Måndag 24 Februari 2014 - Rayong
Resealbum: Thailand 2013
Så har dagen alltså kommit. Dagen för det sista inlägget i min dagbok som därmed betyder att det snart är slut på vår resa. En resa som är fylld av minnen och upplevelser som nog mest mamma och pappa kommer minnas, säkert Charlie till största delen. Jag får nog nöja mig med att bli visad foton när jag blir äldre och så har jag dagboken såklart!
Det är få familjer förunnat att få spendera 24 timmar om dygnet i 107 dagar tillsammans och dessutom under förutsättningarna varmt, soligt, billigt, all tänkbar service, god mat, salt hav, roliga pooler, spännande platser, trevligt folk osv. osv. Självklart, och som ni som följt oss hela resan, har inte alla stunder varit så lätta och roliga som man hoppats, tror och önskar men det är det nog sällan oavsett om man bor i paradiset eller i ett kallt och grått Sverige. Som familj och individer har vi stundtals utsatts för stora prövningar men dessa har nog bara fört oss närmre som familj i slutändan.
Imorgon onsdag får vi faktiskt en hel dag till att njuta av. Det är toppen eftersom Max fyller 5 år och har bjudit på glasskalas hemma hos sig på Bali Residence på eftermiddagen. På förmiddagen ska vi packa och sedan hinna med en sväng till Coca Cola beach för sista gången. Klockan 18:30 kommer vår bil och hämtar oss för vår färd mot Bangkoks flygplats. Vi räknar med att det tar max 2,5 timme från Mae Phim och det kommer att ge oss bra med tid på flygplatsen vilket mamma är nöjd med. Pappa mindre nöjd. Han vill helst sladda in på två hjul och springa till gaten för att slippa sitta och vänta men det fick ma, pa och Charlie högst ofrivilligt göra sin förra resa så med det i minnet fick det bli en kompromiss. Om allt går som det ska lyfter vi med Lufthansa kl 23:50, landar i Frankfurt kl 06-nånting för att sedan åka sista sträckan hem och landa på Arlanda den 26/2 kl 09:10.
Mamma och pappa pratar en hel del med mig och Charlie om att vi snart är hemma i Sverige och i vårt hus. Att vi kommer behöva ha mössa och vantar, förmodligen även något som kallas overall. Att förskolan väntar. Jag ska skolas in och Charlie lite light han med, han har ju faktiskt varit borta från alla sina kompisar och fröknar i nästan fyra månader så det kan bli en liten startsträcka. Min inskolning skulle börja den 4/3 men mamma och pappa beslöt att skjuta på den en vecka för att vänta ut jet-lag, eventuella sjukdomar och för att vänja mig vid hemma miljön. Jag är ju inte riktigt lika social och tuff som min brorsa var när han skolades in. Brorsan kommer såklart att känna igen sig men jag har ju spenderat en fjärdedel av mitt liv i Thailand så jag minns nog inte så mycket av huset där hemma. Den 3/4 börjar mamma jobba heltid. Jag tror att hon ser väldigt mycket fram emot det men hon är nog också lite nervös över hur det ska gå med heltidsjobb, två barn på förskola och allt vad det innebär. Som tur är kommer pappa att kunna ta det mesta gällande lämning och hämtning samt eventuell VAB i början så vi kastas inte in i den hårda verkligheten helt på en gång.
Det känns lite konstigt att detta är slutet av min dagbok. Den har ju i grundenskrivits för att våra kära familjer och vänner ska kunna följa vårt äventyr, och som ett minne till mig, men det har visat sig att den lockat andra att följa oss också. Jag har ju dessutom fått en fin utmärkelse som veckans blogg här på reseguiden.se . Det är inte illa pinkat, det är ju trots allt ”Sveriges största resesite”.
Vi ser väldigt mycket fram emot att komma hem till er alla. Idag tänker vi särskilt mycket på min och Charlies fin fina farmor Anneli som fyller år. Tusen pussar och kramar till dig farmor, vi ses senare i veckan!
Här följer ett gäng bilder från de senaste dagarna. Titta och njut, snart ses vi i verkligheten igen.
Over and out!
Jake the Snake
Det är få familjer förunnat att få spendera 24 timmar om dygnet i 107 dagar tillsammans och dessutom under förutsättningarna varmt, soligt, billigt, all tänkbar service, god mat, salt hav, roliga pooler, spännande platser, trevligt folk osv. osv. Självklart, och som ni som följt oss hela resan, har inte alla stunder varit så lätta och roliga som man hoppats, tror och önskar men det är det nog sällan oavsett om man bor i paradiset eller i ett kallt och grått Sverige. Som familj och individer har vi stundtals utsatts för stora prövningar men dessa har nog bara fört oss närmre som familj i slutändan.
Imorgon onsdag får vi faktiskt en hel dag till att njuta av. Det är toppen eftersom Max fyller 5 år och har bjudit på glasskalas hemma hos sig på Bali Residence på eftermiddagen. På förmiddagen ska vi packa och sedan hinna med en sväng till Coca Cola beach för sista gången. Klockan 18:30 kommer vår bil och hämtar oss för vår färd mot Bangkoks flygplats. Vi räknar med att det tar max 2,5 timme från Mae Phim och det kommer att ge oss bra med tid på flygplatsen vilket mamma är nöjd med. Pappa mindre nöjd. Han vill helst sladda in på två hjul och springa till gaten för att slippa sitta och vänta men det fick ma, pa och Charlie högst ofrivilligt göra sin förra resa så med det i minnet fick det bli en kompromiss. Om allt går som det ska lyfter vi med Lufthansa kl 23:50, landar i Frankfurt kl 06-nånting för att sedan åka sista sträckan hem och landa på Arlanda den 26/2 kl 09:10.
Mamma och pappa pratar en hel del med mig och Charlie om att vi snart är hemma i Sverige och i vårt hus. Att vi kommer behöva ha mössa och vantar, förmodligen även något som kallas overall. Att förskolan väntar. Jag ska skolas in och Charlie lite light han med, han har ju faktiskt varit borta från alla sina kompisar och fröknar i nästan fyra månader så det kan bli en liten startsträcka. Min inskolning skulle börja den 4/3 men mamma och pappa beslöt att skjuta på den en vecka för att vänta ut jet-lag, eventuella sjukdomar och för att vänja mig vid hemma miljön. Jag är ju inte riktigt lika social och tuff som min brorsa var när han skolades in. Brorsan kommer såklart att känna igen sig men jag har ju spenderat en fjärdedel av mitt liv i Thailand så jag minns nog inte så mycket av huset där hemma. Den 3/4 börjar mamma jobba heltid. Jag tror att hon ser väldigt mycket fram emot det men hon är nog också lite nervös över hur det ska gå med heltidsjobb, två barn på förskola och allt vad det innebär. Som tur är kommer pappa att kunna ta det mesta gällande lämning och hämtning samt eventuell VAB i början så vi kastas inte in i den hårda verkligheten helt på en gång.
