Bejjan888s blogg

Copyright © Bejjan888™

Hemresedag.

Bussen avgick kl. 06.50 utanför mitt hotell i Bad Gastein och då hade jag varit uppe tidigt för att packa, hinna med frukost och checka ut. Det var lite vemodigt att sätta sig på bussen och lämna denna underbara plats. Efter en timmes bussresa kom vi fram till Salzburg Airport och strax därpå började det regna. Annars har det varit en fantastisk vecka i Bad Gastein. Inte en droppe regn på hela veckan. Det har varit sol, blå himmel och temperaturen låg mellan +25°C och +30°C, undantag från Venedig där det var +38°C.

Planet blev dock försenat en timme från Salzburg, men det gjorde mig inget. Jag skulle ju bara hem. Men det blev lite tight att hinna med att både äta och hinna med tåget hem från Arlanda när dessutom bagaget blev sent ut på bagagebandet.
Skulle jag åka tillbaka till Bad Gastein igen? Självklart! Men då skulle jag nog välja ett mer avancerat vandringspaket och att åka iväg till Grossglockner, Österrikes högsta berg.

Copyright © Bejjan888™

Idag skulle det forsrännas! Vi som ridit tillsammans under veckan hade anmält oss till forsränningen. Tyvärr fick damen med sytt finger avstå, så det blev jag och en till från ridgruppen. Det var samling kl. 09.30 och det tog en halvtimme med taxi till Taxenbach. Vi fick låna våtdräkt, skor, hjälm, flytväst och paddel. Totalt blev det tre båtar, två med tysktalande guider och en med engelsktalande guide. Jag valde Chris, den engelsktalande guiden och det var skönt att få lyssna på och prata engelska som omväxling.

Efter grundliga instruktioner och säkerhetsgenomgång var det så dags att ge sig ut på floden Salzach. Det tog cirka två timmar att paddla de 1,5 milen och det var en rolig upplevelse. Sträckan vi paddlade på var graderad till en III+ på den VI-gradiga skalan. För min del tyckte jag att det gärna hade kunnat vara lite mer action på floden, så nästa gång jag ska forsränna ska jag anmäla mig till en lite mer aktivare flod. Efter äventyret åkte vi bil tillbaka till raftingcentret och fick en lättare lunch och tillfälle att köpa foton från vår raftingtur. Vi samlades sedan i taxin för färd tillbaka till Bad Gastein igen.

När jag kom tillbaka skyndade jag iväg till linbanan för att åka upp på Stubnerkogel, det andra av Bad Gasteins två husberg (Graukogel är det andra). Även här kostade det €18 för T&R och eftersom jag inte hade mycket tid på mig på eftermiddagen så fick det bli linbanan ända upp till 2228 möh. Längst upp finns en hängbro med en underbar utsikt. Tyvärr blåste det ganska mycket här uppe, så man fick hålla i solhatten för att den inte skulle blåsa av. Lite längre ner på berget fick jag syn på en flock hästar som gick och betade. Jag skyndade mig ner och fick en massa fina bilder med betande hästar med alptoppar som bakgrund. För att hinna med sista turen ner för Stubnerkogel fick jag nu skynda mig upp till toppstationen igen. Jag hade ingen lust att missa linbanan ner som jag betalat för och dessutom stod det på en skylt att det skulle ta 2h 30 min att gå ner till Bad Gastein... hade ingen lust med det.

Väl nere i Bad Gastein igen bytte jag om och gick iväg till sista middagen på Jagdstube. Det blev lite festligt och vi i ridgänget samlades senare på kvällen och blev bjudna på champagne av researrangören. Det var trevligt!

Copyright © Bejjan888™

Idag var det "bara" +25°C och vi planerade en längre ridtur i ganska lugnt tempo. Med vattenflaskorna packade i sadelväskan red vi iväg. Vi passerade många vackra hus med magnifika pelargoner i blomlådorna. Vad jag förstår så gör österrikarna ingenting mer än att sätta ut pelargonerna på våren, sedan gör alpklimatet resten.

