Fredag 20 December 2013 - Filippinerna
Filippinerna…ett efterlängtat resmål.
20/12-2013. Stockholm till Manila. Men först litet jobb som vanligt. Semesterdagarna måste ju räcka länge därför är jag tvungen aven denna gång att jobba större delen av dagen. Ingen stor dramatik även om det fanns mycket att göra. Dagen går ju fort och det är den största fördel. Åker kommunalt och smidigt som vanligt är jag på Arlanda. Här träffar jag Tomas, reseledare och resten av gänget som jag ska tillbringa nästan 3 veckor tillsammans med. Japp den här gången åker jag en gruppresa men inte med vilket resebolag som helst utan självaste Rosa Bussarna. Det var länge sedan sist, då var Afrika Extreme som lockade mig, en fruktansvärd misslyckad resa. Det är kanske därför det dröjde 5 år innan jag tog dem i nåd igen. Nåväl även denna gång handlar det om en jungfruresa och vi får sedan hur mycket RB har förberett sig. Flyget till Amsterdam lyfter och landar utan problem men det är tyvärr flyget här som lyfter 2 timmar senare. Det får inga konsekvenser alls tack och lov då vi landar i Manila nästan i tid.
21/12-2013. I Manila. Skönt och landa i tid. Vi har precis tid att lämna bagaget på rummet och sticker ut på nya äventyr. Jag vet läget är inte lämpligt för att festa, men vi var inte så trötta trots ha tillbringad så mycket tid på ett flygplan och sovit dåligt. Vi är inte så hungriga heller och då skippar vi maten och siktar vi rakt av på en bar. Hittar ett som är rätt hyfsat som har live musik och har skyltar med olika svenska namn. Rätt trevligt. Vi bekantar oss med livet på Filippinerna och i synnerhet lokal befolkning som i vårt fall, hur det manliga perspektivet, är rätt så på. Kul att lattja med några kvinnor men vi väljer jag och Tomas att gå vidare till en natt klubb där det var bara Filippiner där. Ännu mer live musik och ännu mer trevligt. Kvällen avslutade vi på en liten bar som ägdes av ett kompis gäng som vi hade träffat litet tidigare på det förra stället. Jag förvånar mig över det stora antalet uteliggare som är spridda på denna gata. Stundvis rätt så många och rätt så envisa med att tigga pengar. Nåväl klocka var 5:00 när vi landar i sängen. Vi får dem första varningar över RB snålhet att erbjuda övernattningsmöjligheter. Rummet på City Garden är rätt litet med 3 sängar varav den ena är bara en madrass på golvet som Dick var dock villig att ligga på. Inte bra men 2 nätter här är inte så farligt men värre ska det bli!!
22/12-2013. Manila, sightseeing och besök på barnhemmet. Jag och Tomas konstaterade tidigt att det inte var så smart att tillbringa hela natten på olika dansinrättningar efter en lång flygning. Vi var trötta helt enkel men det fick bli det som skulle bli. Vi blev hämtade tidigt. Luften är varm och fuktigt. Vi konstaterade således att det inte skulle bli enkelt att hålla oss vakna. Vi åker runt på olika museet och kyrkor och besöker olika spanska hus. Rätt intressant men tyvärr var det svårt att ta åt sig olika information. Efter en 4-5 timmar snurrandet med buss i en av mest kaotiska trafik i världen hamnar vi i det som skulle bli dagens kanske resans höjdpunkt, nämligen besöket på barnhemmet. Jag hade tagit med mig pennor, block, godis och presenter. Andra i gruppen hade gjort likadant så det var rätt mycket som vi lämnade över. En tjej, Lotta, hade till och med bidragit med ett stort antal kilon ris. Det var rätt generöst tyckte jag. För att inte prata om RB som fixade 3 stycken stora tårtor. Tanken att dessa barn kunde tillbringa en någorlunda fin Jul gjorde mig mycket glad. Personalen hade gjort så fint. Barnen bjöd på en levande krubba och sjöng vackert. Det blev mycket bilder och kramar. Resan började bra! En dyr lunch konsumerade vi på en flott shopping center och på kvällen skulle bli välkomst middag som RB bjöd på. Men innan fick vi chansen att vila litet så vi kunde orka kvällen ut. Jag och Tomas var inte mätta på nöje och efter maten gick vi vidare. Det blev en del nya ställen men vi hamnade till sist på samma svenska bar. Vi hade mycket trevlig där och träffade en hel del folk trots att det var söndag. Träffade en trevlig tjej som hette Lovely som jag kanske ska träffa igen på vägen tilbaka. Natten blev igen lång och jäktig.
23/12-2013. Till Boracay. Blev hämtade på en hyfsad tid men att checka ut blev en lång procedur. Vi hade dock gott om tid att hinna med vårt flyg. Den dagen skulle bli även en kort färd med färjan. Det hela blev en smidig historia och utan dramatik kunde vi nå vårt hotell, checka in och gå till stranden för att kolla närmare om det stämde med det vi hade läst om ”paradiset på jorden” Boracay. Måste tyvärr säga att jag var inte ett dugg imponerad av dess kaotiska myller. Stranden var lång men inte djupt. Restauranger, barer, pubar, diskotek och nattklubbar avlöste varandra längst den. En stor mängd människor rörde sig där och det var trängt överallt. Det blev en stund på stranden och njöt av sista solen. Jag och Tomas gick tillbaka och planerade friskt inför kvällen som började på en Italiensk Restaurang och avslutades på ett antal olika disko och barer. Det blev en till sen natt men trevlig sådan med eldshower och dans. En del människor träffade vi med också.
