och taxi till flygplatsen. Innan jag gick och la mig packade jag det sista.

28/9 Auckland. Vaknade 5:15 och kände mig väldigt pigg. Toppluren dagen innan måste ha gjort susen för att jag sov ju inte många timmar i natt. Tog det ganska lugnt. Gick till Mamas med mina saker. Hon bjöd på frukost och tog betalt för notan. Jag gav henne dem sista Fijis jag hade. Bilresan till flygplatsen var väldigt trevlig då jag snackade med chauffören om allt möjligt. Fick ta reda på att han hatar rugby och dessutom hade spelat för Fijis fotbollslandslag. Han avslöjade sin kärlek för engelsk fotboll, som jag ju inte delar med honom. Nu sitter jag och väntar på att stiga ombord på flyget. Litet spännande blev det under några minuter då brandlarmet gick och vi fick evakueras. Var litet oroligt att jag var tvungen att gå igenom säkerhetskontrollen igen. Hade ingen lust med då jag blev bokstavligt scannad på vägen in. Flygresan var en lugn historia. Fick bra mat och såg på en obegriplig science fiktion film. Trots allt landade vi i tid. Hade inga problem att hitta till vandrarhemmet. Jag fick en känsla att jag kom till en välorganiserad stad. Fick ganska snabbt min sängplats i ett ganska trevligt rum med 3 sängplatser istället av dem 4 som jag hade bokat. Inte mig emot. Hade bråttom att ge mig i väg igen. Hade hört om ön Rangitoto och att man kunde klättra på en vulkan och därmed ha en skaplig utsikt över staden. Gick hela vägen till färjterminalen men tyvärr visade sig att jag inte skulle hinna på grund av tidtabellen på färjan. Det var sommar tidtabell jag hade tittat på. Jag kommer att missa utflykten tyvärr. Tog i stället tillfället i akt för att göra en sightseeing genom staden till fots. Jag tycker om Auckland (http://www.aucklandnz.com/) påminner mig litet om San Francisco. Det är kuperat med höga byggnader varvat med låga och mycket vackra. Nu sitter jag på rummet. Funderar på att testa nattlivet i staden senare. Vi får se. Som vanligt börjar jag med att gå ut och äta middag. Det blev ingen underhållning. Onsdagar verkar vara väldigt lugna i denna stad. Kan det vara för att man inte ha fått sin lön än? Känns bekant Åt en nudelrätt lagat á la Singapore vis. Det återstod inte mycket av denna dagen. Det var nog klokast gå och lägga sig. Imorgon skulle jag på bussen till Rotorua (http://www.rotoruanz.com/).

29/9 Rotorua men först Glowworm caves. Dagen började tidigt då jag redan skulle vara kl 7:30 am vid busstationen. Allting gick smärtfritt och inom några timmar var jag vid Glowworm grottor (http://www.waitomo.com/waitomo-glowworm-caves.aspx). Inget att hurra för några stalagmiter och stalaktiter. Båtturen i den naturligt belysta grottan av dessa små små varelser, Arachnocampa luminosa, , var dock småspännande. Det hela var över på inte ens en timme och snart efter en kort bussresa skulle vi vara framme i Rotorua. Det gick inte att ta miste på det. Över hela staden ligger en oangenäm lukt av ruttna ägg som kommer från svavelhaltiga källor. Här finns också en stor geotermiskt aktivitet tack vore ett antal gejsrar och heta lergropar. Det var inte svårt att hitta till Spa Lodge (http://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g255111-d1116313-Reviews-Spa_Lodge_Backpa...). Här blev jag välkommen av Dia, en Japansk kille som jobbade där. Han var väldigt hjälpsam och bokade ett antal aktiviteter, dessutom ritade på kartan min promenad tur som jag skulle gå dagen efter. Han visade mig runt. Det fanns ett naturligt varmt spa bad som jag använde väldigt flitigt. Jätte skönt. Kvällen tillbringade jag tillsammans med ett enormt antal turister på en Maoris föreställning (http://www.maoriculture.co.nz/). Vid blev initierade till deras kultur samt vi fick smaka på en god buffé lagad på deras vis, det vill säga på stekhetta stenar.

30/9 Wai-O-Tapu och stadstrekking. Blev hämtad vid 10:00 am tiden. Första stopp var vid hot mud pools (http://blog.travelpod.com/travel-photo/luxguy/1/1295964700/85-degree-celsium-hot...), stora kokande lergropar. Vid stannade sedan vid Lady Knox Geyser (http://www.waiotapu.co.nz/attractions/lady-knox-geyser/). En inaktiv sådan som går i gång (med litet hjälp) varje morgon kl: 10:15, om det finns turister som är intresserade förstås Äntligen kommer vi fram till Wai-O-Tapu (http://www.waiotapu.co.nz/). Här blev en fin promenad bland vulkaniskt aktivitet och kokande pölar. Fint ställe, var mycket nöjd av det jag såg. Tillbaka till Rotorua åt jag lunch och gick runt i staden. Började först med att se National Museum (http://www.rotoruamuseum.co.nz/). En imponerande konstruktion i trä. Mycket vacker. Det låg vi sjön Rotorua (http://www.rotoruanz.com/rotorua/info/lakes.php). Började gå runt den och från Sulfat punkten. Här samlas många fåglar av olika sorter. Går förbi sedan en välbevarad Maoris båt, Waka. Hamnar så småningom i en Maori by, Ohinemutu (http://www.newzealand.com/int/article/ohinemutu/). Det var intressant att gå där. På vägen tillbaka till vandrarhemmet gick jag via Kuirau (http://www.newzealand.com/int/article/kuirau-park/), en geotermalisk park. Det var så mycket vackert och intressant att uppleva. Jag tackade Dia för att han gav mig den möjligheten. Kvällen ville jag tillbringa på en pub med live musik som jag blev tipsat om. Musiken skulle tyvärr komma igång efter rugbymatchen och då kändes litet för sent. Publiken bestod dessutom av massa gubbar. Jag gick därför och la mig. Dagen efter skulle åka till Napier.