Det känns lite konstigt att detta är slutet av min dagbok. Den har ju i grundenskrivits för att våra kära familjer och vänner ska kunna följa vårt äventyr, och som ett minne till mig, men det har visat sig att den lockat andra att följa oss också. Jag har ju dessutom fått en fin utmärkelse som veckans blogg här på reseguiden.se . Det är inte illa pinkat, det är ju trots allt ”Sveriges största resesite”.
Vi ser väldigt mycket fram emot att komma hem till er alla. Idag tänker vi särskilt mycket på min och Charlies fin fina farmor Anneli som fyller år. Tusen pussar och kramar till dig farmor, vi ses senare i veckan!
Här följer ett gäng bilder från de senaste dagarna. Titta och njut, snart ses vi i verkligheten igen.
Over and out!
Jake the Snake
Fredag 21 Februari 2014 - Rayong
Resealbum: Thailand 2013
Hörru Thailand! Vad är det för väder du bjuder på?!
Mae Phim som ska vara ett av de mest solsäkra platserna i Thailand har sedan den 14/2 bara levererat en och en halv soldag. Nu har jag och brorsan stått inne och tittat ut på spöregnet i två dagar och vi börjar bli riktigt trötta på det, för att inte tala om vad mamma och pappa verkar tycka om två uttråkade och busiga killar som inte kan hålla fingrarna ifrån varandra.
Det finns ju ett gym på området och med en dag utan plan och en mamma som ofta pratar om hur hon borde träna hit och dit så kom pappa med förslaget att hon kunde gå ner i förmiddags och eftersom det inte fanns några ursäkter så snörade hon på sig skorna och dammade av träningskläderna och skuttade ner till gymmet. Löpbandet hade sett sina bättre dagar och alla knappar (start,stopp och paus) hade fastnat i nedtryckt läge så det gick inte att få liv i. Inte heller cross-trainern var up-to-date så det blev till att hoppa upp på träningscykeln och sedan olika former av styrketräning. Mamma kom tillbaka 45 minuter senare lite rödblommigare och lite gladare. Hon har faktiskt även varit rätt duktig på hemmaträning med Cecilia den senaste tiden så jag ska inte vara så nedlåtande.
Igår flyttade Jack, Max och Co till ett hus på Bali Residence eftersom deras hus här i Cape skulle få nya gäster. Efter att ha bott bungalow-grannar på Chai Chet i sex veckor, delat hus i Blue Mango i en veckan och sedan bott grannar igen i en vecka så känns det lite trist, konstigt och tomt att inte ha dem nära längre. Jag och Oliver har ju blivit värsta polarna och det är jättekul nu när han också kan gå. Vi kommer såklart att ses iallafall, dels på Coca Cola men också hemma på deras område som har ett schysst poolområde och restaurang vilket är smidigt eftersom det ligger rätt off i övrigt.
Om prognosen stämmer för kommande dagar så ska vi få sol men det skulle det ha varit idag också så vi får se helt enkelt. Detta kan komma att bli mitt näst sista inlägg i dagboken för nu är det bara några dagar kvar men vi hörs och ses minst en gång till.
Nu ska vi kolla hockeysemifinalen i OS. Heja Sverige!
Mae Phim som ska vara ett av de mest solsäkra platserna i Thailand har sedan den 14/2 bara levererat en och en halv soldag. Nu har jag och brorsan stått inne och tittat ut på spöregnet i två dagar och vi börjar bli riktigt trötta på det, för att inte tala om vad mamma och pappa verkar tycka om två uttråkade och busiga killar som inte kan hålla fingrarna ifrån varandra.
Det finns ju ett gym på området och med en dag utan plan och en mamma som ofta pratar om hur hon borde träna hit och dit så kom pappa med förslaget att hon kunde gå ner i förmiddags och eftersom det inte fanns några ursäkter så snörade hon på sig skorna och dammade av träningskläderna och skuttade ner till gymmet. Löpbandet hade sett sina bättre dagar och alla knappar (start,stopp och paus) hade fastnat i nedtryckt läge så det gick inte att få liv i. Inte heller cross-trainern var up-to-date så det blev till att hoppa upp på träningscykeln och sedan olika former av styrketräning. Mamma kom tillbaka 45 minuter senare lite rödblommigare och lite gladare. Hon har faktiskt även varit rätt duktig på hemmaträning med Cecilia den senaste tiden så jag ska inte vara så nedlåtande.
Igår flyttade Jack, Max och Co till ett hus på Bali Residence eftersom deras hus här i Cape skulle få nya gäster. Efter att ha bott bungalow-grannar på Chai Chet i sex veckor, delat hus i Blue Mango i en veckan och sedan bott grannar igen i en vecka så känns det lite trist, konstigt och tomt att inte ha dem nära längre. Jag och Oliver har ju blivit värsta polarna och det är jättekul nu när han också kan gå. Vi kommer såklart att ses iallafall, dels på Coca Cola men också hemma på deras område som har ett schysst poolområde och restaurang vilket är smidigt eftersom det ligger rätt off i övrigt.
Om prognosen stämmer för kommande dagar så ska vi få sol men det skulle det ha varit idag också så vi får se helt enkelt. Detta kan komma att bli mitt näst sista inlägg i dagboken för nu är det bara några dagar kvar men vi hörs och ses minst en gång till.
Nu ska vi kolla hockeysemifinalen i OS. Heja Sverige!
Tisdag 18 Februari 2014 - Rayong
Resealbum: Thailand 2013
Ända sedan vi flyttade till det nya huset så har vädret varit rätt svajigt. Tre dagar har varit helmulna och med regn till och från. Egentligen har det inte bekommit oss nämnvärt eftersom vi har det så bra inomhus och visst kan man vara ute trots regn/mulet men det är ingen höjdare på stranden då eftersom risken för strandloppor i den blöta sanden är rätt stor och hemma blir både jag och brorsan rätt uttråkade efter ett tag. Vi gillar ju äventyr liksom.
Hur som helst. Igår eftermiddag gick vi ner till stranden nedanför området och badade i vågorna. Den senaste tiden har det varit rätt kraftiga vågor men det är bara kul. Charlie är ju modig som få och jag tycker att jag också är det men mamma och pappa är lite mer återhållsamma att vara för långt ut i vågorna med mig. Jag nöjer mig visserligen rätt bra med att röja runt i strandbrynet också och vår strand bjuder faktiskt på en rätt bra plan och grund bit innan det blir för djupt.
