Pysen73s blogg

Om vulkanen...
Naturens krafter är något som i alla tider har fascinerat människan, och då kanske allra mest vulkaner? Stromboli är en av världens mest aktiva vulkaner och den har utbrott var 15:e - 20:e minut från flera olika öppningar. Denna typ av utbrott har till och med fått namn av just denna vulkan, det kallas för "stromboliansk aktivitet". Det finns två olika sätt att njuta av detta spektakel. Det ena är att boka plats på en tur med utbildade vulkanguider, men då måste man vara i någorlunda god fysisk form. Expeditionen startar tidigt på eftermiddagen genom att man vandrar ut ur byn och bort mot vulkanen, sedan startar en lite svårare vandring när man ska ta sig upp till den lilla plattform som finns en bit från själva vulkanmunnarna. Där stannar man sedan till mörkrets utbrott för att sedan under några timmar se denna naturliga föreställning på nära håll. På dessa turer ingår vandrarkängor, pannlampa och annan nödvändig utrustning i priset.
Ett enklare sätt att se utbrotten är att antingen sova över på ön och åka ut med båt på kvällen ,eller åka med på en dagstur från Milazzo. Strax innan mörkrets inbrott ger båtarna sig av mot andra sidan av ön och lägger sedan till rakt nedanför vulkanen, sedan ligger man där och guppar och väntar på att föreställningen ska sätta igång. Eftersom man är långt ifrån allt elektriskt ljus får man dessutom uppleva ett mörker och en stjärnhimmel som man sällan får skåda nu förtiden om man inte befinner sig väldigt långt ut på landet till exempel. Bara det är en upplevelse, att man sedan får se vulkanutbrott också gör att det blir en otrolig, oförglömlig upplevelse!

Om Ingrid Bergmans hus..
Ingrid Bergmans hus på Stromboli är väl egentligen inte så mycket att se eftersom det inte är öppet för allmänheten, men det finns en mycket spännande historia att berätta om vad som hände de där sommarmånaderna 1949...
När jag arbetade som guide kom jag till Stromboli varje söndag i 5 månader och jag lärde känna en äldre man som levt hela sitt liv på ön. Genom honom fick jag reda på spännande detaljer om denna skandal som inte går att läsa i några artiklar eller biografier.
Ingrid var vid den här tiden redan mycket stor framför allt i USA och ansågs lite grann vara ett helgon. Allting var så perfekt. Hon var vacker, hon var duktig och hon var gift och hade barn. Men så såg hon en film av Roberto Rosselini och allt skulle komma att ändras.
Ingrid blev fascinerad av Robertos sätt att göra film och bestämde sig för att skriva ett brev till regissören. I brevet skrev hon att hon var en svensk skådespelare som pratade mycket bra engelska, var någorlunda bra på tyska och franska och bara kunde säga "Ti amo" på italienska. Roberto föll genast för detta charmiga brev och det blev bestämt att Ingrid skulle få huvudrollen i regissörens nästa film, Stromboli. Roberto var vid denna tidpunkt tillsammans med Anna Magnani, en av Italiens då största filmstjärnor, som inte blev särskilt glad över att ha brädats av den svenska skådespelerskan.
Anna lyckades övertyga en annan italiensk regissör att göra en film med henne som huvudrollsinnehavare. Filmen hette Vulcano och spelades in samma sommar inte långt från Stromboli. Anna var svartsjuk och ville veta vad som hände på ön Stromboli. Den gamla mannen berättade för mig att hans morbror fick bra betalt av filmstjärnan för att dagligen åka över till Vulcano och rapportera om Robertos och Ingrids havanden och göranden.
Det föll sig inte bättre än att Ingrid och Roberto blev kära i varandra och redan innan sommaren var slut var Ingrid gravid. I USA blev det stor skandal naturligtvis och ingen ville längre erbjuda Ingrid några roller. Hon fick ut skilsmässa från Petter Lindström och flyttade till Rom för att leva med Roberto och deras barn. Inte heller detta äktenskap varade, men det är en helt annan historia.
Huset som Ingrid och Roberto bodde i ligger inte långt från torget. Det är ett litet, gulligt rödmålat hus med vita detaljer. På väggen till höger om dörren sitter en marmorskylt där man kan läsa att det var här dem bodde. Om man vänder ryggen till huset har man en fin vy över vulkanen. Det märks att Ingrid var mycket omtyckt av lokalbefolkningen. Baren på torget har döpts efter henne och de äldre invånarna berättar gärna om den där sommaren 1949 som nästan hade något magiskt över sig.

