21 dec 2012. Fredag. På väg till Afrika: Fortfarande krasslig. Tanken att tillbringa natten på ett flygplan så hemskt täppt som jag är känns inte direkt lockande…kanske…men det ska gå bra. Det man behöver nu är att ta sig igenom några timmar på jobbet och sedan träffa Janne och åka till Arlanda. Där ska vi dessutom träffa Mikael. Känna resevittringen kan få även en döende man att kvicka till ju. Planet lyfte i tid. Turkish Airline är välkänd för sin service så vi såg fram emot att få äta en god måltid och dricka goda drycker. Nu sitter vi alla tre på flygplatsen i Istanbul och väntar på att få stiga ombord på planet till Johannesburg. Den fruktade nattflyget är snart en verklighet.

22 dec. 2012. Lördag. På transit i Syd Afrika: Längsta natt på lääänge…tog aldrig slut. Som tur var hade vi mycket att göra bland annat såg jag 2 bra action filmer. God nattmat och god frukost fick vi också…underbart. Det gick förvånansvärt bättre än vad jag trodde. Visserligen var jag en aning trött och näsan täppt till max, men det kunde varit mycket värre. Efter landningen möttes vi av otroligt snälla människor in på flygplatsen. Tog några bilder tillsammans med några tjejer med tomteluvan på, köpte litet souvenirer och fikade innan det var dags att bege sig till gaten. Flyga till Lesotho kändes mysigt och annorlunda. Planet var det minsta jag har flugit med någonsin. Var man än vände sig slog man inte bara huvudet utan även axlar mm. Passkontrollen var i trevligaste laget. Fick en rolig pratstund med en passpolis…kvinna…förresten det hade jag också i Johannesburg fast…en kille…jag tror inte att det har hänt någon gång. Nu sitter vi alla tre på flygplatsen i Maseru och ingen Confort Taxi har hämtat oss än som vi hade blivit lovade av Lejon Resor, vår researrangör. Vi fick hjälp att ringa till vår Malealea Lodge men utan resultat. Väntan börjar smått kännas irriterande. Stämningen är dock lugn och fin och är fortfarande på topp. Vi får se vad det blir av denna dag. Det kom 2 glada killar till slut. Den ena som jag inte kommer ihåg namnet var väldigt glad. Vi pratade och skojade under resans gång som helt plötsligt hade blivit väldigt trög på grund av dåliga vägar. Det tog ungefär 2 timmar att avverka en sträcka på 60 km. Vi färdades längst en hisnande vacker landsbygd, väldigt kuperad och som skiftade färg hela tiden från ljus grön till mörk och vidare till brun på grund av jordens färg. Det regnade och blixtrade till nästa hela vägen. Det slutade inte heller när vi väl var framme. Varför skulle det? Vi fick våra bungalow och jag en alldeles för mig själv. Mysiga och stora. Standarden litet under medel men allting fungerar, framförallt en härlig varm dusch. Vi passade på att bekanta oss med omgivningen då regnet hade börjat sakta men säkert ger med sig. Jag måste säga att jag får ett mycket bra intryck. Jag kommer säkerligen att trivas dessa 3 dagar vi ska tillbringa i Lesotho. Klockan har hunnit bli mycket och bestämmer oss för att äta middag. Konstaterar att Malealea Lodge serverar en buffé liknande måltid som kostar 110 rand. Utbjudet ser riktigt spännande ut, Vi bestämmer för att äta där…hmmm…alternativen förresten är inte så många då vi befinner oss ut i landsbygden någonstans i Afrika. Nu sitter jag på rummet medan Janne ska se äcklig engelsk fotboll. Mikael har också bestämd sig för att ge upp idag. Imorgon blir det utflykt, ponny ridning runt nio tiden.