Eftersom vi bor mer centralt nu så hyr vi ingen moppe med sidovagn längre till mitt och brorsans stora förtret. Pappa har hyrt en tvåhjuling som han susar iväg med till gymmet varannan dag, det är egentligen den enda anledning till att vi har moppen. Våra vänner som driver en av restaurangerna på Coca Cola beach erbjöd sig glatt att komma och hämta och skjutsa hem oss de gånger vi vill komma till dem så den tjänsten använde vi oss av idag. Vi hade en toppendag och framåt eftermiddagen åkte vi hem för att papporna skulle ta sig till en stor marknad i Klaeng som är varje tisdag. Cecilia, Oliver, Jack och Max hängde hemma hos oss och vi åt hemkörd mat från Sunshine tillsammans.
Nu är det kväll och familjerna är hemma hos var för sig. Hörde något om att mamma bad pappa köpa med hem choklad eftersom hon tycker att hon är värd det nu när hon börjat träna igen. En gång är ingen gång men två är på väg mot en trend tydligen.. Hon har knappt kunnat gå på två dagar sedan upphopp, squats och allt vad det heter. Aja, tycker hon kan unna sig det (som allt annat gott som slukas hej vilt om dagarna...) för om en dryg vecka är vi hemma i verkligheten igen.
OCH för sjutton gubbars! Vi måste ju utbringa två grattis till, vad vi tror är, två trogna följare här på dagboken:
Pappas faster Gunilla fyllde år igår, vi tänkte på henne hela dagen men tror inte att vi fick iväg något grattis och idag fyller allas vår kära mamma Maslov år.
Här kommer fyra varma, soliga och salta HURRA HURRA HURRA HURRA!
Hur som helst. Igår eftermiddag gick vi ner till stranden nedanför området och badade i vågorna. Den senaste tiden har det varit rätt kraftiga vågor men det är bara kul. Charlie är ju modig som få och jag tycker att jag också är det men mamma och pappa är lite mer återhållsamma att vara för långt ut i vågorna med mig. Jag nöjer mig visserligen rätt bra med att röja runt i strandbrynet också och vår strand bjuder faktiskt på en rätt bra plan och grund bit innan det blir för djupt.
Eftersom vi bor mer centralt nu så hyr vi ingen moppe med sidovagn längre till mitt och brorsans stora förtret. Pappa har hyrt en tvåhjuling som han susar iväg med till gymmet varannan dag, det är egentligen den enda anledning till att vi har moppen. Våra vänner som driver en av restaurangerna på Coca Cola beach erbjöd sig glatt att komma och hämta och skjutsa hem oss de gånger vi vill komma till dem så den tjänsten använde vi oss av idag. Vi hade en toppendag och framåt eftermiddagen åkte vi hem för att papporna skulle ta sig till en stor marknad i Klaeng som är varje tisdag. Cecilia, Oliver, Jack och Max hängde hemma hos oss och vi åt hemkörd mat från Sunshine tillsammans.
Nu är det kväll och familjerna är hemma hos var för sig. Hörde något om att mamma bad pappa köpa med hem choklad eftersom hon tycker att hon är värd det nu när hon börjat träna igen. En gång är ingen gång men två är på väg mot en trend tydligen.. Hon har knappt kunnat gå på två dagar sedan upphopp, squats och allt vad det heter. Aja, tycker hon kan unna sig det (som allt annat gott som slukas hej vilt om dagarna...) för om en dryg vecka är vi hemma i verkligheten igen.
OCH för sjutton gubbars! Vi måste ju utbringa två grattis till, vad vi tror är, två trogna följare här på dagboken:
Pappas faster Gunilla fyllde år igår, vi tänkte på henne hela dagen men tror inte att vi fick iväg något grattis och idag fyller allas vår kära mamma Maslov år.
Här kommer fyra varma, soliga och salta HURRA HURRA HURRA HURRA!
Lördag 15 Februari 2014 - Rayong
Resealbum: Thailand 2013
Hej!
Nu är vi sedan ett knappt dygn installerade i vårt nya och sista boende för vår tid i Thailand och vi stormtrivs redan. Barnen tycker att det är kul med miljöombyte och springer runt på upptäcktsfärd i rummen och på uteplatserna. I huset finns något så lyxigt som en speciell box kopplad till nätet där man kan få åtkomst till en uppsjö av barnfilmer, bolibompa, sportnytt mm mm. Även om det inte är live så är det hyfsat färskt, max ett dygn gammalt tror jag. Charlie sitter i skrivande stund med fyrkantiga ögon och tittar på Tom och Jerry, innan dess brände han av Alfons Åberg till hans stora lycka. Vi har även bra uppkoppling och kan streama OS live och jag och Stefan ser fram emot några filmkvällar i soffan.
Idag regnar det för andra gången på dagtid sedan vi kom till Thailand. Första gången det regnade var i början av vår resa och det regnet går inte att jämföra med detta. Det har regnat i princip hela natten, nu är klockan 10 och det bara fortsättet. Vi tycker att det är supermysigt! Det är inte alla gånger man är på "solsemester" och man tycker att det är OK att sitta inne och titta på TV. Det är väldigt skönt att få en paus från värme, sol, svett och bad. Ett lyxproblem absolut men inte mindre skönt för det. Mindre mysigt blir dock att ta hand om allt som vi lämnade ute under bar himmel igår (vagnar, soldynor, massa kläder på tork)
Huset vi bor i har ett stort vardagsrum med matplats, två badrum och två stora sovrum. Alla rum har glaspartier som är vikdörrar som öppnas ut mot den stora terrassen. Huset är stort men väldigt mysigt tack vare trevlig inredning och mycket textilier. Det känns nästan som att vara på hotell eller en herrgård. Jag har lagt upp lite bilder på förra inlägget (och även förr förra inlägget från huset på Blue Mango), det kommer nog fler bilder här ifrån. Det är bara ett par minuters promenad ner till stranden (tar ltie längre tid hem då det är en lååång uppförsbacke hyfsad tuff med en vagn skjutandes framför sig) och några minuter till till restauranger och en helt ok mataffär. Om vi kände oss halvnöjda med vår första tid i Mae Phim så känner vi nu att vi inte kan avsluta vår resa på ett bättre sätt. Dock hade vi nog inte hamnat i Cape Mae Phim om det inte vore för diverse omständigheter som gjorde att vi fick huset till ett väldigt bra pris givet standard och att vi bara hyr i 11 dagar. Ibland ska man ha tur också!