24/12-2013. Julafton i Boracay. Vi började med en 4:a timmars snorkling som inte var spännande, rätt torftigt faktiskt, inte mycket att se men desto bättre lunch som vi intog på en strandrestaurang. Vi blev serverade till och med en stor krabba och en mängd olika skaldjur. Tillbaka gick vi och la oss på stranden och prickade in en lång stund med sol och en rätt behaglig tupplur. Kunna vakna och kasta sig i havet och känna sig yrvaken var en känsla utan like. Kvällen skulle bjuda på en fin middag och eldshow. Tyvärr blev festen förstörd av en i hållande tropisk skur men vad gör det när man är i trevligt sällskap? Förresten nämnde jag att RB nådde toppen…. eller botten?... på snålheten genom att fixa ett rum där det knappast gick att röra sig? Uppskattar mycket att RB inte tillämpar enkelrumstillägg, det är främsta anledning att jag överväger resa ed dem, men ibland är det lika bra att ha det när rummen är inte anpassade till 3 stora karlar som vi är. Vi är förbannade men blir lovade i fortsättning 2 personer per rum. Kvällen avslutade jag och Tomas på strandens populäraste nattklubb och konstaterade att även många i vår grupp hade tänkt roa sig på samma sett. Trevligt tycker jag med sällskap av bland andra Carina och Gösta. Det blev en till tidig morgon med vad gör det när vi inte hade planerade något speciellt att göra dagen efter?
25/12-2013. Juldagen i Boracay. Det blev visst en aktivitet efter frukosten. Jag, Tomas, Carina, hennes kille Tommy och Gösta bestämde vi oss för att åka en tur runt ön. Det blev en 2.5 timmars lång och trevlig resa där vi bland andra fick klättra upp på en litet kulle och Vägen hem gick bland annat igenom det stora Boracays shopping centret men vi köpte inget utan jag och Tomas fortsatte vidare till Mac Donald’s där vi åt en macka. Vi avslutade eftermiddagen som så många gånger förut på stranden där vi var kvar till solen gick ner. Vi fick fina solnedgångens bild som jag blev rätt nöjd med. Kvällen bjöd på en trevlig middag i gott sällskap men inget mer…japp ni har läst rätt, Tomas och jag var för trötta för att festa även idag trots tappra försök. Vi bestämde oss att gå hem o sova efter att vi konstaterade att det bara var stora mängder ungdomar som rörde sig i natt livet den dagen.
26/12-2013. Lämnar Boracay för Subic. En till av dessa berömda meningslösa dagar väntade på oss och det gjorde inte saken bättre av att flyget var försenat. Nu sitter vi på bussen och vi förväntar oss att vi ska vara i Subic runt 23:30 . Jag är irriterad, hade satsat på en vandring på Pinatubo men inte fått det hjälp jag behövde av RB och nu är det försent för att leta rätt på en researrangör. Mycket rist men jag hoppas att den 4:a timmars vandring i djungel ska ge en hyfsat upplevelse som kan bidra till att jag kan glömma eller dämpa min besvikelse. Djungel vandringar har man gjort en hel del under sina dagar men däremot har jag aldrig varit på den beryktade Pinatubo. Snart ska vi dock vara framme och få se vad det blir mera av denna dag-
27/12-2013. Djungel vandring i Subic. Ja det blev ett besök på den lokala disco. Ett öppet och stort ställe längst huvudgatan, som liknade en gamla dancing lokal på den gamla goda tiden jag semestrare i Rimini på 60-70 talet. Däremot gick det inte att ordna utflykten till Pinatubo även om jag gjorde ett sista desperat försök med hotell receptionen. Det gjorde mig väldigt irriterad. Nåväl det blir då vandringen i skogen. 5 timmar tog det. Guiden visade litet överlevnadstrick och det var intressant. Det fanns möjlighet att bada för dem som kunde och ville, lunchen åt vi på badstället litet på överlevnadsvis. Vi använde tallrikar av bamboo och riset fick man koka i sådana rör också. Inte så gott. Kvällen tillbringade jag på det lokala diskot igen. Mycket folk, hyfsad live musik. Träffade där en söt tjej Vivianne men det blev inget. Jag skulle ju till Tagaytay dagen efter. Det var dock trevligt i hennes sällskap.
28/12-2013. Till Tagaytay. Gick litet runt på staden som inte erbjöd på så mycket. Här finns en liten påminnelse av det en gång var en jätte stor Amerikanskt Marin bas. Det kunde man väl ana av 3 stycken örlogsfartyg som fanns ankrade där fortfarande och en liten memorial monument efter amerikansk, australiensiskt o filippinskt samarbetet under andra världskriget. Vidare kunde man åka till Barreto, en liten äldre stadsdel med en hel del barer och restauranger. En tanke slog mig: vad gjorde vi här egentligen? Fanns inte mycket att uppleva! Nåväl nu sitter dock på bussen. En lång resdag väntar. Redan nu börjar folk att snacka om Coco Beach som är nästa destination på ön Mindoro. Imorgon ska vi dock vandra på vulkanen Taal. Världens minsta aktiva vulkan. Den är verkligen inte stor så det kommer att bli en söndagspromenad till toppen. Jag tror inte att det kommer att bli så mycket mer av denna dag. Bussen går sakta och snart ska vi åka förbi Manila igen. Det lär bli en hel del trafik på vägen så jag räknar med att vi kommer fram i kväll. Japp det gjorde vi men det fanns trots allt några timmar att använda innan läggdags. Det utnyttjade jag och Tomas den andre för att knalla ner på stan i jakt på en ny mobil. Det var livligt där dit vi åkte med en motorcykel och sidovagn som var otrolig liten och låg till skillnad mot dem man såg i Manila. Man satt desto bättre bakom chauffören men fick balansera rejält under färden. Vi fick tag till slut på en billig smartphone som kostade inte mer är 300 sek av filippinskt märke. Det verkar dock svårt att skicka sms från den. Antagligen är det problem med operatörerna. Intressant var det att vi blev varnade av butiksinnehavare om det stora antalet tjuvar som härjade utanför. Vi brydde oss inte ett dugg om det utan började promenera mot Mc Donald’s för att försöka få in i oss litet mat. Mätta och belåtna gör vi ett litet försök att hitta en bar men det var inte lätt. Vi bestämmer för att ge upp och åka tillbaka till hotellet. Det var bara att gå och lägga sig då vi skulle bli hämtade väldigt tidigt dagen efter.
