Suss blogg

Ja ni. Om nu nagon har forsokt folja var resa och undrat var vi blivit av sa kan jag meddela att vi lever och att vi mar alldeles utmarkt. Men lustan for datorer kommer liksom av sig nar man kan njuta hejdlost av sol och varme. Jag har bestamt att jag far satta mig ner nar jag kommer hem, och undan for undan, skriva ner var reseberattelse.

Inte for att det finns sa himla mycket att beratta. Vi gor just ingenting. Badar, slappar och solar. Ater gott saklart. Mar som prinsessor och prinsar. Tja... vad kan man mer begara.

For ett par dagar sedan for vara goa vanner Johanssons hem till Sverige igen. Dem som vi bott tillsammans med, och umgatts med, i en vecka. Gud sa vi saknar dem. Det blev ett tomrum!! Fy tusan!

Nu har vi sjalva bara tre ynka natter kvar. Fatta... nu ar snart den har resan vi planerat for sedan i april-maj snart till anda. Det kanns bade otroligt trist och trakigt. Men samtidigt ska det bli roligt att komma hem till barnen som ar hemma, och Vidar-plutten. For att inte tala om mina sma sota kissekatter.

See you.

Nu ar det nagra dagar sedan sist. Hotellet pa Chumpon hade bara vanlig modem (tror jag), natet gick ner standigt sa det var ingen vits att ens forsoka.

Chumpon Cabana, en parla pa manga vis. Den stranden, jag sager da bara det... som en drom!!! Bred, vit, finkornig, langgrund (lagom), fina lagom vagor som inte ungarna dansade bort i. Helt sagolikt. Vore det inte for att vi alla inte ar sa jattefortjusta i att bo i rum (i hotellbygnader) skulle det varit helt oslagbart allting. Det var sa gront och lummigt, trevlig serveringspersonal, och vi fick en bra deal pa skjutsen till Lomprayahs pir.

Nu ar vi da framme pa Koh Pha Ngan. Stranden (byn) heter Ban Tai och nu ska vi snacka om att vi hamnat i en djungel! En valdigt valordnad sadan i och for sig. Klientelet har ar lite ugnt, i natt holls jag vaken av tva svenska tjejer (vet det eftersom de hogljutt klockan tva sjong Fangad av en Stormvind...) och ett par engelska killar som partade loss till sadar tre-fyra. Oronproppar stod hogt pa min onskelista just da. Men nu har grabbarna flyttat, tjejerna bor inte i narheten av oss och resten av folket har verkar bra mycket coolare.

Vi har inte gjort ett dyft, mer an att vi tog oss ner till Tong Sala redan igar for att ata. Det var ganska mysigt med lite folkliv efter allt lugn pa fastlandet. Vi gor nog det samma ikval igen. Ungarna brande sig ratt ordentligt sista dagen i Chumpon, vi var slarviga med att smorja och vi hade en sa underbar dag pa den gudomliga stranden. Det var bra med lite bataka igar. Skinnet fick vila, och idag ser de fina ut igen. Nu smorjer vi duktigt.

Glassmoppepinglet ar en harlig liten truddelutt. Tank sa glad man liksom blir bara av att hora den komma spelande langs gatan :o) Min och Lucas favorit ar en liten konstig ispinne som kostar 10b, den ar rod och ytterst ar det is, och sedan bestar den mes av nagon slags Jello. Skumt men gott.

Idag har vi besokt templet pa berget (jag har lite namnafasi for stunden, jag kommer att fylla i allt sadant nar jag sa smaningom kan lagga in bilder har). Det ingar liksom nar man bor har pa Baanklangaow, en gratis entimmes utflykt dit. De kor en dit i sin pickis helt enkelt. Men de glommer garna att beratta om denna lilla forman sa man maste antingen fa syn pa skylten pa disken, eller ha fatt tips av nagon. Men det var tjusigt. Kul ocksa for vi stotte ihop med en larare fran Bangkok som var dar med en avgangsklass, de hade en avslutningsresa ihop. Hon tycket det var roligt att prata med oss och vi med henne. Skont att fa prata engelska i fullstandiga meningar en stund...