En annan sak som gör det lite extra kul att komma tillbaka på platser vi besökte för ett par månader sedan är att se barnen i samma miljö igen. Då märker man hur dem har utvecklats och då särskilt Jacob. Första vändan var han hyfsat ny på att gå och hade enorm upptäckarlust som sträckte sig långt över hans kapacitet, dvs det skulle klättras, tryckas, välts, petas på precis allt och inget "rumpan först"-tänkt what so ever. Väldigt tufft i ett ganska o-barnsäkrat Thailand. Nu när vi var tillbaka på Coca Cola beach tex kunde vi låta honom röja hyfsat fritt utan att behöva vara honom i hasorna hela tiden när han gick runt i restaurangen med sina små avsatser och steg här och där. I huset kan han utan problem klättra upp och ner i både soffa och säng och lampor, vaser mm kan stå på sin plats utan att kräva ommöblering. Stengolven är fortsatt väldigt hårda och blir snorhala om det kommer ett par droppar vatten på dem så risken att göra sig väldigt illa när man ramlar från soffan eller halkar på golvet är stor och där ligger också den största utmaningen så helt förslappade har vi inte blivit jag och Stefan ;)
Idag blir det nog hemkörning av lunch och så får vi se om prognosen att regnet ska avta runt 13-tiden stämmer. Fam Kuno sitter också hemma och myser så vi sammanstrålar säkert om ett tag.
Vi har fått lite olika rapporter hemifrån att det är ljust till 17:30 och att storkusinerna har snödroppar i sina rabatter. Det är väl lite väl tidigt för att prata om vår, det kommer ju alltid ett bakslag, men det låter i alla fall väldigt trevligt!
Hoppas ni alla får en fin helg!
Kramar från era Thailändare
Nu är vi sedan ett knappt dygn installerade i vårt nya och sista boende för vår tid i Thailand och vi stormtrivs redan. Barnen tycker att det är kul med miljöombyte och springer runt på upptäcktsfärd i rummen och på uteplatserna. I huset finns något så lyxigt som en speciell box kopplad till nätet där man kan få åtkomst till en uppsjö av barnfilmer, bolibompa, sportnytt mm mm. Även om det inte är live så är det hyfsat färskt, max ett dygn gammalt tror jag. Charlie sitter i skrivande stund med fyrkantiga ögon och tittar på Tom och Jerry, innan dess brände han av Alfons Åberg till hans stora lycka. Vi har även bra uppkoppling och kan streama OS live och jag och Stefan ser fram emot några filmkvällar i soffan.
Idag regnar det för andra gången på dagtid sedan vi kom till Thailand. Första gången det regnade var i början av vår resa och det regnet går inte att jämföra med detta. Det har regnat i princip hela natten, nu är klockan 10 och det bara fortsättet. Vi tycker att det är supermysigt! Det är inte alla gånger man är på "solsemester" och man tycker att det är OK att sitta inne och titta på TV. Det är väldigt skönt att få en paus från värme, sol, svett och bad. Ett lyxproblem absolut men inte mindre skönt för det. Mindre mysigt blir dock att ta hand om allt som vi lämnade ute under bar himmel igår (vagnar, soldynor, massa kläder på tork)
Huset vi bor i har ett stort vardagsrum med matplats, två badrum och två stora sovrum. Alla rum har glaspartier som är vikdörrar som öppnas ut mot den stora terrassen. Huset är stort men väldigt mysigt tack vare trevlig inredning och mycket textilier. Det känns nästan som att vara på hotell eller en herrgård. Jag har lagt upp lite bilder på förra inlägget (och även förr förra inlägget från huset på Blue Mango), det kommer nog fler bilder här ifrån. Det är bara ett par minuters promenad ner till stranden (tar ltie längre tid hem då det är en lååång uppförsbacke hyfsad tuff med en vagn skjutandes framför sig) och några minuter till till restauranger och en helt ok mataffär. Om vi kände oss halvnöjda med vår första tid i Mae Phim så känner vi nu att vi inte kan avsluta vår resa på ett bättre sätt. Dock hade vi nog inte hamnat i Cape Mae Phim om det inte vore för diverse omständigheter som gjorde att vi fick huset till ett väldigt bra pris givet standard och att vi bara hyr i 11 dagar. Ibland ska man ha tur också!
En annan sak som gör det lite extra kul att komma tillbaka på platser vi besökte för ett par månader sedan är att se barnen i samma miljö igen. Då märker man hur dem har utvecklats och då särskilt Jacob. Första vändan var han hyfsat ny på att gå och hade enorm upptäckarlust som sträckte sig långt över hans kapacitet, dvs det skulle klättras, tryckas, välts, petas på precis allt och inget "rumpan först"-tänkt what so ever. Väldigt tufft i ett ganska o-barnsäkrat Thailand. Nu när vi var tillbaka på Coca Cola beach tex kunde vi låta honom röja hyfsat fritt utan att behöva vara honom i hasorna hela tiden när han gick runt i restaurangen med sina små avsatser och steg här och där. I huset kan han utan problem klättra upp och ner i både soffa och säng och lampor, vaser mm kan stå på sin plats utan att kräva ommöblering. Stengolven är fortsatt väldigt hårda och blir snorhala om det kommer ett par droppar vatten på dem så risken att göra sig väldigt illa när man ramlar från soffan eller halkar på golvet är stor och där ligger också den största utmaningen så helt förslappade har vi inte blivit jag och Stefan ;)
Idag blir det nog hemkörning av lunch och så får vi se om prognosen att regnet ska avta runt 13-tiden stämmer. Fam Kuno sitter också hemma och myser så vi sammanstrålar säkert om ett tag.
Vi har fått lite olika rapporter hemifrån att det är ljust till 17:30 och att storkusinerna har snödroppar i sina rabatter. Det är väl lite väl tidigt för att prata om vår, det kommer ju alltid ett bakslag, men det låter i alla fall väldigt trevligt!
Hoppas ni alla får en fin helg!
Kramar från era Thailändare
Onsdag 12 Februari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Det var på håret men nu är det kirrat - boendet för våra sista tio dagar! Har hört att man ska sluta på topp och enligt mina päron så kommer vi göra det. Givet att allt blir så bra som det ser ut på "Cape Mae Phim".