29/12-2013. Vulkanen Taal. Frukost kl: 6:00 och avfärden 6:30. Det var inte så långt till sjön men vi åkte jo bussen på stora vägen och trafiken gjorde att det tog extra lång tid att komma fram. Båten väntade på den lilla piren. Det var flera små båtar som väntade på oss. De skulle ta oss på andra sida där vulkanen Taal låg. Trevlig båtresa i bra fart och efter ungefär en kvart var vi på ön. Vi delar oss i gruppen och jag går med den som skulle vara snabbast. Jag höll dock litet avstånd från den då jag ville fota litet på vägen som gick i början genom en mysig by men massor av nyfikna människor. Tog bilder på allt möjligt och trots det hade fortfarande kontakt med min grupp. Klättringen tog inte så lång tid och var helt odramatiskt. Utsikten från toppen var desto mer vackert. Vulkanen var fylld av vatten som bildade en sjö med en liten ö i mitten. Underbart fin! Mycket vacker natur runt omkring och det är därför man är där framförallt. Vi tar våra sedvanliga bilder och därefter gå vi tillbaka. Nere i byn var människor fullsysselsatta att förbereda sig på nyårsfesten. Grisar slacktades för full och vi får uppleva bilder som man annars bara man kan drömma om. Folk här är väldigt vänliga och låter oss ta bilder på dem skållade och slaktade djuren. Tiden börjar bli mogen för lunch. Det äter vi på andra sidan efter en båtresa som denna gång gick på mer oroligt vatten. Vi var ganska blöta när vi väl var framme men det var absolut inga problem. Solen var framme och det skulle inte dröja länge innan vi blev torra igen. Lunchen var utsök. En buffé. Vi fick hjälp med att steka vår egen mat. Varmt och fräscht. Godaste hittills. Nämner inget om efterrätten annars det kommer att vattnas i munnen på er så fruktansvärd Vägen tillbaka med bussen var en plåga. Trafiken var tjock och vi åkte med snigelfart. Vi skulle hinna med en zip line upplevelse men det blev inte tid över för det. Kvällen skulle bjuda dock på en trevlig egen tillställning som Tomas den förste, vår eminente guide, hade ordnat på hotellet. Vi skulle få ha konferens rummet med biljard, pingis mm bara för oss själva. Maten skulle vi få serverad även här och för dem som ville fanns möjligheten fram till 21:00 att utnyttja bastu och Jacuzzi. Karaoke spelade musik för fulla muggar och Tomas den förste visade prov av dolda sjungtalang. Under tiden passade jag och Tomas på att åka tillbaka till byn. Här var det inte lika livligt som dagen innan anledningen var antagligen att det var söndag. Vi fyller på telefonkortet med 150 pesos och tar en motorcykel tillbaka. Festen pågick fortfarande. Vi spelade litet pingis och spelade litet biljard. Jag hinner ta till och med ton och sjunger Quando Quando Quando på engelska innan det hela var över Kl. 23:00. Jag vet jag är själv förvånad att jag sjöng. Det var dock en hel del som fortsatte på efterfesten på någons balkong. Vi har blivit ordentliga killar jag och Tomas den andre, som i övrigt har börjat med ett nytt liv Vi faller inte för frestelsen utan vi går raka vägen till rummet för att sova
30/12-2013. Till Puerto Galera och Coco Beach. Sista etappen på vår resa, den längsta vistelsen på resan och dessutom näst sista dagen på året. Det ska bli skönt att bara slappna av på badorten. Det verkar som det skulle vara en hel del fria aktiviteter där men framförallt ska vi hålla tummarna att vi inte kommer fram sent även denna gång. Det ser inte så bra ut just nu. Bussen hämtade oss försent och nu har vi fastnat i trafiken. Imorgon ska det bli stor fest som restorten anordnar åt oss. Ser fram emot att avsluta året i detta underbara land. Jag var faktiskt väldigt pessimist Det tog inte så lång tid att nå till båten med bussen i Batang. Lastar in alla våra bagagen och ger vi oss mot Coco Beach. Skön båt färd. Vi ser skön natur svischa förbi men även en hel del raffinaderier. Vi åker förbi vårt ställe pga att båten vi färder i är för stor för att kunna ankra vi stranden. Vi byter till mindre båtar och äntligen är vi i denna till synes paradis. Vi får våra rum. Typiskt nog ligger vårt högst upp och det kräver att vi går upp för en hel del trappor. Vi funderar att det kommer att bli litet tråkigt glömma något på rummet om vi ska tillbaka, men vad gör det när utsikten härifrån är underbar? Efter lunchen går vi och känner litet på vattnet. Stranden är inte så fin tyvärr men det är inte meningen heller då dem flesta brukar åka båt till dem närliggande. Vi kör till och med litet strand Zumba. Vi konstaterar tyvärr att vi hamnat i en resort för barnfamiljer. Det kommer inte att bli så kul då tillgång på singlar är väldigt begränsad. Vi bryr oss inte ett dugg och bestämmer tillsammans med Gösta och andra att åka till närliggande ort Sabang där folk har beskrivit vara en sort paradis på singel män. Vad menades med det får vi snart reda på när vi väl hittade en båt som tog oss dit. Det var ett enormt utbud av strep tease klubbar och dem sedvanliga barer där flickor som erbjöd sällskap flockades. Vi går en bar runda men ganska snart tröttnar vi och åker båten tillbaka.Det hela kändes ganska patetisk. Imorgon stannar vi på Coco Beach och firar in det nya året.
