Teresitas blogg

Jag var kanske naiv när jag trode att allt finns i USA. Mycket finns, men inte barnmat som i Sverige. Mataffärerna i USA är enorma, men utbudet av barnmat skilljer sig väsentligt från sverige.

Vi packade resväskan i tron av att det mesta finns att inhandla i närmaste grocery store. Aj, aj så fel vi hade. Var sån är ganska precis ett år och några veckor. Han äter mat med bitar i, helst hemlagat, men inför resan har vi tränat pa "köpmat".

Nu visar det sig att barnmat i USA finns i så gott som 2 varianter: pure eller inte pure. Antingen eller...

Barnmatsburkarna i USA är små. De innehåller, Turkey, Chicken eller Beef. Fisk finns ej, och absolut inget vegetariskt, så tillvida man ej kör på de forsta smakportionerna, då det finns ett varierat utbud.

Hittills har alla sagt att vår sån är stor. I Sverige anses han helt normal i förhållande till ålder. Kanske är de amerikanska barnen lite mindre, de får ju mindre mat. I vilket fall som helst tar de igen det när de blir äldre. Då äter de desto mer.

Los Angeles är precis sa härligt som jag mins det. Lite disigt pa morgonen men klarare fram mot lunchtid, och lagom varmt.

Vi bor pa Beverly Boulevard, ganska precis mitt i. Hotellet är ett gammalt retro hotell fran 60-talet, Beverly Laurel Hotell. Det är en fyrkantigt byggnad med loftgangar, ganska likt manga andra amerikanska hotell och främst motell. Alla rum har entre och fönster ut mot en gullig pol av bla mosaik. Parkeringen är gratis och priset ligger strax under 100 dollar natten, rätt hyfsat för att vara i LA. Vi är nöjda trots att det är ganska lyhört. När sopbilen kommer varje morgon later det som en lastbil star inne i sovrummet. men det är ocksa sa jag minns det, Los Angeles är högljutt. Sirener hörs dygnet runt.

En bit bort ligger Farmers Market med ett stort utbud av restauranger och matvaror. Till skillnad fran södra Arizona och andra delar av USA präglas LA av en mer nyttig matkultur, och att vara vegetarian är absolut inget konstigt. Men vill man helst av allt äta hamburgare och smält ost ska man ej oroa sig, det finns runt närmaste hörn. Vid Farmers Market finns dock en fantastisk sak; Whole Foods market. Det är en mataffär, fast mycket bättre än alla andra. Organiskt, ekologiskt, närproducerat etc, och de har den största chark jag sett i hela mitt liv. Mums. Finns även pa andra ställen i USA.

Jag har inte provat Los Angeles lokaltrafik, jag är inte sa intresserad av att prova, men jag rekommenderar verkligen att ha bil. LA är en stor och platt stad, vill man se mer än en tiondel av stan är bil ett maste. Ta med vatten, GPS och lugnt psyke! Räkna med bilköer, langa avstand och enorma motorvägar. En sak som jag ända inte haller med om är att manga säger att man inte kan promenera i Los Angeles. Det fungerar helt utmärkt. Trottoarer finns, och övergangsställen. Vid manga tillfällen later vi bilen sta för att ga istället. Men det gäller att strategiskt planera vad man önskar se och göra. Vill man helst bada i havet ska man lämpligtvis inte bo i Downtown. Har man inte körkort kan man ju alltid ta taxi, aka buss som mexikanarna, eller kanske aka till ett annat resmal.

I Huntington är det tänkt att vi ska besoka en del bilträffar. De är sma i jämforelse med svenska. Men bilarna är fina och de svenska raggarna lyser med sin franvaro.

Vi har hittat mycket info i forväg, pa Internet, men där finns inte all fakta. Pa ett ställe star fantastiskt fina klassiska amerikanare och Hot Rods. De lyser i solen, men de är endast ett fatal. Det visar sig tillhöra nagra man som ar med i en "Lodge". Jag vet inte hur man kan översätta det till svenska, men det är en privat klubb helt enkelt, for familjer. Plöstligt har vi blivit inbjudna till deras första och fran och med nu arliga Oktoberfest.

Allt är väldigt tyskt, pa ett väldigt amerikanskt sätt. De firar oktoberfest hela manaden. Det hela gar ut pa att äta surkal, tysk korv, strudlar och dricka kanor med öl. Hela familjerna sammlas pa garden bakom The Lodge. Män i lederhosen spelar humpa-bumpa-musik. Och allt inleds med bön, natinalsang och torhetseden. Förskräckligt fantastiskt. Kul att fa vara med även om jag tycker att det osar kristen amerikansk höger.