Vägen dit: De vuxna har spenderat de sista dagarna med att surfa alla siter i vääärlden, hyrt bil för att kolla Ban Phe med omgivningar och jag och Oliver åkte moppe med mammorna och besökte resorts värda namnet i Mae Phim idag. Vi hittade inget som var aktuellt. Antingen var det för litet, sunkigt, off, dyrt eller ej barnvänligt. Mamma har, sedan vi var här förra vändan, sneglat på ett husområde mer "Thai style" här i Mae Phim men som vi inte fick besöka för vakten när vi försökte. Det har heller inte funnits någon bra info om hyresmöjligheter om det på nätet så vi hade inte det som alternativ förrän ägaren till det hus vi hyr nu kontaktade oss idag med info om att det fanns ett hus tillgängligt, efter lite efterforskningar faktiskt två hus. Perfa! Jag, mamma och pappa åkte dit nu på eftermiddagen och YES! Klockrent! Inte i närheten av det vi haft som alternativ hittills, dessutom skulle vi få ett väldigt bra pris som kompensation då det är några grejer som inte funkat så bra i nuvarande hus. Mamma är så nöjd då hon med att hon fått det hon inte kunnat sätta fingret på vad hon vill ha, nämligen en kombination av:
Yta
Prisvärt
Thai-känsla
Fräsch
Bekvämt
Så, idag är vi nöjda och glada. Kul också att bo vidare tillsammans med Kunos även om det blir i varsitt hus.
Nu ska vi beställa hemkörning av onsdagsfavoriten från restaurang Tequila: Wienerschnitzel!
Jake the Snake
Vägen dit: De vuxna har spenderat de sista dagarna med att surfa alla siter i vääärlden, hyrt bil för att kolla Ban Phe med omgivningar och jag och Oliver åkte moppe med mammorna och besökte resorts värda namnet i Mae Phim idag. Vi hittade inget som var aktuellt. Antingen var det för litet, sunkigt, off, dyrt eller ej barnvänligt. Mamma har, sedan vi var här förra vändan, sneglat på ett husområde mer "Thai style" här i Mae Phim men som vi inte fick besöka för vakten när vi försökte. Det har heller inte funnits någon bra info om hyresmöjligheter om det på nätet så vi hade inte det som alternativ förrän ägaren till det hus vi hyr nu kontaktade oss idag med info om att det fanns ett hus tillgängligt, efter lite efterforskningar faktiskt två hus. Perfa! Jag, mamma och pappa åkte dit nu på eftermiddagen och YES! Klockrent! Inte i närheten av det vi haft som alternativ hittills, dessutom skulle vi få ett väldigt bra pris som kompensation då det är några grejer som inte funkat så bra i nuvarande hus. Mamma är så nöjd då hon med att hon fått det hon inte kunnat sätta fingret på vad hon vill ha, nämligen en kombination av:
Yta
Prisvärt
Thai-känsla
Fräsch
Bekvämt
Så, idag är vi nöjda och glada. Kul också att bo vidare tillsammans med Kunos även om det blir i varsitt hus.
Nu ska vi beställa hemkörning av onsdagsfavoriten från restaurang Tequila: Wienerschnitzel!
Jake the Snake
Måndag 10 Februari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Jaaa, det har tagit lite tid för mig att komma med ett inlägg men jag är alldeles till mig i brallan (talar nog för alla i sällskapet) av alla yyyytor vi har nu. Dessutom var det inte en helt enkel uppgift för en ettåring att leta reda på iPaden på alla dessa 340kvm för att kunna smygblogga. Det största badrummet är större än hela vår bungalow på Chai Chet!
Vi är alltså tillbaka i Mae Phim och på Blue Mango där vi hyrt ett hus för en vecka tillsammans med fam Kuno. Vi har så mycket plats att ett sovrum står tomt och då har vi ändå fördelningen jag/ma alt pa, Charlie/ ma alt pa, J&M i ett rum och C,M&O i ett rum. Mamma sov så gott i sängarna första natten här att hon kunde stryka det som stod högst upp på hennes "ser fram emot att komma hem lista", sängen alltså. Så nu är det bara prästost och knäckebröd kvar på den listan, underförstått att släkt och vänner självklart är efterlängtade också.
Hittills på våra tre dagar här så har vi varit tillbaka hos kompisarna på Coca Cola beach, som blev väldigt överraskade och glada att se oss igen. Vi testade även The Beach Club som öppnade när vi var här förra vändan men som vi aldrig kom till då. Det var, enligt päronen, ett soft ställe men inte ur småbarnssynpunkt då det var väldigt lite skugga på stranden. Långgrunt var det dock vilket var toppen så jag röjde runt som en tok en lång stund. Charlie är inte lika intresserad av att bada längre. Han föredrar att leka i skuggan. Ma och pa försöker dock få honom till nästa steg och börja använda simglasögon så att han upptäcker fler dimensioner av badet men han har inte varit så pigg på det än. Om ni tycker att det är lite lite kort på honom här så har det med att göra att han är ungefär lika intresserad av att vara med på kort som att bada...
Mammorna och papporna börjar se lite svettiga ut när boende efter den 14/2 kommer på tal. Huset vi bor i är uthyrt från då och vi kommer att ha 10 nätter kvar. Kunos har typ fem veckor kvar då men vi är inne på att hitta ett boende för vår sista tid tillsammans här och det är inte så lätt. Utbudet av hus är stort men inte för så många under samma tak och det är ju det som är grejen. Framförallt så att de vuxna kan hänga när vi barn har somnat för natten. Dem har några "krokar ute" som mamma säger så vi får se.
Meeen hallå!! Jag har ju glömt att berätta att mamma är värsta grymma moppeföraren. Hon verkar vilja köra hela tiden just nu. Hon kör till affären, och hon kör från stranden. Idag åkte mammorna och vi två småchippar hem före de andra från stranden så att vi skulle få sova hemma inne i svalkan. Oliver somnade efter typ två minuter. Mammorna trodde att han tyckte det var sövande medan jag snarare tror att det handlade om nervositet när han såg mamma bakom styret och därför blundade så hårt att han somnade. Men jag sa inget om det. Jag tycker mamma är grym. Om vi får skralt i budgeten sista tiden här så kommer hon kunna jobba extra som moppechaffis.
Nu är det sovläge och jag tror att de vuxna ska sätta sig ute på den stora uteplatsen och softa i varsin solsäng.
Bilder kommer. Datorn är just nu vigd till OS.
P&K
Vi är alltså tillbaka i Mae Phim och på Blue Mango där vi hyrt ett hus för en vecka tillsammans med fam Kuno. Vi har så mycket plats att ett sovrum står tomt och då har vi ändå fördelningen jag/ma alt pa, Charlie/ ma alt pa, J&M i ett rum och C,M&O i ett rum. Mamma sov så gott i sängarna första natten här att hon kunde stryka det som stod högst upp på hennes "ser fram emot att komma hem lista", sängen alltså. Så nu är det bara prästost och knäckebröd kvar på den listan, underförstått att släkt och vänner självklart är efterlängtade också.
