Jag tänkte att det eventuellt finns ett visst intresse i att få veta hur jag lever mitt 14 månaders liv just nu.

När det gäller mat vet ni ju att jag gått från matvägrare till matgalning men det där kan svaja lite vill jag nu meddela. Efter snuva, hosta och lite annat kommer i vägen titt som tätt så är jag matgalning när jag är frisk och en matvägrare (typ) när jag är lite krasslig vilket kanske inte är så konstigt. Men, några säkra kort som alltid går ner är mango, ris, pommes och korv. Detta har jag nu levt på den senaste veckan och jag har sett mamma googla lite i smyg på skörbjugg.

Talet har det väl inte hänt något direkt revolutionerande med men jag säger mamma till mamma och maamm/naaa till napp och välling. Gogy om yoghurt (Charlies älsklingsfrukost). Smackar när jag får någon fråga om mat, låter ganska likt en katt när jag får frågan om hur en sån låter. Sedan har jag ett ljud som min kusin Adrian lärde mig och det är att morr-väsa lite (läs mycket). Ett bra ljud, passar i de flesta situationer tycker jag. Och apskriken såklart! Jag lägger av många om dagen, helst när vi är ute och äter och jag blir tvungen att sitta still eller inte får allt jag pekar på som står på bordet framför mig.

Jag är i gasen som få, det är väl inte heller något nytt kanske. Men jag har upptäckt mina SKOR (badskor men ändå) och dessa vill jag ha på mig mest hela tiden. Känner mig snygg i dem. Först rotar jag fram dem, gnäller tills någon hjälper dem på mig och sedan visar och låter jag mycket tydligt att jag vill gå ut och gärna hemifrån bungalowen. Det finns så himla mycket nytt och stora ytor att upptäcka och när jag har på mig mina snygga snabba skor blir allt ännu bättre. Jag tycker om att danska också! När någon sjunger eller sätter på musik så vevar jag med armarna och stampar med fötterna. Och om jag får säga det själv så är jag grym på koreografin till Imse Vimse Spindel. Jag springer lite framåtlutad med armarna rakt bakåt så att jag verkligen inte kan ta emot mig och jag skulle snubbla…

Sova. Det har jag ju aldrig haft möjligheten att skämma bort mina föräldrar med direkt (förutom när jag var pytte), inte så lätt när jag sedan 6 månaders ålder varit sjuk nästan hela tiden. Det har funnits perioder här i Thailand där jag sovit riktigt bra på nätterna men tyvärr har snor och hosta-nätterna varit fler. Jag sover allt från 20-60 min på förmiddagen och allt från 30-90 min på eftermiddagen. Checkar oftast ut för natten vid 19-tiden och vaknar runt 06-07 på morgonen. På natten har jag lagt till mig med ovanan att trycka en välling (ska tydligen jobbas bort när vi bor större och mamma ska ta ”fighten”) och sedan behöver jag napp- eller hosthjälp allt ifrån 2-5ggr/natt.

Jag är inte lika blyg och reserverad längre men jag spelar gärna svårflirtad först. Charlie har nog hjälpt mig lite där för han busar rätt mycket med personalen på hotellet och då vill jag vara lite likadan.

Där fick ni mig i ett nötskal.

Eftersom jag inte vet hur mitt bloggläge ser ut imorgon så vill jag passa på att gratulera världens bästa farfar som fyller år imorgon. Hurra! Hurra! Hurra! Hurraaaaaaa! Pappa säger att farfar är världens glassgalning (låter schysst i mina öron) så jag kan gissa vad han kommer att fira sin födelsedag med.