Efter någon timmes ridtur och en brant stigning hade vi kommit upp till den bergshytta vi stannade och åt lunch vid. Efter lunchen tog jag tillfället i akt och fotade den otroligt vackra naturen som omgav bergshyttan innan vi påbörjade vår ridning tillbaka till stallet. På vägen tillbaka var vi dock tvungna att sitta av hästarna och leda dem ner för berget. Min häst Cleopatra lyckades trampa in en sten i hoven och var lite ömfotad en stund efteråt. Men när vi kommit ner från berget var hon inte öm längre. Så vi satt upp på hästarna igen och red sista biten hem till stallet igen.
Vi började duscha hästarna, men fick avbryta snabbt eftersom en av de äldre damerna lyckades klämma sitt finger så illa att vi fick ila iväg till sjukhus för att sy (det blev totalt sex stygn). Vi hade tur som hade Ing-Marie (taxichauffören) med oss som fick agera tolk vi läkarbesöket. Tyvärr hade damen inte med sig sitt försäkringskort, vilket ger gratis akutsjukvård utomlands. Så hon fick lägga ut €180 på plats och sedan skicka in kvitton för att få pengar tillbaka vid hemkomst till Sverige. Efter dagens äventyr var det gott med middag och jag såg fram emot morgondagens aktiviteter.

Copyright © Bejjan888™

Upp tidigt i ottan för att hinna med bussen som avgick kl. 05.55, precis utanför mitt hotell. Eftersom vi inte hann med någon frukost på hotellet så hade researrangören packat i ordning frukostpåsar till oss alla, som vi hade med oss på bussen. Efter en kort färd i bussen kom vi till Böckstein, för byte till tåg. Efter att vi gått av bussen, körde vår chaufför Hans upp bussen på tåget och vi passagerare fick sätta oss i passagerarvagnen. Tåget passerade en 8,5 km lång tunnel genom bergsmassiven, vilket tog ca 10 minuter. Alternativet var att köra upp över berget, vilket skulle ta ungefär fyra timmar med buss... Tunneln som tåget trafikerade blev färdig år 1905 och var på sin tid unik i sitt slag då den borrades från båda håll. Med de verktyg man hade då, kom man endast 65 cm in i berget per dag och när bygget började dra ut på tiden, höll inte byggherren Kaiser Franz Josef för pressen utan tog sitt liv dagen innan de båda bygglagen skulle mötas. Dock visade det sig att alla beräkningar var rätt och lagen möttes precis där de skulle, så Kaiser Franz Josef tog således sitt liv för ingenting.

När alla satt sig på bussen igen väntade en lång och varm resa ner till Venedig. Det var en mäktig upplevelse att se hur den storslagna naturen skiftade ju längre söderut vi kom. De gröna bergsmassiven i Österrike byttes ut mot de vita mineralbergen i Italien och helt plötsligt hade vi kommit fram till det (platta) italienska slättlandskapet med dominerande vinodlingar.

För att ta sig in till själva Venedig var vi tvungna att gå av bussen på en stor parkering och sedan ta vår taxibåt Barracuda den sista biten in till Venedig. Eftersom det var +35°C varmt ute så ställde Hans undan vår buss i skuggan under dagen. När jag klev av vår taxibåt var klockan runt 11.30 så det började kurra lite i magen. Men researrangören hade att avtal med en gondolfirma, så skulle man åka gondol till rabatterat pris var man tvungen att göra det direkt vi steg i land i Venedig. Sagt och gjort, jag ställde mig i kö och fick snart plats i en av gondolerna. Vi passerade många vackra byggnader och broar, bland annat Suckarnas bro. Tyvärr så fanns det mycket reklam överallt (på broar och hus) som förstörde upplevelsen lite grann. Jag slog sedan följe med tre damer som var med på samma gondol. Vi letade upp en mysig kinarestaurang inne i en gränd och åt lunch. Sedan var det dags för lite fotografering av både Rialtobron, Markuskyrkan och Markusplatsen. För att besöka Markuskyrkan var man tvungen att köa, och kön ringlade sig lång ut på Markusplatsen. Så jag hoppade över det eftersom vi hade en begränsad tid i Venedig. Jag har hört att Markusplatsen ska vara känt för mängden duvor där. Men idag var det nog för varmt till och med för duvorna, för jag såg bara ett fåtal duvor som sprang omkring och pickade på marken.

Vad jag förstår så har flera researrangörer samordnat så att de har sina dagsturer till Venedig just på onsdagar. Lite tråkigt kan jag tycka för det var väldigt mycket folk den här dagen. Undrar hur resten av veckan ser ut? Är det alldeles tomt på turister? Man kan väl i alla fall sprida ut det på två eller tre dagar... Efter en kall och god glass började det bli dags att dra sig tillbaka mot taxibåten igen. Det fläktade skönt på båten när vi åkte iväg på Barracuda. Efter en kort promenad kom vi fram till bussen och trots att den stått i skuggan hela dagen gick vi lite motvilligt ombord på den varma bussen. Temperaturen utomhus var +38°C och visst kunde man ana det, för det rann om oss alla. Efter halva bussresan tillbaka mot Bad Gastein gjorde vi en längre paus för intag av mat. Innan bussen körde iväg igen hann jag fota en riktigt vacker solnedgång över alperna.