23 dec. 2012. Söndag. Botsoela Vattenfall: Strålande väder. Ser bra ut inför den stundande utflykten. Vi äter en god frukost innan det är dags att ge sig av. Ponnyhästarna liknar ingen ponny man är van vid i Skandinavien. De var visserligen inte fullvuxna djur men att kalla dem för ponny tycker jag är litet orättvist. Jag fick en jätte fin och stark sådan. Jag kände på en gång att jag kunde lita på den och tur var väl det för att vägen skulle likna all annat än en som i vanliga fall man brukar rida vid sådana tillfällen. Smala steniga stigar på branta ner och uppförbackar. Visserligen var landskapet idylliskt men den första 30 minuterna kunde jag tyvärr inte njuta av det. Janne vägrade till och med rida så han fick gå och dra hästen istället. Tur att han inte fick bära den på ryggen. Jag började vänja mig mer och mer och kunde tom tycka det var kul när min och Mikaels häst skojade genom att hetsa litet varandra med att galoppera. Vi red nästan i 3 timmar när vi nådde vattenfallen som jag tyckte inte var något att hänga i julgran utan i så fall var själva turen som var själva tjusningen. Innan det är dags att vända hemåt fick vi se några gamla indianmålningar på några klippformationer dit man fick klättra och promenera till. Hemma passar vi på att utforska byn, tar några bilder på stora och små människor samt på några få intressanta hus. Det finns inte mycket mer att göra innan middagen än att duscha och blunda en stund. Jag hade personligen små skavsår i rumpan och var fruktansvärd törstig. Luften är här väldigt torr men samtidigt känns inte så varmt. Jag kan dessutom bara andas med munnen nu så det är inte så konstigt. Vi fick en mumsig lammgryta innan det var dags att kasta sig i armarna på Morfeus. Imorgon är Julafton och det blir bara en liten vandring. Jag kommer säkert att köpa något för att stödja byn. Hoppas det blir litet fest på kvällen men inte så mycket heller då vi har en tidig transfer med bil till Bloemfontein på Juldagen för vidare flyg till Swaziland.

24 dec. 2012. Måndag. Malealea byn och Julafton: Vaknar utvilad, förkylningen känns bättre. Börjar till och med andas med näsan. Idag är en så kallad soft dag men hoppas att kvällen ska erbjuda litet fart. Det är Julafton ju och men ser fram emot litet party. Först står ju en skön utflykt till fots genom Malealeas by på tur. Vi blir hämtade av en ganska oinspirerad tjej som visar oss runt i drygt 3 timmar. Besöker bland annat ett ölbryggeri som rymdes i en så kallat hattstuga och därefter ett ganska oansenligt museum. Vi får se litet av vad man har i ett vanligt kök och litet gamla Zulus krigs-utrustning. Omgivningarna däremot är desto vackrare. Vi lägger märke till att vi redan igår red förbi många ställen. Tillbaka bestämmer jag och Janne för att köpa litet godis och kex för att ge till barnen. Vi ser tyvärr inte så många denna eftermiddag där dem flesta verkar ha lämnat sina hus för att hälsa på släktingar. Vi lyckas dock ta ett antal fina bilder. Jag känner mig nöjd och längtar efter en topp lur. Hmmmm sover i 2 timmar men vad gör det? Snart är det party trodde jag. Vi äter jätte gott denna kväll. Vi har till och med fint sällskap vid bordet av 2 amerikanska tjejer från Boston, Anne och Danielle, mycket trevliga. Tiden går och ser mer och mer fram emot partyn. Alla förväntas sig det men det blir inget. Besviken kom jag på att vi ska iväg kl. 5:00 imorgon och jag har inte packat än. Klockan är ganska mycket och snart stryper man elen då kommer att bli svårt att se vad man gör. Bäst att jag gör mig iordning då. Blir svårt att sova den natten. Var inte alls trött.