1/10 Napier. Tog det väldigt lugnt. Åt frukost på Mac Donalds och shoppade litet mat. När jag skulle lämna rummet såg jag en kondom under min säng. Äckligt tänkte jag hmmm hur städar man här egentligen? Tyvärr blev det sänkt betyg för vandrarhemmet. Vid busstationen blev det dock litet dramatik när jag skulle kliva ombord på bussen. Det hela visade sig vara ett enormt missförstånd, det jag trodde vara en redan bokad och klart resa var egentligen bara provisoriskt. Jag skulle varje gång nämligen höra av mig till bussbolaget innan jag åkte. Väldigt omständigt. De hade helt enkelt gjort fel att inte informera mig. Nåväl det slutade väl men det var på håret att jag inte fick åka med. Chauffören hjälpte mig. Efter en 4 timmars resa var jag i Napier (http://www.napier.nz.com/). Här gick jag på en gång till hotellet som visade sig vara ett mycket vackert och mycket riktigt av namnet Art Deco (http://www.artdeconapier.com/) byggnad. Fick en 4 bäddsrum istället för 3. Men det gör inget skulle bara sova en natt här. Lämnade mina grejer och begick mig ut på stan. Först gick jag och bokade plats på dagen efter bussen på den lokala turistbyrån. Ville inte upprepa samma misstag som i Rotorua. Jag hade inte så mycket tid här och ville hinna med mycket. Tog en intressant promenad bland mycket vackra byggnader och små gränder. Kvällen skulle jag tillbringa på hotellets kafé där jag åt min middag och såg första halva av Skotland mot England.

2/10 Wellington. Idag hade jag bokat en tur med vinprovning som tyvärr inte blev av. Operatören Bay Tour hade nämligen blandat ihop datum och jag blev inte hämtad. Det var dem snälla damer på turistbyrån som hjälpte mig att ta reda på det. Här fick jag också veta att även sightseeing i Wellington (http://www.wellingtonnz.com/) blev inställt. Ska få 30 dollar tillbaka. Inte mycket att hurra för då planeringen gick åt skogen. Fick i alla fall en karta över huvudstaden och det var guld värd. Det återstod bara at utnyttja den tiden jag hade i Napier på bästa sättet. Gick längst marinan först till fängelset (http://www.napierprison.com/). På vägen såg jag en mycket väl skött trädgård. Gick tillbaka hela vägen till Aqua museet men insåg at tiden för ett besök inte skulle räcka till. Skulle dessutom äta innan jag skulle kliva ombord på bussen till Wellington. Det var i alla fall intressant gå längst havspromenaden då mycket hände där, en ledig dag som denna. Det är söndagsmorgon och då passar alla på att sysselsätta sig på olika sätt. Lunch åt jag på en indisk restaurang. Nu sitter jag på bussen, en seg historia. Det är tack och lov inte mycket kvar. På vägen till huvudstaden stannade bussen till på många ställen, bl.a. Hastings (http://www.hastings.nz.com/), Palmerston North (http://www.pncc.govt.nz/) och Levin (http://www.newzealand.com/int/article/levin/) som var en håla. Ska se rugby matchen mellan Irland och Italien i kväll. Imorgon vet jag inte vad det blir innan jag flyger tillbaka till Auckland.

3/10 Auckland. Italien förlorade ganska stort. Under hela matchen ville en kille snacka med mig. Hede ingen lust. Han var full. I övrigt har jag märkt att jag har utvecklat ett obehag att prata engelska med dem som har detta språk som modersmål förutom Amerikaner. Kan det vara faktum att dem pratar på utan att ta hänsyn till att man kanske inte kan prata flytande? Det gick enormt mycket bättre i NY. Språket känns ledigare och mindre formellt där. Det blev inte mycket av denna dag. Sightseeing blev inte av som sagt. Irriterande när man planerar. Det finns inte så mycket att se i denna stad som är relativt liten. Check out från vandrahemmet var i tidigaste mån någonsin, kl. 10:00. Lånade ett säkerhetsskåp och gick ut på stan. Det började regna, det bara vräkte ner faktiskt, stundvis. Hade tur i mellan åt att ta några bilder på parlamentet, ett antal kyrkor innan jag hamnade vid en bergbana som tog mig till Botaniska Trädgård (http://www.wellington.govt.nz/services/gardens/botanicgardens/botanicgardens.html). Trevligt besök på en skaplig vacker trädgård. Man kunde besöka även ett planetarium men det fanns både ingen tid eller lust till det. Tillbaka från berget efter en behaglig liten resa med den charmiga bergbanan tilltog regnet så promenaden längst hamnen blev inte av heller. Tyckte nu att det bästa var att hämta mina saker och åka till flygplatsen. Vill borta från NZ så fort som möjligt men först måste jag tillbringa en natt i Auckland. Inget kul. Jag kom fram efter en försenad flygning på grund av en pilot miss. Hur vanliga är dessa? Det verkar som regnet förföljer mig. Här i Auckland är till och med värre. Det blir ingenting av någonting här. Det är måndag, det spelas inga rugby matcher och stämningen är dödsförklarad. Hade planerat ett besök till Aucklands bro och till rugby fans area. Det blev bara en mycket snabbt sådant på den sistnämda innan jag intog kvällens middag på en kinesisk restaurang. Det var faktiskt det bästa hittills, soppa av fisk och nudlar och kalamares med mycket goda och krispiga grönsaker. Enda ljuspunkt i denna urtråkiga dag. Snart som tur är dags för sängen. Har ett ganska tidig flyg imorgon. Planerat i alla fall. Jag börjar känna mig ganska trött på att resa runt och tillbringa mycket av min tid på flygplatser. Jag kommer nog att undvika flyga så mycket mellan olika länder i fortsättningen. Det kommer att bli jätte skönt att resa till Syd Amerika i januari. Då blir det istället väntetider för att passera olika gränser, men det är i alla fall roligare. Man får en möjlighet att komma närmare lokalbefolkningen.