Cowboyhatten byts mot solbrillor. 4-hjuliga terängfordon byts mot surfingbrädor. Hästar och vagnar byts mot skatebord när vi kommer till Kalifornien och Huntington Beach.

Arizona i all ära, men i Kalifornien är vädret svalare men sinnet mer positivt. Avslappnat och härligt. Vi bor ganska langt fran stranden, och som alla andra är vi beroende av bilen om vi ska nagonstans. Trottoarer finns, det gar att ta sig över gatan, men vid shoppingcentret strax bredvid oss är det svart att ga. Helst bör man parkera bilen direkt utanför den butik man siktat in sig pa, sen tar man bilen till nästa butik, även om den skulle visa sig ligga vägg i vägg. Vid ett tillfälle tror vi att vi gar pa en trottoar, men plötsligt visar det sig att vi är pa drive-in-uppfarten till en närliggande restaurang.

Nagon timme söder om Tucson ligger Tombestone. En riktig västernstad. Mycket är bevarat sen sent 1880-tal, och en del är renoverat i tidstypisk anda. Pa gatorna gar manga klädda som cowboys saväl turister som statister. Vill man köpa ett par boots eller en hatt kan man hitta ett stort urval just här i Tombestone. För övrigt innehaller manga butiker hantverk fran traktens ursprungsbefolkning och manga är de kläder som skulle passa bäst pa dem som gillar fransar och lite krims krams.

Vi bor pa Trail Riders Inn, ett typiskt amerikanskt motell med parkering direkt utanför dörren. Här finns pool, bubbelpool, grill, tvättmaskin och läskmaskin och inne pa det lilla kontoret kan man hämta is. Motellet ägs av ett brittiskt par som nu önskar salja och flytta tillbaka till familjen i England. Motellet verkar välbesökt trots att hela Tombestone verkar lite avslaget. Detta är ända bättre än jag forväntat mig. Tanken var att turisterna skulle svärma runt överallt, och gatorna skulle vara svara att ta sig fram pa. Men icke, här är ganska lugnt. Det vi helt har missat är att det är pe helgerna man ska vara här, men tur for oss att vi slapp massturismen.

Om man tröttnat pa män utklädda till cowboys kan man ta en tur genom bergen till granstaden Bisbee. Här präglas staden istället av en massa hippies. Gruvindustrin las ner nan gang för länge sen och en massa hippies flyttade hit da det blev billigt. Gatorna kantas av Viktorianska hus, cafeer, anikvitetsbutiker och gallerier. En och annan knasboll verkar bo här och det ger staden en del av dess charm.

Nu har vi spenderat drygt tva dygn i Tucson, varav ett dygn da vi har acklimatiserat oss till rätt tid och till klimatet. Tuscon har, som manga andra amerikanska städer, konstig infrastruktur. Towntown ligger i mitten, men är inte mycket att se. Mest bestar det av officiella byggnader och nagra gamla hus som forekommer pa sa gott som alla vykort. Det som är mer intressant, shopping och sevärdheter, ligger utanför city. Shopping sker bäst i ett shoppingmall, och dem finns det gott om, en bit bort för dem med bil.

Sevärdheter som de stoltserar med är bland annat Sonora Desert Museeum. Kanske inte sa mycket djur som vi önskade, de flesta djur var ganska sömniga i värmen. Men spännande var det dock med skallerormar och skorpioner. Och allla kaktusar var fantastiska. Tänk er svenska tallskogar, sa ser det ut i Tucson fast med kaktusar istället. Helt klart annorlunda.

Ett turistfälla snarare än en sevärdhet är Old Tucson Studios, en filminspelningsplats för gamla västernfilmer. Om man är under 10 ar, eller över 65 kanske det kan vara natt att se, annars är det mest kulliser med daliga skadisar. High Chaparall och Lilla Huset pa Prärien är helt klart roligare pa tv än pa inspelningsplatsen.

Pa flygplatsen i Phoenix ska vi hamta ut var bil, bokat och betalt via E-bilhyra. Jag har sagt det tidigare, men sager det igen: Fan va bra E-bilhyra är! Billigt och personlig service.