Nar vi vantade pa att var chaffis skulle komma tillbaka fick vi se en pickup sta vid parkeringen. Han salde rambutan dirket fran flaket. Ett helt kilo spanstiga vackra frukter for bara 20b!!! Sa ljuvligt gott.

I morgon flyttar vi vidare till Chumpon!

Marie: Siripong trooooor jag att jag sag igar nar vi racede runt pa moppar. Det ser ratt slitet ut (om jag nu sag ratt stalle), allt beror pa vad man ar ute efter. Hotellet... Bay Wiev tror jag.. aterkommer :o) Ett tiops till infor ett besok i Ban Krut. Se till att ha med de kontanter du vill anvanda. Det tycks inte finnas en enda ATM pa orten. Da far man ta sig upp till stora vagen, och det har man ingen storre lust med...

Nu har vi landat i Ban Krut, pa resorten Baan Klang Aow. Ett dygn har vi varit har och det har varit ett positvt dygn. Jag ska forsoka beratta lite.

Hotellet: Otroligt lummigt och gront omrade. Det ar verkligen frodigt har. Personalen ar vänlig och mestadels tjejer, ratt vanligt har i Thailand faktiskt (enligt min erfarenhet). Rummen ar stora, vi har en bungis med två sovrum, och det ar ett tips om man reser med tre barn. Ta ingen extrabadd! En mobel, typ soffa, i hallen funkar jattebra for ett barn upp till kanske 12-13 ar att sova pa. Badda med ett par saronger och kanske ett badlakan. I ovrigt, rent och frasht.

Maten: Dyr, forhallandevis. Frukostbuffe ingar i priset for alla betalande (barn nummer tre far vi betala 90b per dag for). och ar ratt ordinar, men har det man brukar fa pa sadana. Vi at lunch har igar nar vi kom, och det var sma, men goda, portioner, men som sagt.. det kostade lite mer an vad jag tycker ar toppen.

Vi traffade i alla fall en valdigt trevlig familj fran Goteborg igar, de enda svenskarna i hela omradet vad det verkar. Trist nog akte de vidare till Trang i natt, vilket var synd eftersom vara smakillar hittade varandra direkt. Men av dem fick vi en hel del tips (och en valdigt bra karta). De berattade om ett litet mathak nagra 100 meter upp langs stranden mot byn Ban Krut till, The Beach tror jag det heter. Bara nagra tak med stolar och bord mellan stranden och gatan. Billigt och trevligt men ingen sarskilt lang meny. Dar at vi i gar kvall och kommer att gora samma sak ikvall. Dar ater ALLA vasterlanningar (vilket ar mest tyskar) har i omradet. I deras lilla restaurangbygnad, pa andra sidan vagen, kan man ocksa bunkra upp ol och lask.

Stranden: Lang lang, lang.. vi star pa den och tittar kilometervis till hoger: inte en manniska. Vi tittar till vanster, lika langt: inte en manniska. Sanden ar lite grovkornig men det ar rent och snyggt. Ganska hoga vagor. Och vagen ar emellan oss och stranden, men det ar fantastiskt lite trafik. Det kanns inte det minsta oroligt att lata i alla fall 11-aringen ga ensam over.

Pa tal om trafik. Hotellet lanar gratis ut cyklar, vilket ar sympatiskt, men alla ar av samma storlek och har sa klart bara handbroms. Vi gjorde nagot idag jag alltid sagt att jag aldrig ska gora i det har landet. Vi hyrde moppar. Efter tips av den trevliga familjen fran Goteborg begav vi oss av norrut och hittade ett annat hotell (namnet far jag aterkomma till.. lite glomsk nu tror jag). Vilken parla! Vi tog en broschyr, dit vill jag atervanda! Lunch for fem personer (med en synenrligen innehallsrik meny) gick pa 305b. Fantastiskt.

Vi har ocksa fatt tips om att hotellet bjuder pa en tur till templet pa berget, det tankte vi nog utnyttja i morgon.