4//10 Sidney och Canberra. Vaknar 5:30 då flyget skulle avgå 9:45. Trodde jag. Fram till flygplatsen blev det en kall dusch. Dem hade ändrat flygtiden för tredje gången och fick inte veta något. Ingen avgång förrän 11:00…preliminärt Det kommer att bli väldigt tight i Sidney (http://www.sydneyaustralia.com/en/home) då jag troligtvis kommer att missa min buss till Canberra (http://www.visitcanberra.com.au/). Enerverande. Argentinas flygbolag. Namnet ska man komma ihåg. Jag tvivlar starkt att vi ens kommer iväg kl. 11:00. Dem har redan meddelat att besättningen är försenad. Det är ”mañana” tider. Jag kommer nog att missa bussen och blir debiterad i Camberra för att jag inte kommer att vara där i tid. Känner mig resignerad. Väl framme blev det mycket stressigt men jag hann till bussen. Tack vore framförallt att jag inte behövde hämta mitt bagage. Hade t.o.m. tid att ta en bild på Salvo, en mycket trevlig Italiensk ättling från Sicilien som jobbade med att slussa folk på bussen. Vad ska man säga av denna dag? Det tog nästa 4 timmar att nå huvudstaden. Vandrarhemmet tack och lov låg inte så långt från busstationen. Smidig incheckning. Det fanns bara tiden nu för at gå ut och ta reda på hur Canberra såg ut. Funderade på att klättra upp på stadens kulle, Mt. Ainsle, men skulle snart bli mörkt så det var ingen idé tyvärr. Tog en promenad men insåg snart att avstånden är enorma i denna stad. Stadsgränserna ryms inom en radie av 45 kilometer. Canberra är inte så enormt befolkat , så det ekar nästan mellan husen. Jag hann i alla fall med ett besök på Glebe Park (http://en.wikipedia.org/wiki/Glebe_Park,_Canberra). I den hittade jag en staty på Eglé (http://en.wikipedia.org/wiki/File:Egle_the_Queen_of_Serpents_at_Glebe_Park_(2140...).jpg), orm drottningen. Många bilder blev det. Resten av kvällen tillbringade jag på den sedvanliga kinesiska restaurangen.

5/10 Sidney. Mycket tidig utcheckning som tvingade mig att ta mina saker ombord på den sightseeings buss som skulle ta mig runt huvudstaden. Hade svårt att bestämma mig vad det skulle bli på den turen. Det var inte så mycket att se. Det var några snabba stopp vid krigsmonumentet och dem olika parlament. Under turen fick reda på om historien hur Melbourne och Sidney konkurrerade till att bli Australiens huvudstad. Det som blev kvar av det prestige fight var två byggnader i stadens centrum som såg helt exakta ut, nämligen Melbourne Building och Sidney Building (http://en.wikipedia.org/wiki/City,_Australian_Capital_Territory). Det var dock inte så mycket att skryta till. Nåväl blev inspirerad att åka tillbaka med bussen till War Memorial (http://www.awm.gov.au/) och stannade en timme där. Rätt bra beslut. Stället var ganska stort, en av dem största krigsmuseum jag har varit i faktiskt. Det gav en bra inblick på hur dem olika världskrig utvecklades i denna del av världen som man annars aldrig har tagit del av. Tyvärr fick jag gå tillbaka hela vägen med packning och allt till Murrays bussen, som skulle ta mig tillbaka till Sidney. Bra planerat igen tänkte jag när jag väl var framme. Vandrarhemmet, Maze (http://www.mazebackpackers.com/), låg litet längre upp på samma gatan vi hade stannat på...skönt! Såg fram emot att installera mig i den 2 bädds stora mix sovsal. Blev väl emot tagen av Elliot som visade mig till rummet. Här fick jag en kalldusch. Kronobergshäktet är ett lyxhotell jämfört med det. Rummet hade en våningssäng och det fanns exakt plats för att kunna vända sig, inget mer…och jag skulle dela det med en tysk! Turligt nog skulle han bara sova en natt där och jag skulle inte få gäster förrän sista natt i Sidney. Märkte dock så småningom att saker och ting inte fungerade i rummet, till ex elen. Jag klagade hela tiden och dem till slut gav mig ett annat rum…blev överraskad…singel rum och där skulle jag få bo alldeles själv…vilken lyx. Detta är dock nästa dag historia. Dagen var inte slut och även om sunda förnuftet desperat försökte övertala mig att gå och lägga mig gick jag ändå ut. Jag skulle ändå äta men var framförallt nyfiken på Mezes marknadsföring som utlovade fria drinkar, underhållning mm. Den kvällen skulle vi gå till Scary Canary (http://www.barsandnightclubs.com.au/sydney/sydney-cbd/scary-canary/) för ”wet t-shirt contest” som var öppen för både tjejer och killar. Fick inga fria drinkar men ändå bra rabatt…en gin och tonic för 28 kronor…inte dåligt. Det var alldeles för många unga människor och när jag tog fram min kamera för att fota mig på stället blev jag utslängd. Avslutade min första kväll på en pub som spelade live musik….”The Three Wise Monkeys” (http://www.3wisemonkeys.com.au/) som skulle bli mitt favorit ställe dem återstående kvällarna i denna vackra stad.