25 dec. 2012. Tisdag. Juldagen och Swaziland. Väckarklockan väckte mig som planerat. Elen var borta nu och det var kolsvart i rummet. Hade lagt som tur var min pannlampa under kudden. Jag fixade allt snabbt och som avtalat satte mig i bilen som skulle ta oss till Bloemfontain. Vi åker igenom Lesothos huvudstad Maseru och det tyckte jag var trevligt. Gränsen till Syd Afrika ligger då väldigt nära och vi passerar den utan problem. Vi har en duktig chaufför och vi färdas i en fyrhjulsdriven bil. Regnar hela vägen och vi har nu 125 km till flygplatsen. Allting går som planerat. Vi kommer fram i tid och checkar in 8:30. Första stopp Johannesburg. Här sitter vi och väntar på nästa flyg till Manzini, Swaziland. Får vi se om det finns mer att berätta av denna resedagen. Japp det finns men inte mycket. Som vanligt är vår bil inte där så vi får vänta en stund för att kunna nå vår Guest House Asante. Den kom till slut. Vi åker igenom staden Manzini som är Swaziland affärscentrum och strax utanför ligger vårt Hotell. Här ska vi träffa Myxo* som är LR:s representant här. Han bjuder oss att ta en drink och det tycker jag är trevligt. Vi åker 10 minuter till en bar där några av hans kompisar väntar. Vi pratar litet men vår kropp är trött även om stämningen är ok. Vi gör upp innan vi säger hejdå till varandra om att bli hämtade kl. 9:00 Programmet är inte klart men det som Myxo berättade lät intressant.

26 dec. 2012. Onsdag. Swaziland: Myxo pratade nämligen att åka genom landsbygden till en av Kungens många hus. Här skulle det äga rum det som verkar vara årets höjdpunkt i detta land: dansfestivalen Incwala Kingship. Folk kommer från hela landet hit för att tävla i dans utklädda i sina krigarkläder. Även Kungen, Mswati III bli indragen i festligheterna. Vi ser nämligen mycket utklätt folk när vi kommer fram efter drygt 2 timmar körning. Vi ser även ett enormt polispådrag och militärer. Med oss har vi även en Syd Afrikansk familj. Allting går tyvärr väldigt sakta. Vi får vänta länge innan vi för besked att det skulle ta ytterligare 3 timmar innan det hela kom igång. Under tiden snackar vi med några människor som visade sig tillhöra Kungafamiljen, den ena var brorsan och den andra en av Kungens 400 hundra barn. Vi gav upp. Klockan blev mycket. Vi ville inte chansa. Vi var dessutom hungriga. Det blev lätt att bestämma sig för att åka tillbaka. Vi åt litet på en hamburgerbar, kollade litet på hantverk på en marknad och var på väg att bada i varma källor men väl där ångrade vi oss. Det var alldeles för mycket folk in en liten bassäng. Vi körde den Syd Afrikanska familjen tillbaka till deras lodge och därefter gick vi och köpte litet mat. Dagen är slut. Vi kom överens med Myxo att bli hämtade imorgon kl. 8:30. Han ska visa oss det som var planerat att kolla in idag. Vi är litet tveksamma då vi inte vill komma alldeles för sent till Maputo, Mozambique huvudstad. Risken att missa stadsrundturen där är stor. Vi har också andra planer och vi får se om vi får gehör.