Vi kom tillbaka till Bad Gastein vid 22-tiden och för de som beställt buffé gick iväg för att äta, själv var jag alldeles för trött för att äta och gick raka vägen upp på mitt rum och la mig.

Copyright © Bejjan888™

Idag var det dags för en längre tur i ett lugnare tempo eftersom det var +30°C varmt. Solen sken och himlen var klarblå, med enstaka moln. Ridledaren Theresa hade sadelväska på sin häst där vi hade våra vattenflaskor, för idag skulle vi verkligen behöva dricka vatten. Vi red igenom byar och längs med skimrande alpbäckar, för det mesta i skuggan. Efter ungefär två timmar stannade vi för lunch vid en mysig gård, där hästarna fick en välförtjänt vila och passa på att dricka vatten.

Efter lunch började en relativt lång stigning upp på ett berg. Hästarna kämpade tappert i värmen med att ta oss ryttare uppför berget. Vackra hus i tyrolsk stil radade upp sig längs vägen upp till toppen, alla prydda med färgstarka pelargoner. Väl framme vid bergshyttan stannade vi för fika och ytterligare en paus. Här beställde jag en Apfelstrudel som var jättegod. Det måste provas om man besöker Österrike!

Efter att ha njutit av den vackra utsikten av berg och alptoppar började vi rida tillbaka ner mot stallet igen. Solen gassade rejält så till och med Cleopatra – min häst – var lugn. Annars var Cleopatra ganska pigg och energisk, men nu påverkades även hon av värmen. När hästarna var duschade och klara satte vi oss i taxin och åkte tillbaka till Bad Gastein. Efter en hel dag av ridning i värmen blev det att ta det lugnt fram till middagen, och därefter blev det tidigt i säng, för i morgon avgår bussen mot Venedig kl. 05.55!

Copyright © Bejjan888™

All ridning utgick från Stall Gut Römerhof i Radstadt (Altenmarkt), cirka en timmes bilresa från Bad Gastein. Researrangören hade bokat en taxi som kom och hämtade oss varje riddag. Taxichauffören, en glad och trevlig kvinna från Göteborg, som numera bor i Bad Gastein och driver ett taxibolag tillsammans med sin man blev mer eller mindre våran guide under resorna till och från stallet. Hon berättade många fina historier, tyvärr kommer jag knappt ihåg hälften av dem.

Allt som allt var vi tre stycken från denna researrangör som bokat detta ridpaket. Förutom jag själv så var det en dam från Jämtland och en dam från Göteborg. Vid ankomsten till stallet så var hästarna redan ryktade och klara. Så det var bara för oss att sadla och tränsa hästarna. Eftersom jag hade mest riderfarenhet i gruppen så blev jag tilldelad ett fuxfärgat sto, en Mecklenburgare, som hette Cleopatra. Hon var ganska pigg och stark, men var jag bara bestämd så lydde hon utan problem.

Dagens ridtur gick utmed foten av ett berg, mestadels i skuggan, eftersom det var +28°C varmt och inte ett moln på himlen. Det var fina skyltade ridvägar under lummiga träd och med långa härliga galoppsträckor. Vi pausade sedan vid en alpbäck för att låta hästarna dricka vatten innan vi red hemåt igen. Vi red förbi många fina hus, omgivna med gröna ängar och vackra alptoppar i bakgrunden. Efter ridturen duschade vi hästarna och släppte ut dem i hagen. Vi samlades i taxin och åkte mot Bad Gastein igen. Vi stannade till och åt en sen lunch vid en vacker uteservering. Jag beställde en Kaiserschmarren som efterrätt, den var riktigt god. Ett måste om du är i Österrike!

Copyright © Bejjan888™

Jag lämnade hotellet tidigt på morgonen med välpackad ryggsäck. Jag gick genom byn för att komma till liften som tar en från dalstationen på 1100 meter och upp till toppstationen på 1950 meter. Liftturen tog 20 minuter och kostade T&R €18. Vid toppstationen fanns den enda bergshyttan längs denna vandring - så mat och vatten i ryggsäcken är ett måste!

Det sägs att vattnet i alpbäckar går att dricka - men pass upp! Djur släpper ibland sin spillning och urin i bäckarna samt att döende djur gärna lägger sig i eller vid vattnet och dör.