6/10 Sidney. Första riktiga dag i Sidney. Allting var planerat i minsta detalj. Skulle åka sightseeing bussen till Bondi Beach (http://www.bondivillage.com/) och sedan den som skulle ta mig runt i staden. Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig. Bussen var visserligen i tid men när jag började fota så visade kameran att minnet var fullt. Vaddå? Jag hade laddat ner bilderna från minneskortet in i dator dagen innan. Öppnar luckan och kortet var inte där. Det var tyvärr kvar i datorn. Jag kunde minsann inte åka på sightseeing utan att ta några bilder så var det bara att hämta det. Bondi bussen gick litet mer sällan så jag fick ändra litet på planeringen. Jag åkte först runt staden. Det var en bra tur. Hoppade av bara på några ställen…bland annan på Aquarium (http://www.sydneyaquarium.com.au/) som jag besökte. Jag memorerade allt under resan inför min egen tur till fots om 2 dagar. Efter lunchen var det dags för den efterlängtad Bondi men tyvärr tyvärr började det regna. Fick tillbringa eftermiddagen in i bussen. Hur kul är det på en sightseeing? Vi åkte runt på alla bukter men såg tyvärr inte så mycket. Man får räkna med litet otur ibland. Det gör inget. På kvällen hade det jag desto roligare på nästa dansstället, Scubabar (http://www.scubar.com.au/) som Maze tog sina gäster till. Här var det inget speciellt men träffade litet folk, bland annan en tjej från Wales och en från Schweiz, Lea, mycket söt ung kvinna. När hon väl bestämde sig för att gå hem så fortsatte jag på Monkeys. Den kvällen var litet speciell. Det var ett band som hade sin live spelnings premiär. Jätte kul att få vara med på det. Det var väldigt blandat med folk. Det syntes att några familjmedlemmar till dem som spelade var också där. Nästa band skulle inte få spela förrän ganska sent så jag gick hem.

7/10 Sidney och Blue Mountain. Första äkta utflykt under min vistelse i Australien. Skulle det bli väldigt turistiskt men ändå även en hel del genuint. Det var mycket som utlovades. Vi skulle få se på OS byn och naturreservat där känguru och koala hade sina hem innan vi skulle vara framme till Blue Mountain (http://www.bluemts.com.au/) och avsluta med en kryssning tillbaka till Sidney. Tyvärr som så många gånger förut var vi försenade. Det blev ingen naturreservat men turen blev ändå lyckad tycker jag. Jag fick ta del av mycket Australiensisk historia berättad av vår guide. Åt lunch i byn Katoomba …och efteråt gick vi en mycket fin liten trekking runt klippformationerna, speciellt en, väldigt berömd, The three Sisters, som påminde litet om Grand Canyon fast grönare. Tog enormt mycket bilder. Få se hur många av dessa behåller jag. Åkte därefter den lilla berg railway, som användes förr i tiden för koltransport och Sky Line till bussen. Till Sidneys hamn gjorde jag en fin båt tur. Det var ganska tidigt på dagen trots allt. När jag närmade mig Opera Huset (http://www.sydneyoperahouse.com/) bestämde jag mig för att inte gå hem förrän jag hade tagit mig igenom hela området. Under min promenad träffade jag en mycket trevlig tysk tjej och vi gjorde sällskap tillsammans hem. Vi gick först igenom den Botaniska Trädgården och förbi många monument. Det blev plötsligt mörkt och det gjorde mig påmint att jag skulle snart äta middag. Tjejen ville hem och packa så jag fick än en gång äta ensam. Under mina dagar i Sidney är det kinesisk mat som har stått på meny hela tiden. Jag förknippar faktiskt Australiensk mat kultur men den Kinesiska. Förmodligen för att jag är påverkat av alla miljoner kineser jag har delat min semester med hittills. Börjar bli trött på det. Kvällen avslutades av rutin på The Monkeys även om Maze hade den dagen bokad kvällen på Maloneys som jag tyckte var ett tråkigt ställe. Innan hann jag även ta en sväng ner till Kings Cross rd. (http://www.australianexplorer.com/sydney_kings_cross.htm). Underhållningskvarter som tyvärr visade sig vara även en ”red light” sådant med många prostituerade som erbjöd sina tjänster. Det var faktiskt inte kul gå runt där.

8/10 Sidney. Började min fot vandring jätte tidigt denna morgon och åkte till Fiskmarknaden (http://www.sydneyfishmarket.com.au/) på en gång. Mycket att uppleva, den näst största i världen efter Tokyo. Åkte ”mono rail” på vägen dit. Det var inte lätt att hitta vägen till fots. Till slut uppenbarades den för mig. Den var verkligen stor. Blev dock litet besviken då allmänheten inte får ta del av det äkta området nämligen där det pågår fiskauktioner. Hmmm jag som hade gått upp jätte tidigt trots att jag hade festat dagen innan. Fick bara gå runt en massa skaldjurständer som dock inte var helt fel. Har aldrig sätt så många goda skaldjur samtidigt i hela mitt liv. Det såg dock snarare gott ut än intressant. Åt min frukost där. Fortsatte vidare till ”Wild Life” (http://www.wildlifesydney.com.au/) där jag skulle få se dem känguru och Koala som utlovades dagen innan och som inte hade blivit av. Rätt fascinerande men inte mycket mer. Det var trots allt ett zoo. Gick vidare runt i staden och förbi alla sevärdheter som jag hade sett från bussen 2 dagar innan. En lustig händelse inträffade vid Hyde Park när jag var i farten för att fota den. En kille kom fram och frågade vad jag fotade för något samtidigt som han försökte ta en bild på mig. Mycket lustig tyckte jag. Gick vidare och såg på vägen många stressade vakter som ställde massa frågor. Vad är detta för något? Tänkte jag. Vad är det som pågår här? När jag lyfte på huvudet såg att jag höll på att gå förbi en Sinagoga…det var förklaringen. Jag började fundera om jag såg ut som en terrorist, men nog blir folk litet misstänksamma när man träffar en kille som jag, som reser ensam. Nåväl spelar ingen roll. Jag har semester och det är lördagskväll och det innebär party party party Såg fram emot att dock vila litet innan på rummet. Jag hade bestämt mig att prova på litet olika ställen och framför allt utnyttja dem erbjudande som Maze gav i form av fridrinkar. Jag var först på Malooney och tog en öl, sedan var jag på Star Bar (http://www.starbar.com.au/) och drack en gin och tonic. Sista drinken hann jag inte ta då det blev sent och det var kö överallt. Jag kom på dessutom att jag inte hade ätit än. Det blev för en gång skull Thai mat. Mätt och belåten och en aning domnad gom begick jag mig till The three Monkeys där jag träffade en massa folk och hade super kul. Det var ett mycket bra band dessutom som spelade. Kvällen kändes lagom vi 3 tiden. Jag skulle checka ut dagen efter vid 10 tiden redan tyvärr.