Hos Alamo, hyrbilsleverantoren, blir vi erbjudna en storre bil till ett ganske hogt pris. Nej tack sa vi forst, men han ger sig inte. Slutligen har vi uppgraderat oss fran en liten SUV till en stor SUV, ja helt enorm faktiskt. Lincoln MXK. Blir lite bekymrad over hur det ska ga att parkera i LA senare under resan. Men huvudsaken är att det är bra drag i bilen och det faktiskt blev till ett ganska ok pris.

Jo foresten, killen pa Alamo forsokte sälja pa oss en forsäkring. När vi skulle signera kontraktet fanns där en kostnad pa drygt 100 dollar. Den avbojde vi direkt. De är luriga de där forsäljarna, inte sa han natt heller, som att vi inte skulle märka natt. Men jag var forvarnad av E-bilhyra. Tack till dem!

Ibland kan det vara ganska jobbigt med langa flygresor. Transfertider pa flera timmar kan kännas enormt tunga. Tänk da att gora samma sak fast med en ettaring. Det blir dubbelt sa jobbigt. Det gäller att ha en mängd mutor i form av sma godsaker. Och ungefär sa manga leksaker som man orkar bära med sig i handbagaget. SAS ar dock ganska bra, de erbjuder fina sma leksaker till de sma, och vaggor att hanga upp framfor sätet. Riktigt smidigt, men det galler att boka dem i tid.

Väl framme är det inte riktigt over än, nej da har den lilla babyn jet lag. Och en baby med jet lag är ej att leka med. Da ska det sovas och ätas pa konstiga tider i upp till nagot dygn, innan rytmen är anpassad till det nya "normala".

Men sen är det bara att ha kul, for det är ju därfor man reser. Och även om man är en liten baby som kanske inte kommer ihag natt nämnvärt sa kan man ha riktigt roligt.

Ibland har man tur. Jag och mina kollegor inser att det som erbjuds företag i resväg ofta är färdiga omfattande paketresor som kostar en mindre förmögenhet. Konferens eller kurs kallas det trots att det egentligen bara är en golfresa med helpension. Det kanske passar en del företag, men inte lilla Järnvägshotellet.

Men vi ville oxå åka bort, för att kunna prata i lugn och ro utan att behöva svara i receptionens telefon hela tiden. Kanske skulle man kunna få lite inspiration och nya idéer till det egna hotellet oxå. Och vips dyker det upp en resa till Mallorca för 1500 kr per person. Förvisso bara 3 nätter. Men vi som har ett eget hotell att tänka på kan ej vara borta från jobbet särskilt mycket längre än så, ivf inte samtidigt.

Så förra veckan var vi på Mallorca, Cala Bona. 4-stjärnig resort lyckades vi dessutom få. Fin lägenhet med utsikt över havet. Jag kan knappast klaga. Och om några dagar bär det av till Paris.

New Yorks tunnelbana var inte riktigt vad jag väntade mig. Jag mindes den som otroligt komplicerad från mitt besök för två år sedan. Till min förvåning var det mycket enklare nu än tidigare. 123, ABC, grön och orange kändes plötsligt tydligare. Och väl värt var de 25 dollar vi betalde för ett varsitt veckokort.

Men ack så uppmärksam man skall vara. Sista dagen, några timmar innan hemfärd skulle vi ta en sista tur upp till Dakota Building och Hyde Park. Då jag trodde att allt gick så bra hamnade vi plötsligt, något oplanerat i Harlem. Vips. Det tog bara några minuter så var vi där. Vi hade tydligen tagit en ”express” istället för ”lokal” tunnelbanelinje. Om jag nu någonsin åker tillbaka till New York kommer jag förmodligen ej göra om samma misstag, dvs om tunnelbanesystemet ens är detsamma.

I Harlem passade vi ändå på att ta en titt på Apollo Teater. Dörrarna var öppna men vakten deklarerade att där var stänkt. Dessutom konstaterade hon att vi garanterat ändå inte missar nåt. Jag hade varit där förut och det finns viss sanning i det hon sa. Eller så var hon bara trött på sitt jobb.

Tydligen har de i dagarna höjt priset då Tunnelbanekorten. Jag hörde nåt om 31 dollar för ett veckokort. I vilket fall som helst vill jag bara säga; Åk tunnelbana, det går snabbt och man ser många knasbollar. Dessutom upptäckte jag att det går att gå mellan vagnarna, det stämmer alltså det man ser på film. Men det är förmodligen förbjudet.