Tips om Lissabon

Efter att 1983 ha sett Alain Tanners romantiskt vemodiga biofilm I den vita staden, där Bruno Ganz spelar en sjöman på Lissabon-besök, började jag genast längta efter att själv få besöka denna stad vid floden Tejos utlopp i Atlanten. Efter att ännu på 1970-talet ha varit en diktatur blev Portugal på 1980-talet EU-medlem och 1994 utsågs Lissabon till ”europeisk kulturhuvudstad”. Jag minns fantastiska konserter och utställningar från mitt Lissabon-besök det året. När jag nu återvänder har turismen vuxit kraftigt – men medeltida Alfama med spårvagnar som letar sig fram genom gränderna i den kuperade terrängen har behållit sin charm, liksom faktiskt stan i stort. Besök en fadoklubb – och stig in i den portugisiska folksjälen! En av de mest genuina klubbarna är ”Bohemia lx” i Alfama – den enda stadsdel som överlevde jordbävningen 1755 och där de labyrintiska gatorna minner om tiden då araberna bodde här. Besök den moriska borgen Castelo de Sao Jorge med svindlande utsikt över stad, flod och hav. Vill du bo luxuöst i ett stilsäkert renoverat 1700-talspalats med utsikt över Alfama och floden? Prova Sancta Clara – ett utsökt designhotell. Lissabon är fyllt av monumentala, ofta marmorvita byggnader – inte så konstigt med tanke på att Portugal under 1500-talet var ett av världens rikaste länder, med kolonier världen över. Följ med en rundtursbåt eller ta färjan över till andra sidan floden, slå dig ner på en bar och beskåda den vita staden inramat av blått – eller fortsätt med buss en timme söderut till Sesimbra – ett fiskeläge med sandstrand där livstempot är livgivande långsamt. Även närbelägna badorterna Estoril och Cascais (en timmes tågresa) ger omväxling till storstadslivet. Rent allmänt återfinns kvällstid ett oerhört spännande gatuliv – med barer och många gatumusiker – längs Lissabons flodkajer. Missa heller inte Gulbenkian, ett av världens främsta konstmuseer, Eduardparken, med utsikt över en stor del av stan, och närbelägna ”Versailles”, med orörd inredning från 1937 i art deco, bordsservering och underbar, gammaldags stämning. Ett resmål på närmre håll och som för varje år attraherar allt fler besökare från hela världen är 3,5-miljonersstaden Berlin; Europas just nu kanske ”hetaste” metropol. Tyvärr finns det i dagsläget inga direkttåg från Stockholm men förhoppningsvis blir det snart en ändring på det. Jag besökte både Väst- och Östberlin under 1980-talet och har dessutom följt de oerhört snabba förändringarna sedan Tysklands återförening 1991. När jag nu senast återser Berlin är det mest slående att priserna på senare år gått upp så kraftigt. För bara några år sedan var Berlin 30 procent billigare än Stockholm – i dagsläget är det fortfarande aningen billigare, men passa på att resa dit snarast: stan kommer med all säkerhet att bli minst lika dyr som New York, London och Paris. Bostadskostnaderna skenar just nu med rekordfart. Den tidigare hippa stadsdelen Prenzlauer Berg – som konstnärer, husockupanter, anarkister och allsköns revolutionärer på 1990-talet gjorde mytisk och förvandlade till en enda stor happening – har typiskt nog förvandlats till ett gentrifierat bostadsområde vilket som helst. Vill man uppleva dynamik och mångkulturell kontrastrikedom får man i stället bege sig till mer avlägsna stadsdelar som exempelvis Neukölln. Vill man å andra sidan gotta sig i innerstadens nöjes- och kulturliv kan det vara bra att hyra hotellrum eller lägenhet mera centralt. Själv valde jag denna gång poppiga designhotellet Mani, med utsikt över Alexanderplatz: DDR:s 50-talsbombastiska, en gång så stolta höghuscentrum. Mina insidertips denna gång: fantastiska bokpalatset Autorenbuchhandlung vid Savignyplatz, unna dig dessutom mat och dryck på billiga, 80-talsbohemiska Zwiebelfisch i närheten – eller boka in dig på Knesebecker Pension, med en aura av flydda dagar.

Hejsan, Lissabon blir allt mer populärt för varje år och jag vill här tipsa om en cykeltur som jag och föräldrarna gjorde under en heldag men även något jag gjorde med vänner i min ålder (Runt 25 år). Vi börjar med att ta tåget till Cascais, det tar ungefär 35-40 minuter från huvudstaden. Tågsträckan går ut med kusten till slutstationen. Här har ni möjlighet att hyra cyklar, rekommenderar att ni googlar "Rent bike in Cascais" för att hitta cyklar till bra priser. Med cykeln börjar ni nu cykla mot Cabo da Roca. Vad är Cabo da Roca? Här är ett textutdrag från visitportugal.com: "don’t miss the chance to visit the westernmost point of mainland Europe, Cabo da Roca." Googla Cabo da Roca men glöm inte att besöka stället framförallt. När ni väl är här så kommer ni vara relativt svettiga av cykelturen, tur är att Lissabons absolut bästa och ödsligaste beach är här (Ja det stämmer, inga turister känner till denna strand - förutom ni som läst detta blogginlägg såklart) Stranden heter Praia da Ursa. Detta ställe är underbart, framförallt efter man varit på Lissabons mer populära stränder så är detta som rena himmelriket. OBS: Stället är relativt svårt att ta sig nedför, har ni problem med knä, rygg eller liknande så rekommenderar jag detta inte. Det är för alla oss lite yngre människor. Som alltid när ni reser, glöm inte att Google dessa ställen för att ni ska få er en bra blick över området. Kommer bifoga bilder så snart som möjligt. https://xn--utmrkt-dua.se/