9/10 Singapore. Dagen blev en enda stor transportsträcka. Skulle flyga långt men det blev trots allt för en gång skull en behaglig historia med mycket god mat. Både lunch och middag. Lyxigt! Planet landade i tid i Singapore (http://www.newasia-singapore.com/) efter en mellan landning i Kuala Lumpur. Det hjälpte inte mycket. Det var tyvärr mitt i natten och det fanns bara en sak att göra, gå och lägga sig efter incheckningen på Empire Residences (http://www.empiresg.com/OurHostels.html) som min taxi chaufför hittade som tur utan problem.

10/10 Singapore. Hade bokat 2 utflykter denna dag. En till Zoo (http://www.zoo.com.sg/) och en som skulle så småningom ta mig till ”Flyers” (http://www.singaporeflyer.com/) efter en tur ut i staden. Trots att jag hade bara en dag i detta land bestämde jag mig för att få ut det mesta av det. Det blev en lyckad dag trots att jag inte blev hämtat och lämnat enligt överenskommelse. Dessutom fick jag ta en snabb taxi tur i spöregn på morgonen ut till ett hotell för att hinna till bussen. Fick uppleva till slut en underbar utsikt av ”Singapore future” (http://en.wikipedia.org/wiki/Future_developments_in_Singapore) och ”Merlion” (http://en.wikipedia.org/wiki/Merlion). Det var speciellt en byggnad som jag hade fastnat på., Hotel Towers & Skypark (http://www.dailymail.co.uk/news/article-1289194/Marina-Bay-Sands-resort-opens-Si...), ett hotell bestående av 3 kroppshus, väldigt högt, som hade en båt liknande konstruktion på taket (det som folk här kallar för banan). Det tyckte jag var höjdpunkten den dagen. Kunde inte gå därifrån så fascinerad var jag. Hade önskat jag hade tid att gå upp dit. Vi besökte även ”Thian Hock Keng” (http://www.thianhockkeng.com.sg/home.html) ett mycket vackert tempel och den sedvanliga smycke fabrik ”Singapore Gems and Metal” (http://www.singems.com/). Vi hann även med ett mycket intressant besök på ”National Orchid Garden” (http://www.sbg.org.sg/centralcore/nog.asp) innan jag som sagt fick gå tillbaka själv till vandrarhemmet. Tog tunnelbana och stannade vid ”Little India” (http://en.wikipedia.org/wiki/Little_India,_Singapore). Tänkte det var en bra idé, få en försmak av det som väntade mig i New Dehli Det pågick ” The light festival” (http://goseasia.about.com/od/eventsfestiv3/a/deepavali.htm). Gatorna var fulla av shoppande folk trots att klockan var ganska mycket. Köpte litet souvenirer och åt en god middag på en äkta kinesiskt restaurang…hur visste jag det? Jo det fanns ju ingen meny på engelska Kaffet drack jag på Mac Donald’s mitt emot. Kände mig jätte nöjd på hur dagen hade utvecklat sig. Tillbaka till Empire gick jag litet ut på internet samtidigt som jag stiftade bekantskap med en tjej från Filippinerna, Rizza, mycket söt och trevlig. Det fanns även 2 mycket trevliga svenska tjejer från Göteborg i rummet, Alexandra och Hedda. Klockan blev mycket så det var dags att sova mina sedvanliga 5 timmar.