31/12-2013, Nytt år på Coco Beach. Morgonen inleder vi med en fin snorkling tur där vi får beskåda havs ormar, sköldpaddor. koraller och fiskar i olika färger. Lunchen äter vi på en strand innan det är dags att segla hem igen. Här är tiden knapp då vi måste iväg med båten igen för en happy hour som hotellet har ordnat. Vi fick till vår förvåning massor med gratis drinkar. Live musiken spelades på stranden och stämningen var på topp. Som gräddan på moset fick vi en solnedgång på köpet. Tillbaka var det bara att göra sig i ordning för festen. Det var god mat, musik underhållning och fyrverkerier. Vi hade det jätte mysigt och några passade på att bada även med kläderna på. Vi gjorde som avrundning på en lyckad kväll ett besök på puben Barracuda där några spelade dart och andra bara umgicks. Klockan var 2:30 när jag hamnade i sängen.
1/1-2014. Första dagen på året. Vi gjorde inte mycket idag. Försökte sola litet men vi kände jag och Tomas ganska rastlösa så vi bestämde oss att gå till fots till Sabang för att se denna lilla mystiska stad i dagsljus. Jag måste säga att den hade en helt annan charm. Vi åt lunch på restaurang ”Bella Napoli” och vi gick tillbaka kustvägen och förbi lagunen. Hemma kom vi på att det skulle vara trevligt spela litet tennis och det gjorde vi. Fina racketar fick vi och några bra bollar. Efter en avkopplande dusch gick vi ner till restaurang för att äta litet mat och kolla litet på Moon Party som stället hade ordnat. Tyvärr live bandet var kass och jag kände mig så uttråkat att jag till och med somnade en litet stund. Kvällen skulle inte erbjuda på några mer spännande saker att göra. Sängen väntade på oss.
2/1-2014. Trekking to Manyara folket. Vi började med att åka båt till Puerto Galera efter frukosten. Härifrån tog vår kunniga guide upp oss till några byar. Vi gick bland isnande vacker natur. Det var verkligen en njutning. Trekkingen var enkelt men lång. Vi hann titta omkring oss en hel del på vägen upp. Vi passerade byn efter byn. Här visade vår guide var han bodde. Han bjöd ven på en typisk Manyara lunch som bestod av sallad och kokta rotfrukter. Intressant besök. Vägen ner var helt odramatiskt och efter en liten stund var vi åter i Puerto Galera. Här bestämmer jag och Tomas för att knalla omkring litet. Vi konstaterar att det var ingen nöjesstad utan en ort dit folk kom och gick för att handla och sälja sina varor. Vi tog en titt på den lokala marknad och dess charmiga fiskavdelning. Nej det fanns inte mer att göra. Köper en sarong men vi får bråttom hem. Vi tar det första möjliga båten och åker hem. Här var gruppen full sysselsatt med att fira Mattias som fyllde år. Tomas den förste bjöd på tårta och musserande vin men vi höll på att missa tillställningen pga att vi inte fick någon information. Imorgon blir det en utflykt till White Beach. Jag tror att det blir trevligt. I övermorgon är då dags för att åka tillbaka till Manila för att flyga hem till Sverige.
3/1-2014. White Beach. Namnet vittnade på en vit, lång sandstrand där massösen, försäljare, matställen och barer avlöste varandra. En mini Puerto Galera med andra ord men inte lika charmigt. Vi börjar med att gå runt litet och bekanta oss med omgivning. Köper litet souvenirer och bada. I mellan hinner vi med en billig massage och plötsligt var tiden mogen för att åka tillbaka hem. Här skulle vi på kvällen äta avskedsmiddag. Vi skulle haft den i Manila men Micke och Lena skulle vara kvar i Coco Beach och inte följa med oss. En till programändring som vi inte fick så mycket info om. Nåväl den äter vi på stranden i en välordnad tillställning med barbeque bestende av kött och fisk, jag min favorit, kalamares. Därefter hade vi en litet tävling för att tilldela en present kort på 1000 kronor som Tomas den andre vann. Vi får se vad han använder det till. Kvällen avslutades i Sabang med litet live musik. Imorgon åker vi tillbaka till Manila. Kanske får träffa Lovely igen.
4/1-2014. Tillbaka till Manila. Tuppen sjöng kockan 7:00. Vi skulle hinna med att packa det sista, äta frukost och sedan ta den sedvanliga grupp bild, 9:00 gick båten till fastlandet. Nu sitter jag på bussen och förhoppningsvis ska det inte ta så mycket längre tid att vara framme. Eftermiddagen är för fria aktiviteter. Funderar tillsammans med några andra att se en tuppfäktning föreställning. Vi får se var och om det går. Vi ska avrunda kvällen i vilket fall på Smörgåsbordet. Vi får se om jag får återse gamla ansikten. Japp tuppfäktning blev av tillsammans med Tomas på ett ställe som hette Laloma. Föreställningen i sig är ganska patetiskt men det är inramningen som är intressant. Det var otroligt mycket folk, det skreks, det jublades mm. Folk var så otroligt engagerage, bytte pengar med varandra osv. Vi satsade inget för att vi viste inte riktigt hur det gick till. Men det hela lämnade bara till slut en känsla av avsmak. Japp på kvällen fick vi återse gamla bekanta ansikte som vi hade efterfest tillsammans med på hotellet.