Hittills på våra tre dagar här så har vi varit tillbaka hos kompisarna på Coca Cola beach, som blev väldigt överraskade och glada att se oss igen. Vi testade även The Beach Club som öppnade när vi var här förra vändan men som vi aldrig kom till då. Det var, enligt päronen, ett soft ställe men inte ur småbarnssynpunkt då det var väldigt lite skugga på stranden. Långgrunt var det dock vilket var toppen så jag röjde runt som en tok en lång stund. Charlie är inte lika intresserad av att bada längre. Han föredrar att leka i skuggan. Ma och pa försöker dock få honom till nästa steg och börja använda simglasögon så att han upptäcker fler dimensioner av badet men han har inte varit så pigg på det än. Om ni tycker att det är lite lite kort på honom här så har det med att göra att han är ungefär lika intresserad av att vara med på kort som att bada...
Mammorna och papporna börjar se lite svettiga ut när boende efter den 14/2 kommer på tal. Huset vi bor i är uthyrt från då och vi kommer att ha 10 nätter kvar. Kunos har typ fem veckor kvar då men vi är inne på att hitta ett boende för vår sista tid tillsammans här och det är inte så lätt. Utbudet av hus är stort men inte för så många under samma tak och det är ju det som är grejen. Framförallt så att de vuxna kan hänga när vi barn har somnat för natten. Dem har några "krokar ute" som mamma säger så vi får se.
Meeen hallå!! Jag har ju glömt att berätta att mamma är värsta grymma moppeföraren. Hon verkar vilja köra hela tiden just nu. Hon kör till affären, och hon kör från stranden. Idag åkte mammorna och vi två småchippar hem före de andra från stranden så att vi skulle få sova hemma inne i svalkan. Oliver somnade efter typ två minuter. Mammorna trodde att han tyckte det var sövande medan jag snarare tror att det handlade om nervositet när han såg mamma bakom styret och därför blundade så hårt att han somnade. Men jag sa inget om det. Jag tycker mamma är grym. Om vi får skralt i budgeten sista tiden här så kommer hon kunna jobba extra som moppechaffis.
Nu är det sovläge och jag tror att de vuxna ska sätta sig ute på den stora uteplatsen och softa i varsin solsäng.
Bilder kommer. Datorn är just nu vigd till OS.
P&K
Torsdag 6 Februari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Idag sträcker Jacob lite extra på sin lilla rygg. Häromdagen fick vi nämligen veta att vår dagbok blivit utnämnd till veckans blogg på reseguiden.se - väldigt roligt och oväntat! Det kommer tydligen publiceras något om detta på siten efter kl 15.00 svensk tid idag. Lill-Arne kanske är en framtida bloggstjärna :)
Idag var sista dagen på Chai Chet och Koh Chang. Vi är nöjda med vår tid här men är samtidigt helt redo att åka vidare till större ytor och nya miljöer. Det känns lite vemodigt att lämna Jem och de andra kompisarna i personalen på hotellet. Även om dem kan vara lite för "på" så gör dem det med hjärtat. Jag har tagit lite kort på omgivningarna och vännerna men nu blev det för sent för att fixa med bilder så dem kommer imorgon eller så.
Hörs nästa gång när vi kommit till Mae Phim!
http://www.reseguiden.se/forum/bilder/sista-dagen-bjod-pa-helmulet-koh-chang-tha...
Idag var sista dagen på Chai Chet och Koh Chang. Vi är nöjda med vår tid här men är samtidigt helt redo att åka vidare till större ytor och nya miljöer. Det känns lite vemodigt att lämna Jem och de andra kompisarna i personalen på hotellet. Även om dem kan vara lite för "på" så gör dem det med hjärtat. Jag har tagit lite kort på omgivningarna och vännerna men nu blev det för sent för att fixa med bilder så dem kommer imorgon eller så.
Hörs nästa gång när vi kommit till Mae Phim!
Måndag 3 Februari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Jag tänkte att det eventuellt finns ett visst intresse i att få veta hur jag lever mitt 14 månaders liv just nu.
När det gäller mat vet ni ju att jag gått från matvägrare till matgalning men det där kan svaja lite vill jag nu meddela. Efter snuva, hosta och lite annat kommer i vägen titt som tätt så är jag matgalning när jag är frisk och en matvägrare (typ) när jag är lite krasslig vilket kanske inte är så konstigt. Men, några säkra kort som alltid går ner är mango, ris, pommes och korv. Detta har jag nu levt på den senaste veckan och jag har sett mamma googla lite i smyg på skörbjugg.
Talet har det väl inte hänt något direkt revolutionerande med men jag säger mamma till mamma och maamm/naaa till napp och välling. Gogy om yoghurt (Charlies älsklingsfrukost). Smackar när jag får någon fråga om mat, låter ganska likt en katt när jag får frågan om hur en sån låter. Sedan har jag ett ljud som min kusin Adrian lärde mig och det är att morr-väsa lite (läs mycket). Ett bra ljud, passar i de flesta situationer tycker jag. Och apskriken såklart! Jag lägger av många om dagen, helst när vi är ute och äter och jag blir tvungen att sitta still eller inte får allt jag pekar på som står på bordet framför mig.
Jag är i gasen som få, det är väl inte heller något nytt kanske. Men jag har upptäckt mina SKOR (badskor men ändå) och dessa vill jag ha på mig mest hela tiden. Känner mig snygg i dem. Först rotar jag fram dem, gnäller tills någon hjälper dem på mig och sedan visar och låter jag mycket tydligt att jag vill gå ut och gärna hemifrån bungalowen. Det finns så himla mycket nytt och stora ytor att upptäcka och när jag har på mig mina snygga snabba skor blir allt ännu bättre. Jag tycker om att danska också! När någon sjunger eller sätter på musik så vevar jag med armarna och stampar med fötterna. Och om jag får säga det själv så är jag grym på koreografin till Imse Vimse Spindel. Jag springer lite framåtlutad med armarna rakt bakåt så att jag verkligen inte kan ta emot mig och jag skulle snubbla…
Sova. Det har jag ju aldrig haft möjligheten att skämma bort mina föräldrar med direkt (förutom när jag var pytte), inte så lätt när jag sedan 6 månaders ålder varit sjuk nästan hela tiden. Det har funnits perioder här i Thailand där jag sovit riktigt bra på nätterna men tyvärr har snor och hosta-nätterna varit fler. Jag sover allt från 20-60 min på förmiddagen och allt från 30-90 min på eftermiddagen. Checkar oftast ut för natten vid 19-tiden och vaknar runt 06-07 på morgonen. På natten har jag lagt till mig med ovanan att trycka en välling (ska tydligen jobbas bort när vi bor större och mamma ska ta ”fighten”) och sedan behöver jag napp- eller hosthjälp allt ifrån 2-5ggr/natt.
Jag är inte lika blyg och reserverad längre men jag spelar gärna svårflirtad först. Charlie har nog hjälpt mig lite där för han busar rätt mycket med personalen på hotellet och då vill jag vara lite likadan.