11/10 New Dehli. Tidig morgon som vanligt och ny transportsträcka. Dags att lämna även detta land som i viss mån har imponerat på mig. Var litet skeptiskt i början, trodde det bara skulle handla om att lägga ett nytt land till min samling…men ack så fel. Framförallt finns det en framtidsanda som heter duga. Dessutom har man stränga narkotika (hittar dem minst 2 gram heroin och du blir hängd) och ordningslagar (mycket dyra böter om man röker inomhus och smutsar ner) som gör att hela landet känns säkert och renare. De bygger bl.a. underbara och futuristiska byggnader. Resan till flygplatsen gick smärtfritt, fick dessutom rabatt då chauffören hade kört litet fel. Här var det bara att vänta. Planet var försenad på grund av att en resenär inte dök upp trots incheckning. Det är strikta regler när det gäller sådant. Man får inte åka. Till slut så hittade dem henne. Det visade sig att hon efter säkerhetskontrollen fick gå ut igen för att shoppa. Hon fastnade så klart i den igen på vägen tillbaka. Dålig organisation. Var förbannad. En timme gick förlorad för detta. Nu sitter hon lustigt nog bredvid mig och målar naglarna Är sur. Hoppas att det inte kommer att bli problem i New Dehli då jag ska bli hämtad. Har bokat en tur ”The golden triangle” (http://www.goldentriangleindia.com/) med ett resebolag på nätet, Indian Holiday Mantra (http://indianholidaymantra.com/). Fick ett bra erbjudande. Det kostade mig 325 USD för hotell och transport med egen chaufför och bil, dessutom olika guider varje dag. Jag vet att jag kommer att bli låst men samtidigt skönt som omväxling. Det låter jätte spännande. Vi får se vad det blir. Mycket riktigt det fanns folk som väntade på mig på flygplatsen, bland annan Mr Vijay Bali och min chaufför Singh…härligt! Kommer att njuta av dessa dagar…sova på bra hotell dessutom. Vi åker till Dehli Down Town och på vägen stiftar jag bekantskap med trafiken. Hemsk. I det närmaste kaotisk. Mitt första intryck var hur överlever alla dessa människor? Om man inte blir påkörd så kan man få psykiska besvär. Om man inte dör imorgon så gör man det i cancer säkerligen inom 20 år av luftföroreningar. Jag har också observerat att folk är glada och artiga på yta men om man skrapa litet märker man en viss irritation och uppgivenhet. Jag gillar inte deras attityd. Artighet är lika med dricks. Inga dricks ingen artighet…så är det bara. Man kan nästan intill få en känsla av ren desperation av folkets beteende. Saken blir inte bättre att det är låg säsong och det är näst intill avsaknad av turister. Man blir uppvaktad hela tiden. Till och med på offentliga toaletter ställer dem sig bakom dig för att bistå dig med papper. Jag var helt klart förberedd men det är ganska enerverande ändå. Summan av kardemumman är att indierna försöker pumpa ut så mycket pengar det går från oss turister. Omöjligt uppdrag med mig Framme till hotellet Metro View Inn (http://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g304551-d2302519-Reviews-Metro_View_Inn-N...) överlämnar Mr Vijay Bali, ägaren till IHM, till mig alla hotell voucher som ska gälla som betalning vid varje hotell vi stannar till längst turen. Hoppas att dem andra är lika fina som denna på första natt i Dehli. Tiden är knapp och återstår bara att lämna bagage och ge sig iväg på en rundtur i nya staden. Blir presenterad min guide Vishal, en ganska anspråkslös person på ytan, artig och glad men irriterad och sur när det kommer till kritan. Nåväl han visar mig runt och stannar till som hastigast vid President, Parlament House och India Gate. Lotus Tempel, som påminner litet om Operahuset i Sidney, fick jag konstigt nog besöka. Qutab Minar får jag bara se en glimt utifrån. Ont om tid då jag blev tvungen att besöka olika marknader och affärer. Det finns tyvärr alltid en avigsida när du betalar en tur billigt. Tillbaka till hotellet har ingen lust att äta den dyra maten som serveras där så jag tar en sväng ute på staden och i trafiken. Efter många försök av bilarna att köra på mig lyckades jag ta mig fram till en Subway, alltså inte tunnelbanan utan snabbmatstället Åt en god panini och en efterrätt. Jag var i alla fall mätt. Kände mig dödstrött. Ville bara sova. Tog mig tillbaka med eget liv som insats och hann knappt lägga huvudet på kudden att jag somnade genast. Vaknade mitt i natten fortfarande helt påklädd. Jag kanske hade svimmat? Party dagarna i Sidney och den snabba besök i Singapore där allting gick i raketfart satte tydligen sina spår.

12/10 Taj Mahal. Gissa vad? Jo tidig morgon och tidig avresa…vad annars? Hann äta frukost i alla fall. Dem ville servera den på rummet. Hann inte avböja när det plötsligt knackades på min dörr. Gillar inte bli uppassad och ge dricks, men det var bara att tacka och ta emot. Bilen kom och det var bara att lasta den med mina väskor. Det blev en skräck resa. Dagen innan från flygplatsen var en behaglig tur. Nu är det på allvar! Alla vill komma fram till varje pris. Alla tränger sig vid korsningar. Det zick zackar friskt. Blinkers? Vad är det för något? Många saknade den. Jag tror att 80% av alla fordon skulle inte klara svensk besiktning. Ingen chans. Det fanns alla möjliga fortskaffningsmedel på vägen. Cyklar, riksha, män som drar i sina vagnar, traktorer, enorma truckar som inbjuder med texter på baksidan till tutning, heliga kor, bilar, bussar och förstås motorcyklar. Dessa förbannade fordon som poppar upp överallt. Varje meter tycker man att man är på väg att köra dessa omkull. Satte genast säkerhetsbältet på mig! Vi kommer fram strax efter lunch till Hotell Kant (http://www.hotelkant.com/). Tid för att lämna mina grejer och i väg igen. Träffade dagens guide Rajid. En till av dessa personer som ställer frågor om min status. Tycker dock att det är ganska naturliga frågor när man lever som man gör i detta land. Man delar nämligen människor i olika klassnivåer, kaster (http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/kastsystemet). Han vill förstå även ta reda på min betalningsförmåga. Han vill veta framförallt om han kan förvänta sig feta dricks. Jag känner mer och mer olust och tvingas att ljuga. Jag säger till honom att jag är student. Av ansiktsuttryck är tolkning på besvikelse ganska uppenbart. Motvilligt visar mig runt. Jag bryr mig inte. Jag vill till mitt mål. Det mytomspunna Taj Mahal (http://www.indien.nu/Reseguider/Monument/taj-mahal). Det mausoleet som tog 22 år att bygga. Den byggnad som fick nyligen erkännande som ett av dem 7 moderna underverk. Nu är det bara ett som fattas för mig, som inte har sett än. Jag rör mig i området, som kostade mig 750 rupies att beträda, helt fascinerad. Går igenom Taj Museum och förbi. Är imponerad av alla utsmyckningar gjorda i marmor och alla symmetriskt perfekta stenar som denna fantastiska byggnad är gjorda av. Vill inte gå härifrån. Jag vill stanna här tills jag dör. Hjärnan gjordes sig tillkänna och beordrade mig att gå därifrån. Det var ganska tidigt på eftermiddagen så jag frågar om jag skulle få se flera monument. Motvilligt tog han mig till Agra Fortet (http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6da_fortet_i_Agra) som jag får förstås beskåda utifrån. Mindre motvilligt tog dem mig dock till ett stort antal dyra affärer. Där blev jag bekant med deras hantverk men även deras sura miner varje gång jag gick därifrån utan att köpa något. Guiden tjänar i vilket fall en slant från ägaren. Det ingår i deras jobb men jag börjar att bli trött. Kvällen blev desto roligare då jag gjorde en deal med Vishgal, en Apes förare (motordriven trehjuling, http://en.wikipedia.org/wiki/Piaggio_Ape). Han visade mig runt i staden. Jag hamnade bl. a. hos en bög som ägde en souvenir fabrik. Artig men envis försökte bjuda mig på middag. Hade ingen lust att bli hans middags gäst. Usch men ändå roligt då jag provocerade honom. Vishgal hjälpte mig att växla till en bra kurs och till slut tog han mig till en restaurang där jag åt en god middag. Jag kände mig nöjd och bad honom efteråt att skjutsa mig till hotellet. Betalade honom och gick raka vägen till sängs. Internet var inte fritt så fanns inte mycket att göra än att säga hejdå till denna spännande dag. Imorgon relativt tidig ska till Rajasthan (http://www.rajasthantourism.gov.in/) och staden Jaipur, The Pink City (http://www.local109.in/jaipur/index.html).