SVTs Packat & Klart har gjort ett litet inslag härifrån, som man kan se på youtube:

Etna är Europas största, aktiva vulkan. För den som besöker Sicilien är Etna nästan ett måste. Det sägs här på ön att om man inte har sett Etna har man inte sett Sicilien.
Eld, snö, den svarta lavan, dem svala, gröna skogarna och enorma månliknande lava-landskapen... Mount Etna erbjuder en stor variation av fascinerande natur. Vackert och samtidigt farligt är väl en kombination som alltid har fascinerat människan. I tusentals år har med ojämna mellanrum floder av glödande lava runnit ur vulkanens kratrar och förstört allt i sin väg, detta leder till att landskapet är i ständig förändring.
Lavan har genom tiderna begravt ett otal byar, odlingar, vägar och annan bebyggelse. En undran som jag tror att många besökare slås av är: Vad är det som gör att människor trotsar Moder Natur och envisas med att bo så nära en vulkan?
Svaren kan vara många. Lavajord är till exempel mycket bördig och på Etnas sluttningar odlas och tillverkas bland annat mycket fina viner. Tradition och rötter kan vara andra orsaker till att människor bor kvar. Människorna pa Etnas sluttningar är ett envist folk, det mesta som blir förstört byggs upp på nytt. Dem för en ojämn kamp mot Moder Natur, men dem ger inte upp.

Namnet Etna tros komma dels från grekiskans Aitn, men det var förr i tiden också känt som Mongibello som kommer av latinets Monte och arabiskans Gebel, båda betyder Berg, och översättningen skulle alltså bli Bergens berg.

Om man vill besöka Etna har man två alternativ. Södra sidan (Nicolosi) och norra sidan (Linguaglossa).

Norra sidan är ett populärt utflyktsmål på vintern, då det finns både skidliftar och skidskolor, men även på sommaren är det en mycket vacker plats. Härifrån utgår utflykter med stora jeepbussar och utbildade vulkanguider upp till drygt 3.000 meter över havet. För några år sedan drabbades området av ett lavaflöde och man har inte byggt upp dem hotell och restauranger som förstördes ännu.I skogarna som man passerar på vägen upp finns det gott om picknickplatser. Hit åker många sicilianare på söndagarna på sommaren för att grilla, slappna av, umgås med familj och vänner och få lite svalka.

Södra sidan är ganska turistorienterad med några hotell, flera restauranger och fler suovernirbutiker än någon orkar räkna (kolla in suovernirerna i lava, dekorerade med färgglatt glitter), men det är också härifrån man har den finaste utsikten vid klart väder.

Linbanan tar dig upp till knappt 2.800 meter över havet och därifrån åker man ytterligare en bit upp med jeepbuss för att sedan gå på promenad med en utbildad vulkanguide. En helt fantastisk upplevelse! På vissa ställen är marken så varm att ett hopknycklat tidningspapper fattar eld! Guiderna är duktiga och kan otroligt mycket, tyvärr är inte alla så duktiga på engelska.. Beroende på vilket humör vulkanen är på kan vandringen variera från gång till gång.

En dyr utflykt (cirka 45 euro/person), men väl värd pengarna för den som vill uppleva vulkanen på riktigt nära håll. Om man väljer att bara åka upp med linbanan och inte fortsätta upp till toppen med jeeparna kostar det runt 28 euro per person.

Ta sig dit:Antingen med bil eller med organiserade bussutflykter. Med bil tar man motorvägen som går mellan Catania och Taormina och svänger av vid Giarre. Därifrån är det väl skyltat mot Etna sud. Det finns flera olika företag som organiserar bussutflykter till Etna. En del med guide och dem billigare endast med busschaufför. Dem flesta guidade turerna guidas på engelska, tyska och italienska.

Tips: Även om du planerar att besöka Etna mitt i högsommaren är det en bra ide att ta med sig långbyxor, långarmad tröja och eventuellt en vindtät jacka. Det kan vara mycket kyligt på toppen. Bra gymnastiksor eller vandrarkängor rekommenderas också.

