ar det inte sa langt. Just nu sitter jag pa flygplatsen och vantar pa att flyget hem till min verklighet och min vardag ska ga. Med mej i bagaget har jag 18 dagars upplevelse fran ett oerhort intressant land: Madagaskar. I samma bagage har jag den krassa verkligheten med fattigdom och smuts men ocksa fantastiska minnen av hoppande knolvalar och lemurer i regnskogen.

Sista dagarna tillbringades pa ett typ backpackerstalle pa on Ille St Marie, boendet lag soder om den enda staden pa Ille St Marie, och man kan nog saga att den lag mitt i mellan tva byar. Pa vart boende bodde ocksa x antal hundar, okand ras/raser, och oant antal sjukdomar, det jag kunde se var svar skabb och svar juverinflammation, dessa hundar sprang in och ut i boendets restaurang del inklusive kok...
Naval, nu var det sa att jag hade egentligen tankt att denna blogg skulle heta SKIT, for det ar vad en del av den handlar om...
Pa morgnarna tog vi garna en promenad langs stranden, det var en lang och fin strand, langs stranden lag ocksa mangder av hyddor, typ hus av bambu med bananbladstak, honor hundar och ankor gick ocksa langs stranden, och vad gor dom da.. jo de bajsar. Det var inte allt, aven lokalbefolkningen gjorde sina behov pa stranden, sa ni kan tro att man fick vara noga med var man satte fotterna. Naval, bajshogar och annat spolades naturligtvis bort nar hogvattnet kom, och nar det blev lag vatten igen sa gick byns kvinnor pa havsbottnen och plockade musslor och krabbor... ebb kom, ebb gar...

Nar vi hade trottnat pa att hoppa mellan extremiteterna sa for vi till den lilla on Ille aux nattes, en battur med kanot av urholkad trastam. Och det var som att hamna i himmelriket, kristallklart turkost vatten, kilometer langa vita strander och ett eldorado for den som gillar att samla snackor. Vi motte ocksa nagra trevliga lemurer dar, vi gick runt hela on, genom sma byar och over risfalt pa spangar, det var en kontrast mot den som skulle komma pa slutet.. namligen de sista dagarna i Antanarivo, som visade en stor del av Madagaskars baksida, men det skriver jag om nar jag kommer hem, for nu gar planet...