Mulet och lite kyligt den här morgonen.Gör inte så mycket tänker vi eftersom det står stadsbesök på schemat.Tåget går bara några 100 m från hotellet och biljettautomaten är placerad så man knappt ser något i solen som ändå bestämde sig för att titta fram.Man behöver köpa ett grönt papperskort för att ladda biljetten som man även får som pappersbiljett.Lagom klara till tåget kommer och resan till ändstationen tar ca 1 timme och jag tror aldrig jag sett så mycket klotter men bortsett från det är det en fin resa.När vi är framme tar vi en promenad till Rua Augusta som är någon typ av central huvudgata.Rätt vad det är kommer en kille och håller fram en liten påse med något gräsaktigt, vi kan inte tänka oss att det är något annat än knark men säljs det så öppet? Och hur ser vi ut egentligen eftersom han frågar oss, kanske frågar han alla!Vi går vidare och hittar triumfbågen och den konstiga men vackra hissen men där är det en timmes kö så vi går upp istället och det tar inte så lång tid.Gjorde inte mig så mycket heller med min höjdskräck! Vi ser även en hel del uteliggare och tiggare men även massor av människor som låtsar vara statyer, vilket väl inte är så kul längre och flera som går runt och säljer solglasögon.Vi lyckligt lottade turister sätter oss på en restaurang och äter crepes med glass till lunch tillsammans med en passionsfruktscocktail.Promenerar vidare ner mot havet och sätter oss på en trappa där det sitter en kille och spelar gitarr och det är verkligen behaglig stämning fast det är ganska mycket folk.Efter sen stund slutar han att spela och man hör en del ljud från storbildsskärmen strax intill.Vi tänker dra oss tillbaka mot stationen men går upp och kikar på skärmen, det är så klart VM-bronsmatchen som är igång och precis när vi kommit dit gör Belgien 1-0, och resultatet blev ju så småningom 2-0.Vid stationen är det jättelånga köer både till den manuella biljettförsäljningen och till automaterna.Vi vill i alla fall vara förberedda så vi håller i det där gröna kortet.Då kommer en tjej och frågar om vi har grönt kort och då visar det sig att två av tre automater är för de som redan har ett grönt kort och där är kön ungefär 2 meter!Tur man tog upp sina kort i förväg,Tåget tillbaka är varmt som bara den så luftkonditioneringen är nog trasig, tågen ser överlag ganska slitna ut men på något sätt passar det in i miljön.På kvällen tänker vi äta i Estoril men är lite trötta så vi kommer inte längre än till den stora gräsplätten vid casinot,Vid sidan om finns några restauranger och en av dem har bland annat en pasta fylld med champinjoner och tryffel med en tomat och gräddsås, perfekt avslutning tillsammans med ett glas rött vin.

Igår så tog jag mig ut till Oceanario som är en enorm saltvattensbassäng fyll med allehanda fiskar. Såg bl.a. 3-4 olika hajarter samt 4 till fem olika rockor. De tillhör i.o.f.s. och hajsläktet. Mängder av andra spännande fiskar fanns där också. Runt den här tanken så fanns också en massa andra stora akvarier med allt från koraller till ålar och pingviner. Idag har jag mestadels tillbringat tiden i gamla stan (Bairro Alto). Gott om smala gator med små butiker samt restauranger och barer. Jag vandrade omkring där ett par timmar, upp och ned för backarna. Tack och lov så fanns det ett par spårvagnar som kunde ta mig upp för ett par av de brantaste. Nu är det kväll och i morgon bitti är det dags att dra hem. Om jag ska sammanfatta de här dagarna så måste det vara positivt. Lissabon är en härlig stad att flanera runt i, med gott om sevärdheter. Jag har nog bara skrapat på ytan för vad som finns här att se. Det slår mig att alla trottarer häromkring är lagda med mosaik. Mestadels en beige sandfärgad sådan, men då och då avbruten av mönster. Här och var är det också tämligen färgglatt. I gamla stan kan man också se en del husfasader som är klädda i färgglada mosaikmönster. Sen är det då folklivet, som kanske inte skiljer sig så mycket från andra storstäder. Skönt ändå att sitta vid min kvarterskrog med en bira framför mig, eller på balkongen med en whiskey och spana in trafiken och folkmyllret. Men, godnatt nu så kanske vi hörs igen i Januari då det kan bli dags för en ny månadstripp. /Conny