27 dec. 2012. Torsdag. Från Swaziland till Mozambique. Tiden är en bristvara när man färdas på det sätt vi gör. Det kommer att visa sig att vi inte alls kommer som planerat fram till Maputo runt 14:00...men vad gör det? Vi har framför oss en trevlig tur som kommer att ta oss runt detta lilla land som har omgivningar som skyftar färg hela tiden. Mycket vackert. Vi blir denna gång hämtade i tid och vi börjar med Swazi Candles, som ligger in Ezulwini Valley där man får köpa stearinljus i alla former band annat vackra färgglada djurfigurer i alla storlekar. Inte så långt därifrån låg House on Fire, ett mycket intressant ställe som användes dels som modern konstgalleri och dels som koncerthus med fin och relativt stor scen. Höjdpunkten på denna sightseeing blev det Matenga Nature Reserve en Swazis kulturby. Här skulle vi få möta alla turister, som vi inte såg på hela vistelse, på en gång. Bortsätt detta faktum blev det ett trevligt besök. Vi fick gå runt bland hyddor och eldplatser och blev bjudna på en fin dansföreställning. Vi fortsätter till Gone Rural, som ligger också in Ezulwini Valley. Det är en jätte hantverksmarknad. Här kan man köpa korgar, masker, tyg mm väldigt billigt men jag köpte bara en kylskapsmagnet. Slutligen hamnar vi på Ngwenya Glass. Vi befinner oss nära Ngwenya gränspost vid MR3. Stället startade som ett projekt av Småländska glasbrukare. Här återvinner man all glas som bearbetas av lokalbefolkning och som sedan blir det konstverk bland annat. Här tillverkas glas i alla former också. Djur, tallrikar, dryck glas, skålar mm. Priserna är överkomliga och vi kunde även vara med och se hur man tillverkar och blåser glas i den närliggande verkstaden. Jag köpte en jätte fin liten noshörning. Hoppas får se en sådan även levande om några dagar. Vi besöker även andra affärer och butiker men köper inget. Nu är tiden mycket och måste styra kursen mot Maputo. Vi kommer att vara där runt 19:00 lokaltid. Vägarna är jätte fina men traffikerade. Vi har inga problem alls vid gränsen och allting flyter smidigt. Vi möter en hel del polis men det blir inga incidenter med dem. Man har hört att korrupta poliser är ett stort problem i detta land. Vi blir snart medvetna om att vi inte kommer kunna göra stadsturen idag men väl imorgon. Vi ser fram emot denna stad, Maputo, som jag förväntar mig bjuda på många koloniala hus och portugisiska lämningar. Vi blir lämnade vid vårt Hotel Pestana, ett fyrstjärningt internationellt hotell. Jag blir väldigt förvånad då jag inte är van att bo så flott på mina långa resor, speciellt i Afrika. Jag gör inget stort problem av detta men vägrar att äta på Hotellets restaurang som jag vid första intrycket upplever som väldig dyr. Jag vill äta ute och så blev det. Vi går till närliggande flotta Gallerian och äter på en italiensk snabbamat restaurang. Jag tar en ganska god pasta. Mätta och belåtna går vi tillbaka och lägger oss i vår svit. Dagen efter, fick vi besked, skulle Mozaiks guide hämta oss för denna efterlängtade stadturen.

28 dec. 2012. Fredag. Maputo och Bilene. Vilken besvikelse. Maputo var inte alls det jag hoppades var. Inga koloniala hus, väldigt rörigt, traffikerad till max men vi kunde få se en hel del Soviet Style hus. Lämningar från den första socialistiska regeringen på 80 talet. Vi besöker det Portugisiska fortet, jätte litet, den centrala marknad där vi växlar pengar, natur historiska museet, charmigt men inget mer. Vi besöker den gamla tågstation som förvandlas på nätterna till nöjesplats med pubar och dansställen. Här spelades även in Blood Diamond. Vi åker förbi stadshuset, den botaniska trädgård och Stålhuset. Därefter en liten men fin fiskmarknad. Slutligen åker vi tillbaka till vårt hotell som visar det sig ligga faktiskt väldigt central vid Indipendent Square där även katedralen ligger. Vi väntar inte så länge innan vi blir hämtade av Leo, från Praia do Sol resort för transport dit. Vägen är ganska dålig, mycket trafik och det är varm i bilen. Ganska trötta kommer vi fram till Bilene och själva resorten. Vi bekantar oss med omgivningen och äter en god middag. Vi blir tilldelade en bungalow högst upp på kullen och vi lottar om vem som ska sova ensam på övervåningen. Det blir jag.