Där fick ni mig i ett nötskal.
Eftersom jag inte vet hur mitt bloggläge ser ut imorgon så vill jag passa på att gratulera världens bästa farfar som fyller år imorgon. Hurra! Hurra! Hurra! Hurraaaaaaa! Pappa säger att farfar är världens glassgalning (låter schysst i mina öron) så jag kan gissa vad han kommer att fira sin födelsedag med.
När det gäller mat vet ni ju att jag gått från matvägrare till matgalning men det där kan svaja lite vill jag nu meddela. Efter snuva, hosta och lite annat kommer i vägen titt som tätt så är jag matgalning när jag är frisk och en matvägrare (typ) när jag är lite krasslig vilket kanske inte är så konstigt. Men, några säkra kort som alltid går ner är mango, ris, pommes och korv. Detta har jag nu levt på den senaste veckan och jag har sett mamma googla lite i smyg på skörbjugg.
Talet har det väl inte hänt något direkt revolutionerande med men jag säger mamma till mamma och maamm/naaa till napp och välling. Gogy om yoghurt (Charlies älsklingsfrukost). Smackar när jag får någon fråga om mat, låter ganska likt en katt när jag får frågan om hur en sån låter. Sedan har jag ett ljud som min kusin Adrian lärde mig och det är att morr-väsa lite (läs mycket). Ett bra ljud, passar i de flesta situationer tycker jag. Och apskriken såklart! Jag lägger av många om dagen, helst när vi är ute och äter och jag blir tvungen att sitta still eller inte får allt jag pekar på som står på bordet framför mig.
Jag är i gasen som få, det är väl inte heller något nytt kanske. Men jag har upptäckt mina SKOR (badskor men ändå) och dessa vill jag ha på mig mest hela tiden. Känner mig snygg i dem. Först rotar jag fram dem, gnäller tills någon hjälper dem på mig och sedan visar och låter jag mycket tydligt att jag vill gå ut och gärna hemifrån bungalowen. Det finns så himla mycket nytt och stora ytor att upptäcka och när jag har på mig mina snygga snabba skor blir allt ännu bättre. Jag tycker om att danska också! När någon sjunger eller sätter på musik så vevar jag med armarna och stampar med fötterna. Och om jag får säga det själv så är jag grym på koreografin till Imse Vimse Spindel. Jag springer lite framåtlutad med armarna rakt bakåt så att jag verkligen inte kan ta emot mig och jag skulle snubbla…
Sova. Det har jag ju aldrig haft möjligheten att skämma bort mina föräldrar med direkt (förutom när jag var pytte), inte så lätt när jag sedan 6 månaders ålder varit sjuk nästan hela tiden. Det har funnits perioder här i Thailand där jag sovit riktigt bra på nätterna men tyvärr har snor och hosta-nätterna varit fler. Jag sover allt från 20-60 min på förmiddagen och allt från 30-90 min på eftermiddagen. Checkar oftast ut för natten vid 19-tiden och vaknar runt 06-07 på morgonen. På natten har jag lagt till mig med ovanan att trycka en välling (ska tydligen jobbas bort när vi bor större och mamma ska ta ”fighten”) och sedan behöver jag napp- eller hosthjälp allt ifrån 2-5ggr/natt.
Jag är inte lika blyg och reserverad längre men jag spelar gärna svårflirtad först. Charlie har nog hjälpt mig lite där för han busar rätt mycket med personalen på hotellet och då vill jag vara lite likadan.
Där fick ni mig i ett nötskal.
Eftersom jag inte vet hur mitt bloggläge ser ut imorgon så vill jag passa på att gratulera världens bästa farfar som fyller år imorgon. Hurra! Hurra! Hurra! Hurraaaaaaa! Pappa säger att farfar är världens glassgalning (låter schysst i mina öron) så jag kan gissa vad han kommer att fira sin födelsedag med.
Fredag 31 Januari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Nu är det en vecka kvar på ön och vi har några saker som vi vill göra innan det blir dags. De senaste två dagar har vi hittat ett upplägg som passar oss utmärkt för tillfället. Igår åkte vi till "Apstranden" som ligger strax söder om Bang Bao. Jack, Max och Cecilia hakade på också. Upplägget, som särskilt mamma och pappa är nöjda med, är att åka när jag ska sova förmiddagsvilan, leka när jag vaknar, äta lunch på stället, leka lite till och sedan åka hem så att jag och Charlie kan sova eftermiddagsvilan i svalkan hemma.
När vi kom till apstranden igår så möttes vi faktiskt av en liten nyfiken apa som stod på vägen precis där vår taxi stannade. Cecila, mamma, brorsan, Jack och Max for av flaket som om de inte gjort något annat i hela sitt liv medan de lämnade pappa och mig i vagnen för att betala chauffören. Medan pappa var fullt upptagen med att deala med chauffören låg jag i godan ro i vagnen och försökte schalfa. Mamma, som stod på tryggt avstånd hojtade lite nervöst högre och högre till pappa om att den lilla apan verkade lite för intresserad av vagnen och framförallt mina fötter som stack ut under sarongen. Apan smög sig väldigt nära och precis som den skulle killa mig under stortån så såg pappa det och schasade iväg den. Lyckligtvis var apan lika nyfiken som förstående så den gick iväg och lämnade oss ifred. Cecilia tog kort med sin kamera så jag hoppas att vi får en bild vid tillfälle. Vi hade några perfekta timmar på stranden och kom hem till en skön vila. På kvällen gick vi tillsammans med Jack och Co till den schyssta strandrestaurangen och åt middag tillsammans. Nåja, inte jag och Oliver. Vi hade blivit utfodrade innan och dessutom nattade i vagnarna innan middagen beställdes in. Dem ville tydligen få chans att umgås lite utan att "styra med småungar under hela middagen".
Efter frukost idag åkte vi till Kai Bae för att utforska den lekpark mamma och pappa tyckte sig sett på stranden vid ett annat tillfälle. Lekparken visade sig vara en liten skev rutschkana så så var det med det. Som tur var hade dem inte sagt något till Charlie innan så han gick glatt vidare på stranden bort till vårt favoritställe Porns Bungalow där vi hängde på stranden och sedan åt lunch innan hemfärd.
Ikväll är det pappornas kväll. kl 16:00 sladdade pappa och Markus iväg för att få lite egentid. Jag tror att dem skulle spela lite biljard och sedan äta på ett reagge ställe i Kai Bae som mamma och pappa var på några gånger förra gången dem var på Koh Chang. Och eftersom det är pappornas kväll ikväll så blir det såklart mammornas kväll imorgon. Jag har dock hört att mammorna nästlat sig till egentid redan från lunch imorgon. Mammor är bra listiga dom....