Vad mer kan jag saga.? Ban Krut ar en jattefin ort, rekomenderas! Bilder far jag lagga in en annan gang. Har har de bra Internet-forbindelse, anslutningen kanns snabb, men deras USB-port som ar ledig kranglar. Da ids jag inte konstra.

Nu är vi framme i värmen!!! Det är helt enkelt underbart!!! Vi blev hämtade på flygplatsen i Bankok av en trevlig äldre chaufför (nu skiter jag i åäö... det ar bara jobbigt och tar tid att trycka pa knapparna pa sidan) . Nastan fyra timmar i minibuss, utan dricksvatten vilket vi glomt att skaffa och var chaffis inte fattade att vi ville stanna till for att kopa, sa var vi har.

Dolphin Bay ar ett jattetrevligt stalle, speciellt om amn har sma barn med sig. Det ar en vag mellan hotellet och stranden, men ingen trafik alls nastan. Stranden ar visserligen inte #underbar# men OK. Det ar mycket tidvatten, mycket, vansinnigt mycket snackor, och langgrunt. Inte sa klart vatten heller, men vi badar i alla fall. Vi trivs bra. Vi har hittat billigt ol att kopa pa en bar intill, pa hotellet ar det overpriser. Men som sagt... nu ar livet toppen. Det syns redan att vi fatt lite sol pa vart vinterbleka skinn.

I morgon beger vi oss av tillnasta stalle. Det blir Ban Krut. Det ar lite skumt.. de 38 mil hit fran Suvarnabhumi kostade 2700 b, harifran till Bang Saphan vill de ha 3000b. Men jag fattar vinken.. hit vill de ha oss, men inte harifran.

Nasta rapport blir fran Ban Krut med andra ord.

Ha det gott i snon som vi hort att den falelr i Svedala :o)

En fjuttig dag kvar. Imorgon är den stora dagen!!

Jag har varit iväg till Ekolsund och tankat upp bilen och reservdunken (Nettan vill låna den medan vi är borta, så då kan hon få lite diesel också). Så har jag hämtat en TV inne i stan, fick hjälp att ställa in den i bilen men rår inte att lyfta ur den själv. Jag får lov att vänta till någon kommer hem.

Pär trodde att han skulle kunna ta det lugnt på jobbet idag och komma hem tidigt. Det verkar kört.. han skoja och sa att vi kan mötas på Arlanda i morgon bitti.. Han har åkt på en riktig dunderförkylning dessutom. Typiskt, han som har så jobbigt ändå vid starter och landningar med lock för öronen som blir smärtsamma. Jag tar nog och åker in till apoteket på en stund och köper lite nässpray till honom.

Termometern också!!! Måste komma ihåg!!! Vill ha! Jag vill mäta vattentempraturen.

Jag och Amelie har packat färdigt nu. Det fixade vi igår kväll. Bara solglasögonen som ligger i bilen ska in i väskan. Och neccesären. Nu ska jag åka ner till jobbet en stund och sola lite. Sedan hämta barnen och så packa Lucas väska. Pär packar med sin vana trogen sitt på 7 minuter blankt när han kommer hem i kväll.

Då är det fem dagar kvar. Sedan bär det av. Äntligen! Som vi har längtat och väntat. Länge har vi hållit nedräkning, och det har jag gjort tillsammans med kompisen Ann-Britt som ska åka samma dag som vi.

Idag har jag handlat hem de sista småprylarna som ska med, typ tandborstar och hårshampo. Och så har jag fyllt på stapelvaror åt tjejerna som ska vara kvar hemma. De har ingen lust att bära hem toapapper och kattmat på skolbussen säger de. Eftersom jag varit ledig från jobbet idag så gällde det att passa på. Passat på att köra tvättmaskinen har jag också gjort, sommarkläderna behöver fräschas upp lite.

Den här resebloggen har jag just startat upp, och nu ska jag försöka lära mig hur den fungerar. Jag hoppas på att det ska gå lätt att ladda upp bilder, och att vi hittar skapliga uppkopplingar efter vägen.

Så på lördag bär det av, först en dag i Wien, sedan blir det hela februari i Thailand!!!