29 dec. 2012. Lördag. Bilene, Praia do Sol och relax. Myggorna gjorde sig till känna i natt. Myggnätet måste byggas om. Jag märker att det finns alldeles för många platser där dem kan ta sig in men som Janne säger var dem väldigt snälla. Jag fick bara små myggbett på händerna och inget mer. Äter en god frukost vid havet och nu sitter jag och berättar allt detta från min veranda i bungalow. Snart ska jag och Janne ut och promenera. Det blir ingen promenad då Mikael verkställer sina planer att skaffa ett bättre boende för dagen samtidigt som han sedan ska tillbaka till Maputo. Vi följer med honom till nya resort och vinkar honom lycka till. På vägen tillbaka till Praia do Sol stannar vi till hos Sollys familj, som var vår chaufför. Vi tar några gruppbilder och vi tycker att det blev något kul av det hela. Väl hemma äter vi lunch och därefter promenerar, jag och Janne på stranden. Vi inser ganska snart att det inte finns så mycket att göra här. Vi bestämmer oss för att bada men havet är varmt och grund. Vi befinner oss vi en lagun men det är tyvärr inte så svalkande. Efter middagen går vi och lägger oss.

30 dec 2012. Söndag. Praia och relax. Bestämmer mig tidigt för att åka till byn och vara med på Gudstjänsten. Trevlig atmosfär, mycket folk, trummor och kör. Efteråt går jag runt i byn. Det är mycket varmt. Kommer överens med en skräddare att dagen efter ska jag komma tillbaka med en beställning. Jag orkar inte snacka sedan med några försäljare och vill således hem och svalka mig. Här träffar jag Janne igen och bestämmer oss för att spela litet fotboll. Det blåser tyvärr alldeles för mycket för det så vi badar bara litet och sedan går vi till Bilene. Här drycker jag en öl medan vi blandar oss med lokalbefolkning. Det är mycket folk på torget, det är ju söndag tänkte jag. Vi njuter av spektaklet och innan det blev helt kolsvart gick vi tillbaka hem. Trötta vill vi lägga oss. Jag passar på att ordna bilderna samt skriva litet av dagens upplevelser men nu har elen gått igen som igår och jag fruktar en ny varm natt. Hoppas elen kommer igång snart.

31 dec. 2012. Måndag. Praia och nyårsafton. Elen kom inte i gång under natten och vaknade svettig och kände mig helt utmattad. Efter frukosten badar vi och sedan går vi till byn. Jag skulle ju prata med skräddaren och se om han kunde sy en gardin till mitt badrumsskåp. Det blev inget då det visade sig att jag skulle ha köpt själva tyget innan. Där på marknaden fanns inget som jag tyckte var snyggt så vi fortsatte bara genom byn. Vi tar litet bilder, köper det sedvanliga kylskapsmagnet och sedan går vi tillbaka för att äta lunch. Vi märker att folk är i full fart för att förbereda sig på bästa sättet för den stundande högtid, det nya året. Även på Praia håller folk på med att bygga partytältet. Vi går till vår bungalow efter maten och vilar litet. Vi ska vara i form för att klara vara vakna till 12 slaget ju. Resorten hade även dukat jätte fint för middag. Det ska bli en mycket god buffé och skumpan till maten ingår också. Det var livligt under måltiden. Barnen var i farten med att skjuta några smällare samt kasta på varandra festdekorationen som fanns att ta från matbordet. Vi sitter kvar en stund till och ser fram emot det nya året. Janne vill dock gå och lägga sig innan, så jag sitter själv nu och tittar på litet TV. 10 minuter innan 12 slaget blir vi uppmanade att gå ner till stranden. Det var ganska mycket folk och fyrverkerierna hade precis kommit igång. Vi skålade och hälsade 2013 välkommen. Jag stannar inte länge då det även hade börjat regna. Går och lägger mig och hoppas att jag får sova litet svalare i natt.

1 jan 2013. Tisdag. Regn regn och åter regn i Bilene. Jag fick sova svalare och vaknade ju till det rytmiska ljudet av regnet. Det visar sig att det blir en sådan dag och alla våra planer går i kras. Det blir varken besök till en strand i närheten eller en tur med kanot. Även det planerade turen till byn avstår vi och det var synd då det hade varit kul att se vad festen hade satt för spår. När Janne joggade på morgonen berättade han ju att han hade sett berusade människor som låg och sov utspridda på stranden, trots det ihållande regnet. De måste verkligen varit utslagna. Vi får låna en dator så vi kan kolla litet på mejl och uppdatera status på Fejan. Det finns inte mycket att göra denna dag Det återstår middagen och att packa. Imorgon kl. 5:00 är det avfärd till Maputo. Där ska vi hämta Mikael och fortsätta mot Kruger Parken tillsammans med Myxo där det är planerat att vi ska göra första safarituren redan på eftermiddagen. Vi får hoppas att allting går vår väg.

