LAOS.

Det ar faktiskt lite av en lattnad att vara ute ur Vietnam...
Visst visst, jag hade jatteroligt dar och Vietnam ar ett spannande land med stora variationer, men..

Alltfor ofta motte man pa otrevliga, pengagiriga manniskor.
Jag sager inte att alla Vietnameser ar pa det viset, men man kanner genast av trevligare vibbar i detta nya, vackra land.

I alla fall, granskorsandet mellan landerna gick smidigt. Mindre smidigt var det att aka lokalbuss mellan Sapa i norr och Dien Bien (en gransstad pa Vietnamesiska sidan)... 8-9 h bussfard blev 12 h utan mat-/toalettstopp.

Den lilla skruttiga bussen var fullpackad. Till och med i mittgangen satt sma tanter. Och mellan tanterna sag det ut som de lastat in stora hosackar med onodigt stora grejer i. Nar de stannade for bensin fick man liksom ala sig ut genom fonstret for att forsoka hinna med en liten kisspaus innan chaufforen otaligt borjade tuta hystersikt...
I Vietnam bryr de sig sallan om att stanna efter vagen.
I Vietnam bryr de sig om att komma fram till destinationen, allt annat ar inte alls sarskilt viktigt.

Forsta stoppet i Laos blev Muang Khua, men jag akte ganska snart vidare till nong khiew och muang ngoy efter Nam Ou floden. De forsta 2 dagarna i Laos inneholl de vackraste vyerna hittils har, och jag fick chansen att uppleva det enkla, outvecklade men karleksfulla Laos.
I de bada senare byarna bodde de flesta i sma bambuhus dar de lagade all mat over oppen eld. Diskning och duschande utfardades i floden och transportmedel hette oftast cykel.
Nog for att de hade lite elektricitet ibland, men oftast bara nagra timmar varje kvall.

Dag nummer tre drog jag vidare till Luang Prabang dar jag stannade i 8 dagar (maste vara mitt langsta stopp pa laaange).. Anledningen till det var att stallet var mysigt, Laos ar langsamt och gor en lite lat, samt att jag traffade en massa trevligt folk dar (vissa for andra gangen pa denna resa).

Andra dagen upptackte jag restaurang Utopia vilket skulle ha varit det mest perfekta stallet i Luang P. om det inte vore for att maten ar dalig.
Men de far plus for kuddar pa golvet, avlsappnad stamning, mysig belysning, flod- och risfaltsvy nedanfor...
Det var aven dar jag traffade pa Luke och Jeremy fran Australien. De var smatt galna, men roliga att spendera nagra dagar med.

I Laos finns regler som sager att alla barer maste stanga klockan 23.00... Sa runt midnatt flockades alla ungdomar i stans bowlinghall dar gladjerusen fortsatte till tidiga morgonen.
Men vilket skitstalle sen!
Omojligt att bowla pga for mycket folk, deckade idioter till hoger och vanster och en mystisk lukt som fyllde lokalen.
But when in Luang Prabang...

Utover detta akte jag till ett helt otroligt vackert vattenfall som forsade ner fran olika nivare. Vattnet var turkosblatt och iskallt, och lite har och dar fanns naturliga pooler som man kunde bada i, alt. slanga sig ner i via vattenfall eller fran trad.
Det var hur kul som helst!

Jag var aven och kikade pa Ramayanadans ala Laos. Intressant att jamnfora med Balis version som jag fortfarande uppskattade lite mera.

I Luang P. sprang jag pa en hel del folk som jag traffat forr har runt i sydostasien, det var mycket darfor jag blev kvar sa lange ocksa. Jag atersag energiska Britten Jenni fran Hanoi, samt Kinesiska Yichen (som bor i Finland), och standigt gronkladda och glada Siobhan fran Irland (som bor i Danmark). Henne traffade jag senast i Bangkok i mitten av December.
Kul var det att aterse henne i alla fall!
Nu reser jag, Siobhan samt Amy fran Nya Zeeland tillsammans for en stund.

Och tur ar det, for har i Vang Vieng pissregnar det sa det knappt finns nagot att gora. Tur ar det da att ha folk runt sig.
En annan bra sak ar att de fortfarande spelar Friends eller Family Guy i varenda restaurang har runtomkring.

Om det blir sol i morgon ska vi testa pa det omtalade Tubingaventyret efter floden, fortsatter det regna blir det istallet annu ett par sasonger av Friends!

Kram. Jag saknar sno.