Klockan är strax efter åtta när vi lämnar vårt hotell för att ta oss till Chatuchak Market. Det är mitt i den varma säsongen och vi vill försöka undvika både hettan och trängseln som smyger sig på längre fram på dagen. Från Skytrain-stationen är det en bit att gå, men det gör inget, det finns många gatuförsäljare längs vägen som erbjuder både det ena och det andra. Jag känner mig förväntansfull inför mitt första besök på denna enorma marknad. Alla pratar om den. Alla säger att om man är i Bangkok över helgen bara måste man åka till marknaden. Min sambo är nog mer orolig över hur mycket pengar vi (hmm.. jag) kommer att göra av med och hur vi ska lyckas med att få ner allt i de redan ganska fulla resväskorna. För att inte tala om hur mycket övervikt vi kommer att ha på hemresan. Världsliga problem säger jag och skyndar på stegen mot ingången.
Väl innanför grindarna inser jag att marknaden är enorm, för att inte säga gigantisk! Jag inser att den är allt det som jag hoppats på och mycket mer. Det är rena rama julafton! Sambon är inte lika lycklig...
Jag bestämmer att vi ska gå gränd upp och gränd ner med start från ena sidan. Så att vi inte missar något. Efter 1 timme när vi tittar på kartan över området inser vi att vi inte ens avverkat en bråkdel. Sambon bestämmer att vi endast ska ta de lite större gränderna, att vi omöjligt kan titta på varenda pryl... Lite motvilligt håller jag med. Det går bara inte.
Marknaden är indelad i områden, vilket underlättar en hel del, hantverk i trä och kokosnöt, silke, kläder, husdjur, växter, inredningsdetaljer, husgeråd, allt har sitt eget lilla område, men överallt känner vi dofter av thaimat. Thailändarna verkar äta jämt och ständigt. Det är trångt i gränderna och ibland är det nästan svårt att komma förbi för att försäljarna har så mycket saker att det väller ut i gångarna. Framåt 10-tiden börjar det dessutom bli riktigt mycket folk.
I början är jag så road av alla fina saker att jag glömmer bort att pruta på priserna, men allt är så otroligt billigt att man ofta häpnar och bara betalar det som efterfrågas. Ett handgjort elefanthuvud i trä som vi tittat på i Ao Nang kostar här inte ens hälften av det de ville ha där, och det utan att vi har prutat.
Vid lunch kommer vi ut "på andra sidan" mot var vi startade, men i mitten. Vi har alltså inte ens kommit igenom halva marknaden ännu. Vi har kommit fram till den större gatan som går runt om hela marknaden i ytterkanten. På den här gatan kan man ta det lilla elektriska tåget för att komma till det område man är intresserad av. Här finns också en av områdets restauranger och ganska utmattade slår vi oss ner för att få något att äta och något kallt att dricka. I närheten står en grupp ungdomar och spelar klassisk musik. En lisa för öronen efter alla ljud inne i marknadsmyllret.
Efter att ha fyllt på energin lite ger vi oss in i delen där dem säljer husdjur. Vi ser hundvalpar, sköldpaddor, fiskar, höns och massor av olika fåglar.
Efter fem timmar, en full ryggsäck och en massa påsar, och en hel massa bath fattigare orkar vi inte ta ett steg till på denna fantastiska, röriga, livliga marknad och vi tar oss nöjda men dödströtta tillbaka till vårt hotell.
Nästa gång vi kommer till Bangkok blir det nog 2 besök här. Vi hann ju bara se lite mer än hälften!
Vi får väl se om sambon hänger på....

För adress, information, foton se http://www.trivago.se/bangkok-519/shopping/chatuchak-market-15620