5/1-2014. Tillbaka till Stockholm via Amsterdam. Morgonen bjöd på ett besök på den lokala akvarium. Ganska litet och oansenligt, dessutom dyrt. Tillbaka till hotellet checkade vi ut kl. 14:00 och bussen till flygplatsen gick 14:30. Odramatisk resa dit. Nu väntar ett långt och segt nattflyg. Sitter på planet nu och vi blev redan serverade 2 st. middagar. Ska försöka sova men det blir inte lätt.
6/1-2014. Hemma.
21/12-2013. I Manila. Skönt och landa i tid. Vi har precis tid att lämna bagaget på rummet och sticker ut på nya äventyr. Jag vet läget är inte lämpligt för att festa, men vi var inte så trötta trots ha tillbringad så mycket tid på ett flygplan och sovit dåligt. Vi är inte så hungriga heller och då skippar vi maten och siktar vi rakt av på en bar. Hittar ett som är rätt hyfsat som har live musik och har skyltar med olika svenska namn. Rätt trevligt. Vi bekantar oss med livet på Filippinerna och i synnerhet lokal befolkning som i vårt fall, hur det manliga perspektivet, är rätt så på. Kul att lattja med några kvinnor men vi väljer jag och Tomas att gå vidare till en natt klubb där det var bara Filippiner där. Ännu mer live musik och ännu mer trevligt. Kvällen avslutade vi på en liten bar som ägdes av ett kompis gäng som vi hade träffat litet tidigare på det förra stället. Jag förvånar mig över det stora antalet uteliggare som är spridda på denna gata. Stundvis rätt så många och rätt så envisa med att tigga pengar. Nåväl klocka var 5:00 när vi landar i sängen. Vi får dem första varningar över RB snålhet att erbjuda övernattningsmöjligheter. Rummet på City Garden är rätt litet med 3 sängar varav den ena är bara en madrass på golvet som Dick var dock villig att ligga på. Inte bra men 2 nätter här är inte så farligt men värre ska det bli!!
22/12-2013. Manila, sightseeing och besök på barnhemmet. Jag och Tomas konstaterade tidigt att det inte var så smart att tillbringa hela natten på olika dansinrättningar efter en lång flygning. Vi var trötta helt enkel men det fick bli det som skulle bli. Vi blev hämtade tidigt. Luften är varm och fuktigt. Vi konstaterade således att det inte skulle bli enkelt att hålla oss vakna. Vi åker runt på olika museet och kyrkor och besöker olika spanska hus. Rätt intressant men tyvärr var det svårt att ta åt sig olika information. Efter en 4-5 timmar snurrandet med buss i en av mest kaotiska trafik i världen hamnar vi i det som skulle bli dagens kanske resans höjdpunkt, nämligen besöket på barnhemmet. Jag hade tagit med mig pennor, block, godis och presenter. Andra i gruppen hade gjort likadant så det var rätt mycket som vi lämnade över. En tjej, Lotta, hade till och med bidragit med ett stort antal kilon ris. Det var rätt generöst tyckte jag. För att inte prata om RB som fixade 3 stycken stora tårtor. Tanken att dessa barn kunde tillbringa en någorlunda fin Jul gjorde mig mycket glad. Personalen hade gjort så fint. Barnen bjöd på en levande krubba och sjöng vackert. Det blev mycket bilder och kramar. Resan började bra! En dyr lunch konsumerade vi på en flott shopping center och på kvällen skulle bli välkomst middag som RB bjöd på. Men innan fick vi chansen att vila litet så vi kunde orka kvällen ut. Jag och Tomas var inte mätta på nöje och efter maten gick vi vidare. Det blev en del nya ställen men vi hamnade till sist på samma svenska bar. Vi hade mycket trevlig där och träffade en hel del folk trots att det var söndag. Träffade en trevlig tjej som hette Lovely som jag kanske ska träffa igen på vägen tilbaka. Natten blev igen lång och jäktig.
23/12-2013. Till Boracay. Blev hämtade på en hyfsad tid men att checka ut blev en lång procedur. Vi hade dock gott om tid att hinna med vårt flyg. Den dagen skulle bli även en kort färd med färjan. Det hela blev en smidig historia och utan dramatik kunde vi nå vårt hotell, checka in och gå till stranden för att kolla närmare om det stämde med det vi hade läst om ”paradiset på jorden” Boracay. Måste tyvärr säga att jag var inte ett dugg imponerad av dess kaotiska myller. Stranden var lång men inte djupt. Restauranger, barer, pubar, diskotek och nattklubbar avlöste varandra längst den. En stor mängd människor rörde sig där och det var trängt överallt. Det blev en stund på stranden och njöt av sista solen. Jag och Tomas gick tillbaka och planerade friskt inför kvällen som började på en Italiensk Restaurang och avslutades på ett antal olika disko och barer. Det blev en till sen natt men trevlig sådan med eldshower och dans. En del människor träffade vi med också.
24/12-2013. Julafton i Boracay. Vi började med en 4:a timmars snorkling som inte var spännande, rätt torftigt faktiskt, inte mycket att se men desto bättre lunch som vi intog på en strandrestaurang. Vi blev serverade till och med en stor krabba och en mängd olika skaldjur. Tillbaka gick vi och la oss på stranden och prickade in en lång stund med sol och en rätt behaglig tupplur. Kunna vakna och kasta sig i havet och känna sig yrvaken var en känsla utan like. Kvällen skulle bjuda på en fin middag och eldshow. Tyvärr blev festen förstörd av en i hållande tropisk skur men vad gör det när man är i trevligt sällskap? Förresten nämnde jag att RB nådde toppen…. eller botten?... på snålheten genom att fixa ett rum där det knappast gick att röra sig? Uppskattar mycket att RB inte tillämpar enkelrumstillägg, det är främsta anledning att jag överväger resa ed dem, men ibland är det lika bra att ha det när rummen är inte anpassade till 3 stora karlar som vi är. Vi är förbannade men blir lovade i fortsättning 2 personer per rum. Kvällen avslutade jag och Tomas på strandens populäraste nattklubb och konstaterade att även många i vår grupp hade tänkt roa sig på samma sett. Trevligt tycker jag med sällskap av bland andra Carina och Gösta. Det blev en till tidig morgon med vad gör det när vi inte hade planerade något speciellt att göra dagen efter?
