Ja, då har jag alltså spenderat ett par dagar i Kanada och funnit mig själv till rätta lite så då kan jag berätta om vad som hänt sedan jag landade. Som nämnt tidigare så kom jag till Victoria på eftermiddagen och checkade in på ett billigt hotell där. Det var inte världens trevligaste hotell, inte heller i något trevligt område men man får vad man betalar för antar jag. Det ligger åtminstone ganska nära centrum av Victoria så jag ska hinna utforska en hel del. Jag hade väldigt svårt att sova då det var så dåligt ljudisolerat att jag kunde höra varje ord som sades i rummet bredvid. Det var riktigt obehagligt då det lät så tydligt att det kändes som om någon var inne i mitt rum.

Vaknade till slut ordentligt klockan 6, men stannade i rummet ett tag då jag var osäker när frukostrestaurangerna öppnade så runt 8 först gick jag ut. De serverade inte frukost på hotellet nämligen men jag hittade en restaurang som serverade frukost som låg tämligen nära. Ni som har varit i Nordamerika vet säkert om att de kan göra ordentligt söta, tillagade frukostar vilket för mig bara är en höjdpunkt ;). Jag beställde en våffla med en varm äppel- och kanelkompott med sirap och vaniljglass. Det var sjukt gott och jag blev riktigt mätt, trots att en enda våffla kan låta lite. Jag tog ett foto som jag kommer lägga upp på Facebook när jag lyckas ladda upp bilderna på en dator.

Ett av de stora turistmålen i Victoria, åtminstone utanför hamnen, är ett "slott" som heter Craigdarroch Castle. Med några timmar att fördriva innan jag behövde checka ut från hotellet så vandrade jag upp dit. Det var en bra bit i uppförsbacke men det var en trevlig promenad genom ett mysigt område. Det var mycket gamla hus i samma stuk som de vita och svarta stugorna som är så typiska för England. Hittade på vägen dit en bokaffär som bara sålde deckare. Även om jag inte är mycket för kriminalromaner så kunde jag inte låta bli att köpa en bok som heter Heat Wave av Richard Castle, som egentligen bara är en av huvudkaraktärerna i tv-serien Castle som handlar om en deckarförfattare som skriver just en bok som heter Heat Wave (väldigt meta!). Med tanke på hur mycket jag gillar serien kan boken nog bli kul om inget annat. Hur som helst kom jag upp till slottet som egentligen bara var ett ganska stort hus i gotisk stil. Det byggdes på 1800-talet av någon rik knös som ville ha det tjusigaste hemmet och är väl inte mycket att jämföra med slotten i Europa, även om det var fint.

Efter att ha checkat ut från hotellet därefter hade jag ytterligare några timmar att fördriva innan jag skulle bli upplockad. Som tur är lät den jättetrevliga personalen på hotellet mig lämna kvar min stora resväska där så att jag inte behövde släpa med den runtom på stan. Därför ville jag se så mycket som möjligt och började gå mot den stora hamnen. Jag valde först att gå genom Chinatown, vilket alltid är lite häftigt även om denna var väldigt liten. Därefter kom jag in i något av ett "hippieområde". Det fanns ett utomhus-köpcentrum byggt i trä, fyllt med ekologiska affärer samt en vegetarisk restaurang. Jag hade definitivt kommit in i finare områden med bättre bevarade byggnader och över lag mycket mer liv och aktivitet. Det var väldigt mysigt att gå omkring där och hamnen var också fin med flera ståtliga byggnader runt omkring.

Okej, jag lovar att jag inte kommer skriva om allt jag äter på resan, men jag måste ändå berätta om lunchen. Om inte annat så har ni en rekommendation för eventuella resor till Victoria! Jag åt på något som kallade The Old Spagetti Factory som låg i närheten av museet över British Columbia. Trots att den påstår sig vara gammal och interiören definitivt var det så uppstod denna restaurangkedja först på 1970-talet. Det som är bäst med detta ställe är hur mycket man får för sina pengar. Till varje måltid, även lunch, får alla besökare även en relativt stor surdegsbaguette med både en skål vispat smör och en skål vitlökssmör, en grönsallad med valfri hemmagjord dressing, en skål soppa och en skål glass efter huvudmålet. Och då får man fortfarande en skål pasta som huvurätt. Jag fick inte soppan då det var morötter i den, men tro mig, den behövdes inte. Kunde gå därifrån rejält mätt, och nöjd då maten också var god. Och vad gick detta kalas på? Utan dricka och dricks gick maten på 9 dollar och 25 cent, vilket i runda slängor är 65 kronor! Det värdet kan man inte slå! Det är definitivt en restaurang jag inte skulle tveka att återvända till nästa gång jag är i Victoria.