Efter några dagar i Bangkok bestämmer vi oss för att göra ett besök på Siam Ocean World. Vi åker "hemifrån" ganska tidigt och kommer fram till Siam Square strax efter kl 9.00
Det visade sig dock att dem inte öppnar förrän kl 10.00 En vänlig taxixhaufför erbjuder sig att ta med oss på en rundtur under tiden, det är naturligtvis nästan gratis och han lovar dyrt och heligt att vi ska vara tillbaka vid akvariet tills dem öppnar.. Vi tackar vänligt men bestämt nej. Vi har ju läst varningarna i guideböckerna om tuk-tuk förare som får bensin mot att dem tar med sig turister till skräddare, juvelerarbutiker och mattförsäljare och misstänkte att den här mannen hade ungefär samma sak i åtanke..
Vi tar en promenad i området istället medans vi väntar.
Klockan blir till slut 10 och vi börjar dra oss mot ingången. Vi köper en dyrare biljett än vad vi tänkt oss, men å andra sidan inkluderar den en rundtur med glasbottenbåten, en fri dricka med snacks och en biljett till 4D bion som ligger i anslutning till akvariets entre.
Väl inne i akvariets lokaler infinner sig ett inre lugn. Det är tyst, stillsamt och belysningen är dämpad. Ahhh, precis vad vi behövde efter ett par hektiska dagar i kaoset!
Vi ser fram emot turen med glasbottenbåten. Vi visar fram vår biljett och får varsin flytväst. När vi kommer in i salen och ser tanken och båten börjar vi skratta! En båt är redan ute med en thailändsk familj. I fören sitter en kille som DRAR runt båten längs kanten på den runda tanken med hjälp av rep som är fästa längs kanterna, och i aktern sitter guiden med headset och en liten högtalare på magen. Hela turen varar knappt fem minuter. Guiden var duktig, både på engelska och på att berätta om dem hajar och fiskar som vi såg glida förbi under våra fötter.
Vi fortsätter vår tur genom akvariet och ser en otrolig mängd av olika, färglada fiskar och enormt stor rocka.
Akvariet är uppdelat i två våningar och på nedre våningen kommer vi fram till något som liknar en teater. Scenen är en enormt stor glasruta mot tanken som vi tidigare åkte båt i och vi kan se båten glida runt, runt, runt däruppe på ytan. Plötsligt hör vi en röst i högtalaren och en dykare kommer fram till glasrutan. En grupp barn sitter på "läktaren och dykaren håller en mindre föreställning för dem där i tanken. Tyvärr berättas historien bara på thailändska, så vi går vidare.
Efter att ha passerat hajtunneln kommer vi till en sal som används för speciella utställningar. Just nu pågår en polarfestival. Det finns en frystunnel som man kan gå igenom. Det är 15 minusgrader där inne. Jag tyckte det var skönt med lite kyla (nordbo som man är), men min sambo, som är från Sicilien, vände raskt och gick ut igen!
För att komma ut måste man naturligtvis passera suovernirbutiken, och vi faller för tricket och köper lite fina vykort och en tjusig musmatta.
Så var det dags att se 4D filmen på den intilliggande biografen. Filmen handlar om sjörövare. Stolarna flyger och far, det vispar runt benen när piraten kommer in i ett moln av bin och det sprutar vatten på oss när vågorna går höga. Riktigt bra gjort. Jag har inte skrattat så mycket sen jag var på Liseberg sist!
Väl ute i värmen och kaoset igen känner jag hur jag är laddad igen, jag har fått ett lugn inom mig som jag inte hade känt sen vi lämnade stranden i Aonang några dagar tidigare. Jag är redo för nya äventyr i den stora staden Bangkok.

För adress, information och fler foton, se http://www.trivago.se/bangkok-519/zoodjurparkakvarium/siam-ocean-world-193276

Det är en kväll i juli och vi har tagit scootern upp till Castelmola. Redan i den lilla gränden som leder ner till Piazza Duomo hör vi tonerna av Ciccinos sång. När han får syn på oss avbryter han sången för att hälsa oss välkomna och ber oss slå oss ner samtidigt som han fortsätter att spela på sin gitarr. Bredvid honom, på trappan sitter sonen och klinkar på sin "mandolino". Klockan är halv nio och det är fortfarande ganska tomt bland borden. Jag går in köket för att hälsa på mamma Karin och när jag kommer ut igen är det redan nästan fullsatt.
Vi får våra menyer och beställer varsin pizza och varsin lokal öl. Ciccino sjunger Bella notte.. och det är det verkligen... den svarta sicilianska natthimlen med sina tindrande stjärnor, musiken och tjattret från dem andra gästerna...
Vi njuter av våra pizzor, nynnar med i dem välkända italienska sångerna, skrattar åt Mimís bus med dem mindre gästerna och har det bara bra.
När vi är redo att åka hem får Ciccino och Karin oss att lova att snart komma tillbaka... ett löfte som inte blir svårt att hålla!