25/12-2013. Juldagen i Boracay. Det blev visst en aktivitet efter frukosten. Jag, Tomas, Carina, hennes kille Tommy och Gösta bestämde vi oss för att åka en tur runt ön. Det blev en 2.5 timmars lång och trevlig resa där vi bland andra fick klättra upp på en litet kulle och Vägen hem gick bland annat igenom det stora Boracays shopping centret men vi köpte inget utan jag och Tomas fortsatte vidare till Mac Donald’s där vi åt en macka. Vi avslutade eftermiddagen som så många gånger förut på stranden där vi var kvar till solen gick ner. Vi fick fina solnedgångens bild som jag blev rätt nöjd med. Kvällen bjöd på en trevlig middag i gott sällskap men inget mer…japp ni har läst rätt, Tomas och jag var för trötta för att festa även idag trots tappra försök. Vi bestämde oss att gå hem o sova efter att vi konstaterade att det bara var stora mängder ungdomar som rörde sig i natt livet den dagen.
26/12-2013. Lämnar Boracay för Subic. En till av dessa berömda meningslösa dagar väntade på oss och det gjorde inte saken bättre av att flyget var försenat. Nu sitter vi på bussen och vi förväntar oss att vi ska vara i Subic runt 23:30 . Jag är irriterad, hade satsat på en vandring på Pinatubo men inte fått det hjälp jag behövde av RB och nu är det försent för att leta rätt på en researrangör. Mycket rist men jag hoppas att den 4:a timmars vandring i djungel ska ge en hyfsat upplevelse som kan bidra till att jag kan glömma eller dämpa min besvikelse. Djungel vandringar har man gjort en hel del under sina dagar men däremot har jag aldrig varit på den beryktade Pinatubo. Snart ska vi dock vara framme och få se vad det blir mera av denna dag-
27/12-2013. Djungel vandring i Subic. Ja det blev ett besök på den lokala disco. Ett öppet och stort ställe längst huvudgatan, som liknade en gamla dancing lokal på den gamla goda tiden jag semestrare i Rimini på 60-70 talet. Däremot gick det inte att ordna utflykten till Pinatubo även om jag gjorde ett sista desperat försök med hotell receptionen. Det gjorde mig väldigt irriterad. Nåväl det blir då vandringen i skogen. 5 timmar tog det. Guiden visade litet överlevnadstrick och det var intressant. Det fanns möjlighet att bada för dem som kunde och ville, lunchen åt vi på badstället litet på överlevnadsvis. Vi använde tallrikar av bamboo och riset fick man koka i sådana rör också. Inte så gott. Kvällen tillbringade jag på det lokala diskot igen. Mycket folk, hyfsad live musik. Träffade där en söt tjej Vivianne men det blev inget. Jag skulle ju till Tagaytay dagen efter. Det var dock trevligt i hennes sällskap.
28/12-2013. Till Tagaytay. Gick litet runt på staden som inte erbjöd på så mycket. Här finns en liten påminnelse av det en gång var en jätte stor Amerikanskt Marin bas. Det kunde man väl ana av 3 stycken örlogsfartyg som fanns ankrade där fortfarande och en liten memorial monument efter amerikansk, australiensiskt o filippinskt samarbetet under andra världskriget. Vidare kunde man åka till Barreto, en liten äldre stadsdel med en hel del barer och restauranger. En tanke slog mig: vad gjorde vi här egentligen? Fanns inte mycket att uppleva! Nåväl nu sitter dock på bussen. En lång resdag väntar. Redan nu börjar folk att snacka om Coco Beach som är nästa destination på ön Mindoro. Imorgon ska vi dock vandra på vulkanen Taal. Världens minsta aktiva vulkan. Den är verkligen inte stor så det kommer att bli en söndagspromenad till toppen. Jag tror inte att det kommer att bli så mycket mer av denna dag. Bussen går sakta och snart ska vi åka förbi Manila igen. Det lär bli en hel del trafik på vägen så jag räknar med att vi kommer fram i kväll. Japp det gjorde vi men det fanns trots allt några timmar att använda innan läggdags. Det utnyttjade jag och Tomas den andre för att knalla ner på stan i jakt på en ny mobil. Det var livligt där dit vi åkte med en motorcykel och sidovagn som var otrolig liten och låg till skillnad mot dem man såg i Manila. Man satt desto bättre bakom chauffören men fick balansera rejält under färden. Vi fick tag till slut på en billig smartphone som kostade inte mer är 300 sek av filippinskt märke. Det verkar dock svårt att skicka sms från den. Antagligen är det problem med operatörerna. Intressant var det att vi blev varnade av butiksinnehavare om det stora antalet tjuvar som härjade utanför. Vi brydde oss inte ett dugg om det utan började promenera mot Mc Donald’s för att försöka få in i oss litet mat. Mätta och belåtna gör vi ett litet försök att hitta en bar men det var inte lätt. Vi bestämmer för att ge upp och åka tillbaka till hotellet. Det var bara att gå och lägga sig då vi skulle bli hämtade väldigt tidigt dagen efter.
