Så har dagen alltså kommit. Dagen för det sista inlägget i min dagbok som därmed betyder att det snart är slut på vår resa. En resa som är fylld av minnen och upplevelser som nog mest mamma och pappa kommer minnas, säkert Charlie till största delen. Jag får nog nöja mig med att bli visad foton när jag blir äldre och så har jag dagboken såklart!

Det är få familjer förunnat att få spendera 24 timmar om dygnet i 107 dagar tillsammans och dessutom under förutsättningarna varmt, soligt, billigt, all tänkbar service, god mat, salt hav, roliga pooler, spännande platser, trevligt folk osv. osv. Självklart, och som ni som följt oss hela resan, har inte alla stunder varit så lätta och roliga som man hoppats, tror och önskar men det är det nog sällan oavsett om man bor i paradiset eller i ett kallt och grått Sverige. Som familj och individer har vi stundtals utsatts för stora prövningar men dessa har nog bara fört oss närmre som familj i slutändan.

Imorgon onsdag får vi faktiskt en hel dag till att njuta av. Det är toppen eftersom Max fyller 5 år och har bjudit på glasskalas hemma hos sig på Bali Residence på eftermiddagen. På förmiddagen ska vi packa och sedan hinna med en sväng till Coca Cola beach för sista gången. Klockan 18:30 kommer vår bil och hämtar oss för vår färd mot Bangkoks flygplats. Vi räknar med att det tar max 2,5 timme från Mae Phim och det kommer att ge oss bra med tid på flygplatsen vilket mamma är nöjd med. Pappa mindre nöjd. Han vill helst sladda in på två hjul och springa till gaten för att slippa sitta och vänta men det fick ma, pa och Charlie högst ofrivilligt göra sin förra resa så med det i minnet fick det bli en kompromiss. Om allt går som det ska lyfter vi med Lufthansa kl 23:50, landar i Frankfurt kl 06-nånting för att sedan åka sista sträckan hem och landa på Arlanda den 26/2 kl 09:10.

Mamma och pappa pratar en hel del med mig och Charlie om att vi snart är hemma i Sverige och i vårt hus. Att vi kommer behöva ha mössa och vantar, förmodligen även något som kallas overall. Att förskolan väntar. Jag ska skolas in och Charlie lite light han med, han har ju faktiskt varit borta från alla sina kompisar och fröknar i nästan fyra månader så det kan bli en liten startsträcka. Min inskolning skulle börja den 4/3 men mamma och pappa beslöt att skjuta på den en vecka för att vänta ut jet-lag, eventuella sjukdomar och för att vänja mig vid hemma miljön. Jag är ju inte riktigt lika social och tuff som min brorsa var när han skolades in. Brorsan kommer såklart att känna igen sig men jag har ju spenderat en fjärdedel av mitt liv i Thailand så jag minns nog inte så mycket av huset där hemma. Den 3/4 börjar mamma jobba heltid. Jag tror att hon ser väldigt mycket fram emot det men hon är nog också lite nervös över hur det ska gå med heltidsjobb, två barn på förskola och allt vad det innebär. Som tur är kommer pappa att kunna ta det mesta gällande lämning och hämtning samt eventuell VAB i början så vi kastas inte in i den hårda verkligheten helt på en gång.

Det känns lite konstigt att detta är slutet av min dagbok. Den har ju i grundenskrivits för att våra kära familjer och vänner ska kunna följa vårt äventyr, och som ett minne till mig, men det har visat sig att den lockat andra att följa oss också. Jag har ju dessutom fått en fin utmärkelse som veckans blogg här på reseguiden.se . Det är inte illa pinkat, det är ju trots allt ”Sveriges största resesite”.

Vi ser väldigt mycket fram emot att komma hem till er alla. Idag tänker vi särskilt mycket på min och Charlies fin fina farmor Anneli som fyller år. Tusen pussar och kramar till dig farmor, vi ses senare i veckan!

Här följer ett gäng bilder från de senaste dagarna. Titta och njut, snart ses vi i verkligheten igen.

Over and out!
Jake the Snake