2 jan 2013. Onsdag. Bilene, Maputo och Kruger. Vilken natt. Det gick inte att sova. Det stormade hela tiden, så mycket att vi trodde bungalow skulle flyga i väg och vi tillsammans med den. Vaknade rätt svettig trots att det blåste så mycket in i huset. Var tvungen ju att sova under tecknet. Myggorna hade blivit hur många som helst efter regnet och hade gärna käkat av mig den natten. Vi blir hämtade som avtalat av Leo, Praia do Sols ägare, som tar oss till Maputo. Här kommer vi i tid, det tog bara litet över 2 timmar och Myxo dyker upp som förväntad tillsammans med Mikael. Vi hinner bara äta en lätt frukost och därefter sätter vi kurs mot Mozambique gräns. Det är nu 5 km. dit men vi sitter i en jätte lång kö. Hoppas vi kommer loss oh kan ta oss över till Syd Afrika och Kruger Park. Håller tummarna. Det var inte så farligt som vi trodde. Det var ju första vardag efter helgen och människorna skulle till sina jobb på andra sida gränsen. Alltid går smidigt till när vi väl får visa våra pass. Snart kommer vi till Kruger Park. Det blev genast ganska spännande så fort vi passerade ingången till reservatet. Vi fick se ganska mycket djur speciellt elefanter, zebror och giraffer. Vi är tvungna att åka enligt dem hastighetsföreskrifterna och det går inte fort att avverka ett ganska stort område. Vi ska till Skukuza där vi ska bo och utgå ifrån när det är dags för riktig safari. Vi är fulla av förväntan. Vi ser fram emot att få se "the big five". Vi är naturligtvis sena och framme till Lodge har vi bara tid att kliva upp på lastbilen för eftermiddagens safari. Vi får se väldigt mycket bland andra noshörningar, lejon, flodhästar och rövfåglar. Vi var väldigt nöjda och när allting var över såg vi fram emot nästa morgon safari. Först fick vi äta en god middag och dricka gott vin. Jag blev litet fnissig av det.

3 jan 2013. Torsdag. Kruger Park. Tidig morgon igen. Tungt i huvudet. Vinet hade satt sina spår litet grann. Det är så varmt att vi befarar att vi inte kommer att se något. Vi har maximal otur så klart och återvänder till Lodge utan att ha sett något märkvärdigt. Det är kokhett där vi bor. Vi bestämmer jag och Janne för att gå och svalka oss i simbassängen, men först blir det förstås lunch. Snart blir eftermiddag safari men vi har inga stora förväntningar längre. Allting känns som ett stort skämt. Området är alldeles för stort och man måste hålla sig på den asfalterade eller grus vägen. Det är alldeles för mycket träd och buskar. Djur visar sig inte så lätt. Vi ser ett lejon men den ligger och vilar minst 200 meter från vägen och det är alldeles för mycket vegetation i mellan. Det blir således inga bra kort. Helt plötsligt ser vi 3 stycken leopard liknande varelser som kommer gående över gatan. Vi insåg dock snart att det var geparder. Vi tycker att det är häftigt ändå då dessa djur är ännu mer sällsynta då antalet i parken är ganska lågt. Händer inte så mycket mer och kommer tillbaka ögonhänta igen. Snart blir det specialmiddag och det är i alla fall något att glädja sig över. Ska inte dricka mycket vin denna gång. I morgon ska det bli sista morgonsafari innan vi lämnar parken för Johannesburg.