Nu började själva vandringen. Utöver en otroligt vacker utsikt fanns betande kor, alpsjöar och porlande alpbäckar längs med vandringsstigen. Efter halva vägen upp till toppen av Graukogel stannade jag till vid Palfner See, en alpsjö belägen på 2074 möh.

Trots att det var +27°C varmt i luften, så var det inte mer än +12°C i vattnet. Med andra ord jättekallt! Så jag doppade bara fötterna, men det fanns hurtbullar som hoppade i vattnet helt och hållet - burr! Efter en välbehövlig paus, kom så den brantaste stigningen upp till Palfner Scharte på 2321 möh. Det var jobbigt eftersom luften började bli tunnare och solen låg på och gassade (så extra mycket vatten gick åt just här). Väl uppe på Palfner Scharte var det en enastående utsikt mot Tischlerglaciären, Stubnerkogel, Grossglockner (Österrikes högsta berg) och Gasteinerdalen - en riktig panoramavy! Härifrån kunde man nu också se toppen av Graukogel och den smala bergskam som leder dit.

Efter en lite nervös klättring över bergskammen så var jag äntligen där - på toppen av Graukogel på 2492 möh! På toppen finns ett träkors rest till minne för de som stupade här under första världskriget. Efter en häpnadsväckande vandring upp till toppen, var det så småningom dags att vandra neråt igen. På nervägen fanns ett ställe där det växte Edelweiss, men för att kunna skymta dessa blommor var man tvungen att hänga ut över ett stup och endast hålla sig i en vajer... njae, där gick gränsen även för mig! Så efter en rask vandring ner till toppstationen och liftturen ner till Bad Gastein igen så var jag ganska mör i kroppen. Efter att ha vandrat i cirka 8 timmar så var jag trött men samtidigt stolt över att ha klarat av det hela! Det blev tidigt i säng på kvällen.

Copyright © Bejjan888™

Efter övernattning på Arlandas Rest & Fly gick jag upp tidigt på lördagsmorgonen för att checka in i tid till planet mot Salzburg. Planet lyfte enligt tidtabellen kl. 07.25 och efter drygt 1 timme 30 minuter så landade planet i Österrike, på Salzburg Airport. När jag hämtat mitt bagage, blev jag guidad av reseledare från researrangören till rätt transferbuss. Idiotsäkert även för sådana som mig ;) Så fort alla på min transferbuss kommit och blivit avprickade på reseledarens lista, började den ca en timmes långa bussfärden till Bad Gastein.

Väl framme i Bad Gastein så låg mitt hotell (Hotel Goethehof) precis vid busshållplatsen. Jag checkade in på mitt hotellrum och bytte om till vandringskläder - här skulle det vandras nere i byn på eftermiddagen! Men jag hade inte riktigt räknat med att det skulle vara +25°C varmt... Under min eftermiddagstur såg jag många vackra hus med otroliga blomsterarrangemang. Mitt genom Bad Gastein rinner Österrikes högsta vattenfall med en fallhöjd på över 300m. Vattnet kommer från Gasteiner Ache som flyter genom kommunen och bildar detta enorma vattenfall. Bruset från vattenfallet var öronbedövande och jag skulle aldrig klara av att sova på något av hotellen som ligger precis bredvid.

Bad Gastein blev först känt som en bad- och kurort tack vare det berömda thermalvattnet som strömmar ur källorna i de omgivande bergen. Man räknar med att det rinner ut 5 miljoner liter thermalvatten per dag ur bergen kring Bad Gastein. När vattnet kommer ur bergen har det en temperatur på +47°C. Nere i byn fanns en liten vattenkran där man kunde känna på det varma thermalvattnet. Att en by har ärats med namnet Bad är lite av en status i Österrike. Men för att få ha Bad med i bynamnet så måste byn ha thermalvatten. Grannbyn Bad Hofgastein leder därför thermalvatten i långa ledningar från just Bad Gastein bara för att få äras med namnet Bad Hofgastein.

Middagarna som ingick i min halvpension avnjöts på Jagdstube, en trevlig mindre restaurang/bar längst ner på Hotel Salzburger Hof. Mysig stämning och inredningen påminde verkligen om en jaktstuga med troféer och horn på väggarna. Kyparen hette Oliver, ursprungligen från Berlin som hade jobbat på kryssningsfartyg i Norden och kunde faktiskt ett och annat ord på svenska. Tidigt i säng inför morgondagens vandring på Graukogel.