Jag blev sedan upphämtad vid mitt hotell vid halv fem av mannen i familjen. Han gör sin vårdträning i Victoria mellan måndag och torsdag så han var ändå på väg tillbaka då. Vi fick göra ett par ärenden först vilket bland annat tog oss till två av mina favoritställen från USA; Wal-Mart och Cold Stone Creamery. Ytterligare några ställen jag får se till att återbesöka i Victoria. Jag kommer att bo ute på en liten ö som heter Saturna Island, och färjan dit gick i en annan del av Victorias ö som heter Sydney, och den skulle inte gå förrän tjugo i åtta, så det fanns en hel del tid att fördriva för alla ärenden ändå. I Sydney hade de också en lite marknad som vi gick runt på en liten stund.

Färjan var tyvärr lite försenad så vi kom inte därifrån förrän vid åtta. Det hade tydligen varit en olycka i en mellanliggande hamn då någon kört ner i vattnet, så vi fick sitta ett tag innan vi kunde åka på färjan. Saturna är en pytteliten ö så färjorna går inte så ofta heller. Med på båten var även familjens mormor som gav mig blommor som en välkomstpresent. De har ju svenskt ursprung och var väldigt nyfikna om allt svenskt och Sverige så vi hade mycket att prata om på den två timmar långa båtfärden. När vi kom fram var det mörkt och jag var jättetrött så jag hälsade bara på Jennifer snabbt, sedan visade hon mig mitt rum. Själva huset de bor i är egentligen bara en våning som påminner mer om en lägenhet än ett hus, med det finns även en nedre våning med en "bachelor-pad" där jag alltså kommer hålla till. Det finns en liten kokvrå och ett eget badrum så jag kan leva där utan att vara i vägen för någon vilket är finemang.

Dagen därpå, det vill säga igår, fick jag möjlighet att se lite av ön i dagsljus. Vi är verkligen ute på vischan alltså. Det är inte så fruktansvärt glest mellan husen men det är skog överallt (och insekter, blech). Det bor bara lite över 300 personer på hela ön så familjen brukar inte ens bry sig om att låsa dörrarna då alla känner alla på ön så gott som. Jag hoppas att jag kommer tycka att det är mysigt snarare än att tycka att det är för avskilt med tiden. Givetvis kommer jag att ha möjlighet att åka på korta, eller längre turer, till Victoria, Vancouver eller till och med Seattle.

Jag fick också träffa dottern i familjen samt hennes lilla kusin. De är 1,5 och 2,5 år gamla och riktiga små energiknippen. Men de är verkligen hur söta som helst och jag kommer inte att ha några problem med att se efter dem under tiden här. Vi åkte också till den lokala affären, och dit gick jag sedan idag igen en sväng för att kolla gångavståndet, som åtminstone är större än den i byn jag bodde i England och de har mycket ekologiska och vegetariska produkter vilket är toppen. Utöver affären finns det dock väldigt lite annat på ö. Det finns två cafeér och en pub vad jag vet men imorgon är planen att jag ska få se mer av ön, och vi ska även gå på en fars-dag frukost för hela området vilket ska bli trevligt. Nästa vecka har vi också pratat om att fira midsommar på ett traditionellt svenskt sätt så jag funderar på att baka en tårta och kanske göra lite köttbullar också.

Detta är alltså det som hänt under mina första dagar i Kanada, och jag tror på en god fortsättning. En observation av avsluta detta inlägg med dock: Kanadensare är otroligt artiga. Till och med tonåringarna tackar busschauffören innan de går av bussen. Själv blev jag förvirrad om de tackar för själva resan eller för att han öppnar dörrarna åt dem, men oavsett vilket är det väldigt trevligt. De tackar och ursäktar för allt, så jag börjar nästan oroa mig lite för att jag inte är trevlig nog och att jag borde tacka mer. Jag hoppas ingen tar illa upp om jag inte gör det nu...