13/10 Jaipur. Vi åker runt 8:30. En ganska kristlig tid måste jag säga. Bilresa blev en lugn historia. Vägen var jätte fin och inte mycket trafikerad. På vägen besöker jag Fatehpur Sikri (http://whc.unesco.org/en/list/255 )och Bharatpur Bird Sanctuary Keoladeo Ghana (http://www.bharatpursanctury.com/about-bharatpur.htm). I det första templet satte jag inte min fot utan nöjde jag mig att gå runt i trädgård och ta trots allt bra bilder på byggnaden från ganska kort håll. I den andra som var en naturreservat åkte jag runt med i en riksha. Det var ganska dyrt ta sig in men å andra sidan var det skapligt med fåglar att beskåda. Vi fortsätter mot Jaipur. På vägen åter jag min lunch. Framme fick jag ett intryck av en ganska modern stad samtidigt blev jag snart påmind att vi befann oss i Indien…ja…rätt uppfattat…trafiken….aldrig sätt så många motorcyklar i hela mitt liv. Hotellet, Rani Mahal (http://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g304555-d2252694-Reviews-Rani_Mahal_A_Her...), jag ska bo på verkar vara en kopia av en Madrasah, som är en islamisk kulturellt och intellektuellt centrum , det ser man många av i övrigt i Samarkand. Trevligt tyckte jag. Rummet har dock en sämre standard än dem andra hotell jag hade bott hittills. Ska sova 2 nätter i ett trots allt inbjudande rum. Blev glad när jag fick veta att det var fritt internet. Vi får se hur stabil är det. Bestämmer mig för att ta en titt på omgivningen och konstaterar att det är faktiskt utkanten av staden jag hade hamnat i. Tyvärr fanns inga restauranger runt om kring. Två sandwich fick bli min middag. Nu sitter och kör för fullt med internet.