4 jan 2013. Fredag. Kruger Park och Johannesburg. Det blev ingen riktig safari som det var planerat. Vi får åka dock med minibuss igenom parken och stanna då och då om vi ser något. Vi har tur att vi får se vattenbuffel strax innan vi lämnar Kruger området. Vi ska åka en så kallad panorama väg och fina platser är planerade att besöka. Tyvärr är det dimmigt på vägen och vi missar första stället, "the gods window". Det är omöjligt att se något. Vi fortsätter och stannar på ett kafé där vi äter resans godaste frukost. Nästa sevärdhet får vi dock uppleva, "long drop". Ett vattenfall över hundra meter hög. Inte så dumt. Stället är vackert och vi stannar en litet stund. Sista planerat stopp heter, "blade canyon". Här har vi tur, dimman är inte så tät längre, den lättar i mellan åt och det vi får se är otroligt vackert. Vi gör ett stopp till bara för att äta lunch innan vi, med ilfart, når fram till Johannesburg och vår lodge, "outlook lodge", som egentligen ligger 20 kilometer utanför. Hotellet är i praktiken ett stort hus men det är vackert och rummen är mycket stora med bekväma sängar. Mikael tar naturligtvis det han tycker det är bäst för honom men vi reagerar inte. Janne och jag ska få bo tillsammans och det tycker vi att det ska bli roligt. Det finns simbassäng och jag passar på att ligga litet vid den och få i mig litet sol. Innan middagen bestämmer jag och Janne att kolla litet på omgivningarna. Vi insåg ganska tidigt att vi har hamnat i ett välmående område med mycket vackra hus, golfplan och ett charmigt fågelreservat. Vi promenerar en stund och väl tillbaka gör vi oss klara för middag. Efteråt kom jag och Janne överens om att besöka Soweto och Apartheid museum dagen efter. Det ska kosta 600 rand.

5 jan 2013. Lördag. Soweto och Gaborone. Vi blir hämtade i tid och ger oss ut på en trevlig tur. Soweto är en kåkstad med blandat utbjud av hus. Från mycket fina till rena plåtskjul. Spännande att åka igenom. Vi stannar en stund på några ställen bland annat vid ett minnesmonument och Mandela hus som nu är ett museum. Vi hinner även utväxla några ord med folk vi träffar och inser att stämningen är avslappnad och vi känner oss välkomna. Efteråt åker vi till Apartheid museum, ett mycket efterlängtat besök. Där får vi en chans att förstå litet bättre detta eländiga fenomen som skapades av rent sjuka hjärnor. Vi tar det lugnt här, går runt och är nyfikna. Försöker läsa det mesta av all information. Vi hinner även med att äta lunch. Snart dags att bege sig till buss stationen. Här hinner jag bråka med en vakt som inte ville att jag skulle ta bilder. Jag glömmer tyvärr faktum att trots vi befinner oss i ett land av många betraktat som civiliserat i själva verket är fortfarande Afrika, med allt vad det innebär, inställning, mentalitet och så vidare. Nåväl får behålla bilderna och äntligen kan jag ägna mig åt att säga hejdå till Janne som flyger hem redan idag. Snart får träffa Mikael som hade tillbringat morgonen på rummet. Det är vi som ska åka till Botswana och Gaborone. Sitter just nu på bussen och ser inte fram emot 7 timmarsresa. Bussen är proppfull och det är trångt. Nu spelas dessutom någon religiös video. Ska försöka sova. Vaknade att bussen skulle stanna för en litet rast. Hinner knappt köpa ett paket chips. Bussen fortsätter. Det ä långt kvar men vi avverkar dem kilometer som är kvar snabbare än det var planerat. Kommer fram 30 minuter tidigare och naturligtvis finns ingen som väntar på oss. Vi får hjälp av en taxi chaufför som ringer vår kontaktperson. Turligt får vi kontakt och snart ser vi deras bil. Vi blir lämnade till vårt hotell som är "ovanligt nog på denna resa" ett fyrstjärnigt. Egentligen tillhör detta hotell ett stort komplex med bland annat ett casino. Vi går upp på rummet och bestämmer för att koppla upp mig på internet litet innan jag går ut och kollar på annat utbjud. Planen går i kras. Internet funkar inte och är besviken. Går då till det andra hotellet mitt emot bestämd att träffa någon att prata med. En tjej, Bubua, kommer fram och börjar prata. Vi hade trevligt i mer än 2,5 timme tills hon frågade om jag ville ha "riktigt" sällskap. Jag förstod inte riktigt på en gång, men det tog inte lång tid innan jag fattade vad hon menade...och...för "det" måste jag betala så klart. Det var inte det jag var ute efter förstås, tackar nej och går därifrån. Det är inte mycket kvar av denna dag. Duschar och lägger mig. Imorgon väntar en tur i Gaborone. Vi ska bli hämtade runt 9:00.