29/12-2013. Vulkanen Taal. Frukost kl: 6:00 och avfärden 6:30. Det var inte så långt till sjön men vi åkte jo bussen på stora vägen och trafiken gjorde att det tog extra lång tid att komma fram. Båten väntade på den lilla piren. Det var flera små båtar som väntade på oss. De skulle ta oss på andra sida där vulkanen Taal låg. Trevlig båtresa i bra fart och efter ungefär en kvart var vi på ön. Vi delar oss i gruppen och jag går med den som skulle vara snabbast. Jag höll dock litet avstånd från den då jag ville fota litet på vägen som gick i början genom en mysig by men massor av nyfikna människor. Tog bilder på allt möjligt och trots det hade fortfarande kontakt med min grupp. Klättringen tog inte så lång tid och var helt odramatiskt. Utsikten från toppen var desto mer vackert. Vulkanen var fylld av vatten som bildade en sjö med en liten ö i mitten. Underbart fin! Mycket vacker natur runt omkring och det är därför man är där framförallt. Vi tar våra sedvanliga bilder och därefter gå vi tillbaka. Nere i byn var människor fullsysselsatta att förbereda sig på nyårsfesten. Grisar slacktades för full och vi får uppleva bilder som man annars bara man kan drömma om. Folk här är väldigt vänliga och låter oss ta bilder på dem skållade och slaktade djuren. Tiden börjar bli mogen för lunch. Det äter vi på andra sidan efter en båtresa som denna gång gick på mer oroligt vatten. Vi var ganska blöta när vi väl var framme men det var absolut inga problem. Solen var framme och det skulle inte dröja länge innan vi blev torra igen. Lunchen var utsök. En buffé. Vi fick hjälp med att steka vår egen mat. Varmt och fräscht. Godaste hittills. Nämner inget om efterrätten annars det kommer att vattnas i munnen på er så fruktansvärd Vägen tillbaka med bussen var en plåga. Trafiken var tjock och vi åkte med snigelfart. Vi skulle hinna med en zip line upplevelse men det blev inte tid över för det. Kvällen skulle bjuda dock på en trevlig egen tillställning som Tomas den förste, vår eminente guide, hade ordnat på hotellet. Vi skulle få ha konferens rummet med biljard, pingis mm bara för oss själva. Maten skulle vi få serverad även här och för dem som ville fanns möjligheten fram till 21:00 att utnyttja bastu och Jacuzzi. Karaoke spelade musik för fulla muggar och Tomas den förste visade prov av dolda sjungtalang. Under tiden passade jag och Tomas på att åka tillbaka till byn. Här var det inte lika livligt som dagen innan anledningen var antagligen att det var söndag. Vi fyller på telefonkortet med 150 pesos och tar en motorcykel tillbaka. Festen pågick fortfarande. Vi spelade litet pingis och spelade litet biljard. Jag hinner ta till och med ton och sjunger Quando Quando Quando på engelska innan det hela var över Kl. 23:00. Jag vet jag är själv förvånad att jag sjöng. Det var dock en hel del som fortsatte på efterfesten på någons balkong. Vi har blivit ordentliga killar jag och Tomas den andre, som i övrigt har börjat med ett nytt liv Vi faller inte för frestelsen utan vi går raka vägen till rummet för att sova
30/12-2013. Till Puerto Galera och Coco Beach. Sista etappen på vår resa, den längsta vistelsen på resan och dessutom näst sista dagen på året. Det ska bli skönt att bara slappna av på badorten. Det verkar som det skulle vara en hel del fria aktiviteter där men framförallt ska vi hålla tummarna att vi inte kommer fram sent även denna gång. Det ser inte så bra ut just nu. Bussen hämtade oss försent och nu har vi fastnat i trafiken. Imorgon ska det bli stor fest som restorten anordnar åt oss. Ser fram emot att avsluta året i detta underbara land. Jag var faktiskt väldigt pessimist Det tog inte så lång tid att nå till båten med bussen i Batang. Lastar in alla våra bagagen och ger vi oss mot Coco Beach. Skön båt färd. Vi ser skön natur svischa förbi men även en hel del raffinaderier. Vi åker förbi vårt ställe pga att båten vi färder i är för stor för att kunna ankra vi stranden. Vi byter till mindre båtar och äntligen är vi i denna till synes paradis. Vi får våra rum. Typiskt nog ligger vårt högst upp och det kräver att vi går upp för en hel del trappor. Vi funderar att det kommer att bli litet tråkigt glömma något på rummet om vi ska tillbaka, men vad gör det när utsikten härifrån är underbar? Efter lunchen går vi och känner litet på vattnet. Stranden är inte så fin tyvärr men det är inte meningen heller då dem flesta brukar åka båt till dem närliggande. Vi kör till och med litet strand Zumba. Vi konstaterar tyvärr att vi hamnat i en resort för barnfamiljer. Det kommer inte att bli så kul då tillgång på singlar är väldigt begränsad. Vi bryr oss inte ett dugg och bestämmer tillsammans med Gösta och andra att åka till närliggande ort Sabang där folk har beskrivit vara en sort paradis på singel män. Vad menades med det får vi snart reda på när vi väl hittade en båt som tog oss dit. Det var ett enormt utbud av strep tease klubbar och dem sedvanliga barer där flickor som erbjöd sällskap flockades. Vi går en bar runda men ganska snart tröttnar vi och åker båten tillbaka.Det hela kändes ganska patetisk. Imorgon stannar vi på Coco Beach och firar in det nya året.