14/10 The Pink City. Klockan 8:00 kommer min bil och min guide…hmmm…det första han frågar är om jag vill ta en tur på elefanten. När jag väl svarar att jag inte är intresserad blir han jätte sur och vill inte visa mig omkring. Han hittar massor med ursäkter. Han hävdar till exempel att på olika platser bland annan Amber Fort (http://www.rajasthantourism.gov.in/Destinations/Jaipur/Amber.aspx) finns inget att se och det kostar massor att gå in. Jag får se många av dessa på långt håll. Han föreslår istället så klart en runda på alla affärer och prylfabriker där han tjänar pengar. han har tydligen redan förstått att jag inte skulle ge honom så mycket. Motvilligt följer jag med på en men stämningen blir sämre då jag gör klart för honom att jag inte köper något och vill se istället litet monument. Motvilligt låter han chauffören köra förbi Jal Mahal, Water Palace (http://www.rajasthan-tourism.org/forts-palaces/jal-mahal-jaipur.html) som vi ser från stranden och Jantar Mantar (http://www.rajasthan-tourism.org/prime-attractions/jantar-mantar.html) som är ett cool ställe, nämligen fem olika observatorier uppförda av Jai Singh II på 1700-talet. Det finns ett till i Dehli med. Jag bestämmer mig för att betala inträdet och gå in. Mycket intressant. Imponerande avancerad teknik speciellt att räkna fram tiden och astrologi. The City Palace som låg i närheten ville jag inte gå in i då det kostade ganska mycket pengar och inte mycket att se heller. Nåväl börjar bli ganska irriterad på guidens inställning och ger honom bokstavligt sparken genom att lämna bilen mitt i stora marknaden i Jaipur. Han skulle ha varit med mig hela dagen. Jag bestämmer mig för att utforska staden på egen hand. Njuter att gå runt bland alla stånd. Det fanns allt möjligt som såldes där som man väl kan förstå att det gör på en jättelik Bazaar. Det fanns tyvärr även massor med tiggare och envisa säljare att brottas med. Det gör inget. På mina resor är dessa miljöer som jag vill röra mig i. Hamnar så småningom vid Palace of the winds (http://www.rajasthantourstravel.com/architectural-treasures/wind-palace-jaipur.h...). Där stiftar jag bekantskap med Mathur, en 20 årig affärsman som visar sig vara jätte duktig på språk. Han pratar flytande italienska utan att varken ha varit i Italien eller pluggat. Fantastiskt imponerande tycker jag. Han försöker inte sälja mig något utan vi bara konversera glatt i sin smyckeaffär efter att han tillåtit mig ta bilder från hans terrass. Jag kunde ta fina bilder av det magnifika palatset mitt emot. Jätte kul. Får reda på att han är förlovad med en 33 årig italienska från Florens som även hon är i samma bransch. Vi blir till slut vänner på Facebook. Lämnar honom och fortsätter vidare min stadsvandring. Klockan märker jag är ganska mycket och magen hade börjat kurra för länge sedan. Bestämmer för att lämna marknaden och åka istället en trehjuling hemåt. Vi åker förbi en Mac D och ja varför inte prova även den i Indien? Ber föraren att stanna. Det är en ganska ny affärs komplex där restaurangen ligger i. Ska titta gå runt i den efter att jag ätit min lunch. Det blev en ganska torr kyckling. Avrundar med en äcklig cappuccino. Nåväl består huset av 5 våningar med olika standard på affärer. Finns inte så mycket att titta på förutom att jag blev erbjuden en fisk pedikyr. Hade naturligtvis koll på vad det var för något men hade aldrig provat. Gick vidare men lovade mig själv att fundera på saken. Lät spännande. En fisk massage i Jaipur. Att det kostade bara 100 rupies gjorde inte saken värre. Jag går då tillbaka dit och under 20 minuter blir jag nafsad av små fiskar. Det är en jätte härlig känsla. Inget fel på det. Kommer säker att göra om det. Stoppar en trehjuling utanför gallerian och åker hem. På vägen dit köper jag litet vatten. Går till fots nu och förbi en barberare…javisst…varför inte? Jag behövde raka hjässan och ansikten. Det skulle kosta bara 40 rupies. Det var bara att slå till. Fantastiskt, bortsätt från litet smutsiga handdukar . Det var jätte länge sedan…hade glömt hur skönt det var med äkta rakning. Var super lycklig. Fräsch som en tulpan beger jag mig hemåt. Har funderingar på att gå på ett dansställe som jag fick tips om hos fiskmassage kille. Går först litet på internet och som så många gånger förut tappar jag greppet på tiden. Natt klubb besöket blir nog inaktuellt tyvärr. Äter i stället litet kvällsmat som hotellet serverade mig. Det blev en varm och god osträtt. Det blir inte så mycket av denna dag. Imorgon tidig avgång tillbaka till New Dehli. Det kommer att ta ca 5 timmar. Eftermiddag är bokat till ett besök på Old Dehli. Det visar sig hur mycket jag får se. Kväller blir nog väldigt kort då jag ska åka till flygplatsen runt ca 1:00. Mitt flyg går ca 5:00. Nog hinner jag ta en dusch och knoppa ett par timmar innan på mitt rum. Härligt!

15/10 Dehli. Dagen börjar inte bra. På vägen krockar vi. Vi blir påkörda bakifrån av en lastbil. Skadan är inte så farlig så vi fortsätter efter litet argumentation. Singh min förare behåller lugnet. Fantastiskt i övrigt att även om trafiken är det värsta jag har sett tappar dessa människor aldrig fattningen. Det måste vara, meditation, yoga, yoghurt och böner som bidrar till det Vi stannar på vägen på en jätte dyr restaurang. Är inte hungrig. Hade ätit en bra frukost. Singh nämner helt plötslig att vi håller på att åka förbi hans hemtrakter. Han föreslår att vi stannar kvar där och äter lunch hos sin familj. Hmmm kände mig litet oförberedd, var frestad men jag hade litet kvar att se av Dehli. Tackade nej men ångrade mig senare. Singh nämner att det inte skulle bli någon guide idag för mig. Inte så konstigt tänkte jag med så litet dricks dem får av mig. Helt ok för mig, behöver ju ingen guide. Framme är det super kaotisk som vanligt. Svårt att parkera på många ställe så jag nöjer mig att se på många monument som hastigt utifrån speciellt The Red Fort. Vi stannar dock då och då och jag får chansen att gå in på 3 monument som inte kräver inträde. Det första är Mahatma Gandhis grav (http://www.local109.in/delhi/travel/places-to-visit/the-ghats.html). Häftigt ställe och inte heller så mycket folk. Nummer 2 är ett tempel, Akshardham (http://www.akshardham.com/). Det var otroligt mycket folk och omständiga säkerhetskontroller. Jag avstår. Tar som hastigt en bild som minnen. Sist var ett induiskt tempel, Shree Lakshminaryan (http://www.lakshminarayantemple.com/), som jag gillade mycket att ströva runt i. Singh ville visa mig litet annat men tackade nej. Det var ingen idé. Det kostade massa pengar och jag skulle få brottas med en stor massa människor. Kände mig trött. Hade sovit litet och resan till Dehli hade tagit ca 6 timmar. Checkar in på hotellet och sätter mig framför datorn. Går igenom litet grejer men måste fatta att behöver sova litet inför nattflyget. Lägger mig.

16/10 Hem. Sover faktiskt nästan 5 timmar. Min chaufför skulle hämta mig kl. 1:00. Gör mig i ordning och går ner. Ser bilen utanför och Singh som sover i den. Blir jag påmind att han har varit med mig 5 dagar och faktiskt hjälpt mig med mycket. Han förtjänar bra med dricks tänkte jag. Jag skrapade ihop 1100 rupies som jag gav till honom på flygplatsen. Jag vet inte om det är mycket eller litet. Han blev inte sur i alla fall och upprepade det jag hade hört många gånger tidigare i olika sammanhang och från olika personer, nämligen… om jag var glad så var han också glad. En underbar inställning som lämnar dock litet frågetecken om själva äktheten. Nåväl vinkar honom hejdå och checkar in. Det kommer att bli mellan 10 och 12 timmars flyg plus väntetiden i Moskva. Jag känner inte mig speciellt priviligerad, men skönt ska bli att komma hem.

Slut