6 jan 2013. Söndag. Gaborone. Äter resans bästa frukost. Turen blir av. Vi åker runt och besöker allt som finns att se av vikt, bland andra en SOS Barnby och dem tyvärr övergivna kulisserna av den engelska serien ”Damernas detektivbyrån”. Egentligen var inte mycket att uppleva i denna ganska själslös stad men avslutar med en läcker lunch. Nu ligger jag i sängen och väntar på att blir dags för att äta middag. Vi får se om jag träffar någon annan som erbjuder "riktigt sällskap". Imorgon ska vi till flygplatsen. Åker hem. Först via Johannesburg och sedan Istanbul. Det ska bli skönt. Ska försöka klämma in ett besök i Pretoria också. Denna resa hamnar inte bland topp 10. Alldeles för litet att uppleva. Vi ska bli hämtade runt 10:00 och innan vi bir lämnade på flygplatsen ska vi besöka den öppna marknaden som idag var öde.

7 jan 2013. Måndag. Gaborone, Johannesburg, Istanbul och nattflyg till Stockholm. Hinner sola litet i poolen innan guiden hämtar oss och kör oss mot marknaden. Mycket riktigt visar den sig vara en mycket livligare handelsplats än igår. Utbjudet är dock mycket litet. Färglöst. Afrikanska öppna marknader brukar annars vara sprakande vackra. Försäljare oftast är en del a show med alla deras försök att locka till köp. Här ser jag inget sådant. Tar i alla fall en bild av torkade maskar som här betraktas som delikatesser. Jag har inga funderingar på att smaka då flyget går snart och vill inte gärna bli magsjuk...annars...kanske...hade gjort det. Dagen är inte slut ju när vi kliver på planet till Johannesburg. Jag bestämmer mig för att undersöka hur lätt eller svårt det är att ta sig till Pretoria. Det visar sig att det är hur lätt som helst. Det finns tåg och det ska ta ca 30 minuter. Enda nackdelen är att det kostar 281 rand...men vad gör det när man får chansen att tillbringa ett par timmar i Syd Afrikas huvudstad? Lätt och gjort var en trevlig avstickare. Pratade med massor av människor. Stadskärna är inte så stor och hinner se dem flesta byggnader av vikt. På vägen tillbaka träffar jag en tjej från Lesotho, Lydia, som jag har litet sällskap med på väg tillbaka till flygplatsen. Tog reda på att hon pluggade på universitet i Durban och det är tack vore sina föräldrar som hon får chans till det. Nu väntar ett nattflyg. Som tur var gjorde man ett misstag när man tilldelade sittplatserna. Jag fick då som kompensation en plats med massor av benplats. Jätte skönt.

8 jan 2013. Tisdag. Hemma i Stockholm och första arbetsdag. Trött, trött och åter trött. Nattflyget är det som tar det mesta av mina energier. Sitter i Istanbul och väntar på att få veta vilken gate jag ska åka ifrån. Det är inte klart. Det ska bli kul att träffa sina arbetskamrater igen. Japp det är sant, jag ska åka till jobbet och försöka jobba några timmar. Ser verkligen fram emot att lägga mig i min egen säng när jag väl har kommit hem. Flyget var dock litet försenat och hinner bara jobba 3 timmar.

Slut