31/12-2013, Nytt år på Coco Beach. Morgonen inleder vi med en fin snorkling tur där vi får beskåda havs ormar, sköldpaddor. koraller och fiskar i olika färger. Lunchen äter vi på en strand innan det är dags att segla hem igen. Här är tiden knapp då vi måste iväg med båten igen för en happy hour som hotellet har ordnat. Vi fick till vår förvåning massor med gratis drinkar. Live musiken spelades på stranden och stämningen var på topp. Som gräddan på moset fick vi en solnedgång på köpet. Tillbaka var det bara att göra sig i ordning för festen. Det var god mat, musik underhållning och fyrverkerier. Vi hade det jätte mysigt och några passade på att bada även med kläderna på. Vi gjorde som avrundning på en lyckad kväll ett besök på puben Barracuda där några spelade dart och andra bara umgicks. Klockan var 2:30 när jag hamnade i sängen.
1/1-2014. Första dagen på året. Vi gjorde inte mycket idag. Försökte sola litet men vi kände jag och Tomas ganska rastlösa så vi bestämde oss att gå till fots till Sabang för att se denna lilla mystiska stad i dagsljus. Jag måste säga att den hade en helt annan charm. Vi åt lunch på restaurang ”Bella Napoli” och vi gick tillbaka kustvägen och förbi lagunen. Hemma kom vi på att det skulle vara trevligt spela litet tennis och det gjorde vi. Fina racketar fick vi och några bra bollar. Efter en avkopplande dusch gick vi ner till restaurang för att äta litet mat och kolla litet på Moon Party som stället hade ordnat. Tyvärr live bandet var kass och jag kände mig så uttråkat att jag till och med somnade en litet stund. Kvällen skulle inte erbjuda på några mer spännande saker att göra. Sängen väntade på oss.
2/1-2014. Trekking to Manyara folket. Vi började med att åka båt till Puerto Galera efter frukosten. Härifrån tog vår kunniga guide upp oss till några byar. Vi gick bland isnande vacker natur. Det var verkligen en njutning. Trekkingen var enkelt men lång. Vi hann titta omkring oss en hel del på vägen upp. Vi passerade byn efter byn. Här visade vår guide var han bodde. Han bjöd ven på en typisk Manyara lunch som bestod av sallad och kokta rotfrukter. Intressant besök. Vägen ner var helt odramatiskt och efter en liten stund var vi åter i Puerto Galera. Här bestämmer jag och Tomas för att knalla omkring litet. Vi konstaterar att det var ingen nöjesstad utan en ort dit folk kom och gick för att handla och sälja sina varor. Vi tog en titt på den lokala marknad och dess charmiga fiskavdelning. Nej det fanns inte mer att göra. Köper en sarong men vi får bråttom hem. Vi tar det första möjliga båten och åker hem. Här var gruppen full sysselsatt med att fira Mattias som fyllde år. Tomas den förste bjöd på tårta och musserande vin men vi höll på att missa tillställningen pga att vi inte fick någon information. Imorgon blir det en utflykt till White Beach. Jag tror att det blir trevligt. I övermorgon är då dags för att åka tillbaka till Manila för att flyga hem till Sverige.
3/1-2014. White Beach. Namnet vittnade på en vit, lång sandstrand där massösen, försäljare, matställen och barer avlöste varandra. En mini Puerto Galera med andra ord men inte lika charmigt. Vi börjar med att gå runt litet och bekanta oss med omgivning. Köper litet souvenirer och bada. I mellan hinner vi med en billig massage och plötsligt var tiden mogen för att åka tillbaka hem. Här skulle vi på kvällen äta avskedsmiddag. Vi skulle haft den i Manila men Micke och Lena skulle vara kvar i Coco Beach och inte följa med oss. En till programändring som vi inte fick så mycket info om. Nåväl den äter vi på stranden i en välordnad tillställning med barbeque bestende av kött och fisk, jag min favorit, kalamares. Därefter hade vi en litet tävling för att tilldela en present kort på 1000 kronor som Tomas den andre vann. Vi får se vad han använder det till. Kvällen avslutades i Sabang med litet live musik. Imorgon åker vi tillbaka till Manila. Kanske får träffa Lovely igen.
4/1-2014. Tillbaka till Manila. Tuppen sjöng kockan 7:00. Vi skulle hinna med att packa det sista, äta frukost och sedan ta den sedvanliga grupp bild, 9:00 gick båten till fastlandet. Nu sitter jag på bussen och förhoppningsvis ska det inte ta så mycket längre tid att vara framme. Eftermiddagen är för fria aktiviteter. Funderar tillsammans med några andra att se en tuppfäktning föreställning. Vi får se var och om det går. Vi ska avrunda kvällen i vilket fall på Smörgåsbordet. Vi får se om jag får återse gamla ansikten. Japp tuppfäktning blev av tillsammans med Tomas på ett ställe som hette Laloma. Föreställningen i sig är ganska patetiskt men det är inramningen som är intressant. Det var otroligt mycket folk, det skreks, det jublades mm. Folk var så otroligt engagerage, bytte pengar med varandra osv. Vi satsade inget för att vi viste inte riktigt hur det gick till. Men det hela lämnade bara till slut en känsla av avsmak. Japp på kvällen fick vi återse gamla bekanta ansikte som vi hade efterfest tillsammans med på hotellet.
5/1-2014. Tillbaka till Stockholm via Amsterdam. Morgonen bjöd på ett besök på den lokala akvarium. Ganska litet och oansenligt, dessutom dyrt. Tillbaka till hotellet checkade vi ut kl. 14:00 och bussen till flygplatsen gick 14:30. Odramatisk resa dit. Nu väntar ett långt och segt nattflyg. Sitter på planet nu och vi blev redan serverade 2 st. middagar. Ska försöka sova men det blir inte lätt.
6/1-2014. Hemma.
Dela med andra: 
Skriv kommentar
Visa alla