Det finns en del bilder från de senaste dagarna men mamma måste rensa lite först innan hon kan lägga upp dem. Just nu läser hon en bra bok så hon tänkte passa på att läsa lite i den nu när det är tyst och lugnt hemma så bilderna får vänta.
Over and out!
När vi kom till apstranden igår så möttes vi faktiskt av en liten nyfiken apa som stod på vägen precis där vår taxi stannade. Cecila, mamma, brorsan, Jack och Max for av flaket som om de inte gjort något annat i hela sitt liv medan de lämnade pappa och mig i vagnen för att betala chauffören. Medan pappa var fullt upptagen med att deala med chauffören låg jag i godan ro i vagnen och försökte schalfa. Mamma, som stod på tryggt avstånd hojtade lite nervöst högre och högre till pappa om att den lilla apan verkade lite för intresserad av vagnen och framförallt mina fötter som stack ut under sarongen. Apan smög sig väldigt nära och precis som den skulle killa mig under stortån så såg pappa det och schasade iväg den. Lyckligtvis var apan lika nyfiken som förstående så den gick iväg och lämnade oss ifred. Cecilia tog kort med sin kamera så jag hoppas att vi får en bild vid tillfälle. Vi hade några perfekta timmar på stranden och kom hem till en skön vila. På kvällen gick vi tillsammans med Jack och Co till den schyssta strandrestaurangen och åt middag tillsammans. Nåja, inte jag och Oliver. Vi hade blivit utfodrade innan och dessutom nattade i vagnarna innan middagen beställdes in. Dem ville tydligen få chans att umgås lite utan att "styra med småungar under hela middagen".
Efter frukost idag åkte vi till Kai Bae för att utforska den lekpark mamma och pappa tyckte sig sett på stranden vid ett annat tillfälle. Lekparken visade sig vara en liten skev rutschkana så så var det med det. Som tur var hade dem inte sagt något till Charlie innan så han gick glatt vidare på stranden bort till vårt favoritställe Porns Bungalow där vi hängde på stranden och sedan åt lunch innan hemfärd.
Ikväll är det pappornas kväll. kl 16:00 sladdade pappa och Markus iväg för att få lite egentid. Jag tror att dem skulle spela lite biljard och sedan äta på ett reagge ställe i Kai Bae som mamma och pappa var på några gånger förra gången dem var på Koh Chang. Och eftersom det är pappornas kväll ikväll så blir det såklart mammornas kväll imorgon. Jag har dock hört att mammorna nästlat sig till egentid redan från lunch imorgon. Mammor är bra listiga dom....
Det finns en del bilder från de senaste dagarna men mamma måste rensa lite först innan hon kan lägga upp dem. Just nu läser hon en bra bok så hon tänkte passa på att läsa lite i den nu när det är tyst och lugnt hemma så bilderna får vänta.
Over and out!
Måndag 27 Januari 2014 - Koh Chang
Resealbum: Thailand 2013
Jomensåatt. Idag hade jag premiär för min första dag med endast en vila och som för att förstärka premiären ytterligare så sov jag bara en timme och inte typ 2,5 som mamma och pappa trodde (läs hoppades) på. Jag hade helt enkelt för mycket att stå i på förmiddagen så jag hade svårt att varva ner och när klockan närmade sig 10.30 så bestämde sig ma och pa för att hoppa förmiddagsvilan. Mamma och jag gick till vårt eget lilla favoritställe "skuggan" tillsammans med Markus och Oliver medan pappa och Charlie hängde kvar vid poolen (Cecilia och Co var på stranden med mormor och morfar Brännfors). Sedan var det lunch och sen vila.
På eftermiddagen hängde jag inne med pappa medan mamma och Charlie gick iväg på en liten upptäcksfärd runt på området. Vår bungalow ligger i slutet av en höjd och bakom/över oss finns flera rader till med bungalows och rumslängor. Charlie tycker att det är superspännande att springa i gångarna och trapporna upp och ner. Det finns även ett större skuggområde som ligger nedanför "Chai Chet Klippan" som är en utkikspunkt. Där klättrade tydligen min modiga mamma och brorsa upp som värsta bergsgätterna.
Idag har jag min första feberfria dag (hostar och snorar men inget som stör) på typ fem dagar så då kände ma och pa att dem ville ta sig ut och äta middag. Eftersom jag sovit så lite på dagen fick jag och brorsan middag hemma och sedan somnade jag i vagnen på väg till restaurangen på stranden. Det var ett ställe som vi inte testat tidigare och som är väldigt poppis på dagarna, förmodligen för de schyssta solsängarna i bambu med kuddar i som man kan ligga och softa i hela dagarna (OM man inte är en tvåbarnsfamilj med barn som föddes med myror i brallan. Mammas kommentar). Men, nu sov ju jag och Charlie var preppad med en ny film på paddan så mamma och pappa kunde ha det precis så soft som dem hoppats på.
Imorgon fyller vår kompis Jack 7 år så på eftermiddagen blir det kalas. På förmiddagen hörde jag något om att mamma och pappa ville hitta på något så vi åker säkert till någon annan strand eller så.
Hej svejs!
På eftermiddagen hängde jag inne med pappa medan mamma och Charlie gick iväg på en liten upptäcksfärd runt på området. Vår bungalow ligger i slutet av en höjd och bakom/över oss finns flera rader till med bungalows och rumslängor. Charlie tycker att det är superspännande att springa i gångarna och trapporna upp och ner. Det finns även ett större skuggområde som ligger nedanför "Chai Chet Klippan" som är en utkikspunkt. Där klättrade tydligen min modiga mamma och brorsa upp som värsta bergsgätterna.
Idag har jag min första feberfria dag (hostar och snorar men inget som stör) på typ fem dagar så då kände ma och pa att dem ville ta sig ut och äta middag. Eftersom jag sovit så lite på dagen fick jag och brorsan middag hemma och sedan somnade jag i vagnen på väg till restaurangen på stranden. Det var ett ställe som vi inte testat tidigare och som är väldigt poppis på dagarna, förmodligen för de schyssta solsängarna i bambu med kuddar i som man kan ligga och softa i hela dagarna (OM man inte är en tvåbarnsfamilj med barn som föddes med myror i brallan. Mammas kommentar). Men, nu sov ju jag och Charlie var preppad med en ny film på paddan så mamma och pappa kunde ha det precis så soft som dem hoppats på.
Imorgon fyller vår kompis Jack 7 år så på eftermiddagen blir det kalas. På förmiddagen hörde jag något om att mamma och pappa ville hitta på något så vi åker säkert till någon annan strand eller så.
Hej svejs!